Ljussax med en stämplad krona och bokstäver (stora ljussax-tråden)

[Anna-Carin]

En ljussax kan passa bra, så här på första advent.



Stål med handtag i ostämplat silver. Engelsk, från sekelskiftet 1800 ungefär.

Söker man på chamberstick wick trimmer finns det mängder av nattljusstakar av silver med tillhörande ljussaxar (t.ex. denna). Ljusstakarna har ett stort rektangulärt hål tvärs igenom stammen, där ljussaxen placeras. En del av saxarna har en utstickande flärp ovanpå snopphuset (och en undertill också), så att den stannar i rätt läge. På min har de filats ner i efterhand, så att de inte sticker ut så mycket.

Edit: de invändiga kanterna är dåligt putsade på bilden, jag har putsat upp i efterhand och kollat igen, men det finns verkligen inga stämplar. Jag har fått intrycket att det gäller många engelska ljussaxar från denna tid (här är ett exempel).

[Anna-Carin]

I dag är det andra advent, så jag fortsätter på temat och visar två ljussaxar.



Längden är 17 respektive 18,5 cm. Inga märkningar på någondera. Den mindre är helt i stål, med en tunn försilvring, och pålödda ornament; den är såpass måttligt sliten att det inte går att se om ornamenten består av koppar under silvret.

Den större och kraftigare är påtagligt sliten av användning och putsning. På den klippande skänkeln är den uppstickande plattan avbruten. Snopphuset i tunn järnplåt, och saknar varje spår av dekor, så det är nog utbytt. Merparten av saxen är, som jag tolkar det, gjord i Old Sheffield Plate - koppar, med ett påvalsat mycket tunt silverskikt, och som sedan har pressats till rätt form. Jag trodde först att den hade en järnkärna eftersom den är såpass tung, men test med en magnet visade att båda skänklarna innehåller järn längs snopphuset, men inte i övrigt.



Baksidan och framsidan är lika, och jag tror handtagen är massiv koppar för det syns ingen lödning längs kanten, bara en smal upphöjd rand av koppar som om man filat bort presskägg runtom.



Där plattan brutits av är kopparskiktet väldigt tunt, och silvret förstås ännu tunnare.

På nätet finns det många engelska ljussaxar liknande dessa, i såväl sterlingsilver som Sheffield Plate, så jag förmodar att båda ljussläckarna är gjorda i England kring 1800-talets mitt.

[Anna-Carin]

Tredje advent. Idag blir det tre ljussaxar av mässing.





Den vänstra är av 16/1700-talstyp, utan ben, drygt 15 cm lång. Nån gång i tiden förlorade den ena öglan, och en liknande hamrades till av grov mässingstråd och löddes på med tennlod.

Ljussaxen i mitten, 16,5 cm lång, har nog råkat ut för något liknande - ena öglan är större än den andra, och den har tennlod på ett par ställen. Det intressanta med den är, att saxen verkar vara av exakt samma modell som FBQ:s stämplade ljussax från Eskilstuna Fristad tidigare i tråden. Förutom att materialet skiljer, så har min (ostämplade) ljussax bara ett ben, och öglorna är inte lika smäckra som på FBQ:s, men i övrigt tycker jag de ser exakt likadana ut. Jag skulle tro att min är en mässingsavgjutning av en Eskilstuna-ljussax, kanske från tidigt 1800-tal.

Den högra, och sannolikt nyaste, är 13,5 cm lång. Fjädern som håller snopphuset stängt funkar fortfarande. Den har filspår runt kanterna och rejält gjutskägg på benen (bild nedan). På Digitalt Museum finns en annan variant av modellen som också har gjutskägg på benen, vilket kanske tyder på gemensamt ursprung, och antagligen massproduktion. Jag undrar om denna (och den förra?) kanske kan komma från Danmark, där mässingsljussaxar var vanligare; i Sverige var nog järn vanligast.

[Anna-Carin]

Hmm, det slog mig att Digitalt Museums ljussax med gjutskägg på benen, som jag nämnde ovan, är mycket lik modellen i Skultunas katalog 1846/47 - kan det ha varit Skultuna som producerade (eller kanske importerade och sålde) dessa?

Hur är finishen på annat gjutgods från Skultuna i jämförelse (ljusstakar svarvades ju, men hur är det med sånt som inte går att sätta i svarven)? Här finns som sagt mycket filmärken och en del gjutskägg.

Edit: Ska tillägga, att det inte verkar finnas ljussaxar som stämplats av Skultuna, så därför är det inte helt säkert vilka som kommer därifrån.




(CC) BY-SA, foto: Länsmuseet Gävleborg

[Anna-Carin]

På fjärde advent blir det ljussaxar i polerat stål - två av mina egna, och så fuskar jag och kompletterar med två museiföremål för att komma upp i fyra.

Ljussaxen längst bort är längst, även om perspektivet förkortar den. Den är 17,5 cm lång och omärkt, och de stora fötterna har en lite ovanlig modell. Den hitre är 16,5 cm, och är stämplad Mälqvist. Jag tror mig ha hittat släkten som tillverkaren tillhörde. Det fanns en instrumentmakare Anders Mellqvist, född 1770 i Lilla Mällösa socken, och bosatt i Eskilstuna några år kring sekelskiftet 1800 innan familjen flyttade till hustruns hemsocken Stenkvista utanför Eskilstuna. Deras son Jan Erik Mälqvist (1808-ca1885) lärde till instrumentmakare hos fadern men övergick med tiden till att bli jordbrukare med tiden. Brodern Carl Gustaf Mälqvist (född 1813) betraktar jag som en mer trolig kandidat. Han flyttade till Eskilstuna, var lärling hos Lars Liberg (manufakturist och far till B & O Liberg) omkring 1830 och står sedan som sax-smed. När han och hans familj flyttar från Eskilstuna 1839 står det att han är manufakturist. De uppges flytta till Vansö (nära Strängnäs) men tyvärr har jag inte kunnat hitta dem där. Det fanns också ytterligare ett par bröder som jag inte har följt upp än; de verkar i alla fall inte ha hamnat i Eskilstuna.



Stämpeln med hela efternamnet utskrivet är väl mer typisk för en instrumentmakare än en sax- eller ljussaxsmed, så eventuellt kan den ha ärvts från fadern.



På Digitalt Museum finns två polerade ljussaxar med lite annorlunda modeller, men med samma typ av namnstämplar, från andra tillverkare. Denna är märkt A G Lagerbäck, vilket torde vara Anders Gustaf Lagerbäck, född i Eskilstuna 1811. Tyvärr har inte lyckats hitta honom i källorna förrän 1837, då han är färdig instrumentmakare och bildar familj. Han är verksam till ca 1853 då han går i konkurs, sen är jag osäker på om han kom igång igen. Han gick bort 1861.


A G Lagerbäck på Digitalt Museum (CC-BY-SA) Foto: Tomas Wiedersheim-Paul, Skansen

Den andra ljussaxen från Digitalt museum är märkt C A Backman. Det finns ingen detalj av stämpeln, men jag har sett en annan Backman på Tradera och där är det osäkert om det står C A eller G A. Oavsett vilket, så är det oklart vem tillverkaren var. Det fanns en släkt Backman i Eskilstuna som var slipare, men ingen av dem har rätt initialer. Det fanns dock två bröder som uppgavs vara både slipare och manufakturister - Abel Backman (1795-1834) och Carl Gustaf Backman (1799-1852), och högst hypotetiskt kan man tänka sig att de bedrev verksamhet tillsammans och att ljussaxens initialer syftar på dem båda. Men jag skulle vara mer bekväm med om det gick att hitta en yrkesman med rätt initialer.


C A Backman på Landskrona Museum

God Jul!