Kaffekvarnar, andra kvarnar och kaffe-mortlar.

[FBQ]

Spontant tror jag att din "muggkvarn" är äldre än 1890-1910. Sedan förefallet muggen ha industrigjorda nitar ser ganska jämn och industrigjord ut. Sedan är jag dålig på när industinitar introduceras inom bleckplåtsindustrin. Kopparkärl tillverkas ju industriellt med fabriksnitar in bit tillbaka på 1800-talet. Koppartratt får mig också att gissa att den är äldre. Visserligen är ju plåttrattar minst lika gamla och möjligen än vanligare under 1700-talet men på svenska industikvarnar saknas vanligen koppartrattar. Från omkring 1890-talet börjar koppar ersättas av andra material, och det betyder att den kommer ur modet. Jag tycker också skruvarna ser äldre ut. Jag gissar nog hellre på mitten av 1800-talet eller kanske lite senare.

[Staffan Kvist]

Hej FBQ

Ja, du kanske har rätt i det. Tratten är av mässing,
men en ganska röd sådan och ganska mjuk, så jag
har måst hamra ut några bucklor.

När jag tittar på länken från Hälsinglandskvarnen, ovan
så är den märkt 1850, se länken:

https://digitaltmuseum.se/021016979575/hmm9621

Den ser mer smidd och äldre ut.

Jag blev även så förvånad när kvarnen från Brevens
bruk skulle vara tillverkad något år efter 1900, se länk:

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?43278-Kaffekvarnar-andra-kvarnar-och-kaffe-mortlar&p=267025&viewfull=1#post267025

Så kanske skulle vi sätta ner årtalet tillbaks till 1850 och
några år senare?

Vad jag är mest förbryllad över, är om man använt en
falsmaskin för både utvändig och invändig fals. Men
jag vet inte när sådana kom i bruk...om man nu använt
en sådan?

Annars är veven och kvarndelen ganska lik den mask-
ätna kvarnens på länken(och lika liten):

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?43278-Kaffekvarnar-andra-kvarnar-och-kaffe-mortlar&p=266685&viewfull=1#post266685

Jag tänker som så, att ju yngre de är ju mindre, kanske?
Egna tillverkade skruvar, kanske hör hemma på ett järnbruk
1880, men inte i en verkstad i Eskilstuna 1880? Många
av de "kvarnföretagen" startade då...

Jag har fått måtten från Christina Alm:
Diametern i botten ca 13 cm
Överdelen ca 16 cm i diameter
Höjden ca 13 cm när den är helt ihopsatt.

Då är tratten lika stor som på den stora gamla "lådkvarnen:

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?43278-Kaffekvarnar-andra-kvarnar-och-kaffe-mortlar&p=267547&viewfull=1#post267547

Tack, tack hälsar
Staffan

Tillägg: jag har nu på morgonen skickat fråga till en
intendent för industrihistoria, Tekniska Museet.

Tillägg2 ny information från Christina Alm. Höjden är
totalt 22 cm
Samt att jag fått fler bilder att visa i nästa inlägg.

[Staffan Kvist]

Hej

Nu flera bilder från Christina, på den intressanta och
ovanliga kvarnen. Vi ser träpluggar(vid pilen), som
fungerar som "distansmellenlägg" och som håller
kvarndelen på plats mot det runda locket, vi ser på bilden
på kvarnen från sidan, på den första bilden.

Vi ser en förklaring till de rörformade "distansträpluggarna"
på de två första 1800-talskvarnarna jag visar. Vi noterar där
att om "järnoket", som håller veven, inte har två par skruvhål,
där ett par av skruvarna genom hålen håller fast kvarndelen
vid locket, måste man använda "distanspluggar", så "järntvärslån"
med sina skruvar, då håller fast kvarndelen, mot locket
eller skålen. http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post266685
...och skålen då kan fungera som lock, som på "muggkvarnen".
Men det finns en risk att skålen, som har mycket tunnare plåt
("driven")vid den runda öppningen, kan spricka eller bucklas. Vi
kanske ser sprickor på en bild av järnskålen och kanske har de
uppstått efter att en träplugg spruckit och ramlat bort?

Vad jag förstår är inte järnplåten falsad till en mugg(ett
rör), utan hopsmidd. Kan den vara tillverkad någon gång
mellan 1820 - 1860?

Christina Alm berättar att hennes man ärvt den, från sin morfar
som kom från Ångermanland och sin mormor som är från
Dalarna / Gästrikland.

Jag har skickar frågor till Tekniska museet och "Järnrike"
med frågor om den tekniska utvecklingen under 1800-talet.

Skulle kvarnplåten vara valsad men inte falsad till skillnad
mot "muggkvarnen" jag visar tidigare och vid vilken tid är vi
då, med den här kvarnen?

Tillägg: jag skrev om sista meningen så den blir tydligare.

Jag tackar Christina, så mycket för de fina bilderna.

Hälsar
Staffan

[FBQ]

Antar att tekniska museet får återkomma. Själv ser jag inget på själva kvarndelen som är tydligt äldre än den här - men då tror jag den också kan vara 1820-1860.

Jah är mest inne på att de modernare falsarna på den muggen beror på att muggen bytts ut någon gång under kvarnens användningstid.

[Staffan Kvist]

Hej FBQ

Tack, tack, för svaren om "muggkvarnen", inlägg 314
Ja, jag tycker det är svårt och att hitta information
är ännu svårare, men kanske för att jag inte vet var
jag skall leta.)

Jag tror "muggkvarnen" är yngre än Christinas inskickade,
men 10, 20 eller 30 år?

"Muggkvarnens" båda burkar har fals. Det finns en inre
burk som kvarndelen och skålen sitter fast i. Den yttre är
mer en behållare för kaffet.

Vi ser på den här bilden att den inre burken också har
en liknande fals.(på de första bilderna syns det dåligt)

Jag har en hypotes, som de sade i Jönssonligan, att den
är tillverkad där de också tillverkade kaminrör.

Det är svårt att få kontakt med föreningar som bedriver
föreningsverksamhet vi några järnbruk.

(jag har inte putsat och rostbehandlar kvarndelen, som det
syns på bilden)

Tillägg: Valsad järnplåt till kaffekvarnar tillverkades troligtvis
inte, av ekonomiska själ, tidigare än 1845, snarare 1860 och
vi läser:- "...brukspatronen Gustaf Ekmans ugn blev därigenom
en förutsättning för utvecklingen av dåtidens valsverk....
produktionen ökade i början av 1860-talet".
/från "Jernkontoret"/

Men jag skall besöka "Jernkontorets bibliotek och arkiv" för att se
om det är möjligt med en sådan tidsbestämning?

Tackar och hälsar
Staffan

[Staffan Kvist]

Hej

Säkert undrar många trådläsare om jag har kunnat
prova Geskakvarnen? Den med låda av plast, som
kanske inte skulle "orka med" en provmalning.

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?43278-Kaffekvarnar-andra-kvarnar-och-kaffe-mortlar&p=269565&viewfull=1#post269565

Jag ville ju inte eventuellt förstöra plastlådan, så jag
beslöt mig för att tillverka en ny låda av några bitar
playwood och vanligt furuträ till "gavlarna".

Provmalningen gick över förväntan. Kvarnen maler
mycket effektivt men tungt. Det behövs mycket "kraft
i arm", för att vrida runt den korta veven, ca. 22 st,
svängar runt, till en stor mugg morgonkaffe 250 ml.
bryggmalet.

Malningseffektiviteten är mycket lik den lilla KYM-
kvarnens, se länken:

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?43278-Kaffekvarnar-andra-kvarnar-och-kaffe-mortlar&p=261540&viewfull=1#post261540

...det vill säga ett tungt arbete också, inte alls som
med de moderna "keramikkvarnarna"(kvarnkärn och
-ring), som behöver mer än dubbelt så många "mal-
svängvarv"

Hälsar
Staffan

[MrTompa]

Staffan! Måste berömma dig för denna tråd. Otroligt givande av något som för inte så länge sedan var självklarhet i var hem!


Mvh MrTompa

[Staffan Kvist]

Hej MrTompa

Tack för vänliga ord, tack.

Ja, nu skall jag besöka "Jernkontoret", vid
Kungsträdgården, för att leta i deras arkiv och
bibliotek efter några uppgifter om när fals-
maskiner kom till användning vid järnbruken.

Här en kanske i Sverige ovanlig tysk kvarn till-
verkad av "CA Lenhartz" vid fabriken i Remscheid-
Bliedinghausen, som startades 1867.

Den verkar vara ovanlig i Sverige, men i Tyskland
fanns det nog väldigt många, för !930 tillverkade
"CA Lehnartz" ca. 100 000 kaffekvarnar per år.

Jag har svårt att riktigt förstå när den kan ha
tillverkats, men med tanke på den svarta vev-
knoppen tror jag på någon gång 1940 - 50.

Vi kan läsa mer på Chris hemsida, länk:

https://www.old-coffee-grinders.com/lehnartz/

Kan kvarnen ha kommit till Sverige alldeles efter
krigsslutet?

Hälsar och undrar
Staffan

[Staffan Kvist]

Hej

Nu har jag besökt "Jernkontorets" bibliotek och den
trevlige och väldigt hjälpsamme bibliotekarien Y.A.

Han hjälpte mej med så många litteraturförslag och
dessutom fick jag lära mig ett för mig helt nytt be-
grepp och område "Järnmanufakturverk".

Vi kan läsa följande beskrivning:
- "Industriell tillverkning av varor av smidesjärn och
gjutjärn, ofta även av stål. Ägaren hade rätt att anlägga
särskilda ämneshammare för järnsmidet, efter föregången
besiktning av ort och ställe. Järnmanufakturverken var
inte pålagda någon skatt, eftersom denna redan uppburits
av järnverken. Fram till 1766 var deras arbetare befriade
från mantalspenningarna samt en del andra pålagor".

Vi vet att Fristaden Eskilstuna hade samband med dem:
- "Fristaden var den sida om Eskilstunaån i Eskilstuna stad
som nu innehåller stadskärnan (Eskilstuna Fors församling ).
Den delen av staden var sedan 1771 skattebefriad för
inflyttande metallarbetare som startade smedverksamhet i
staden. Dessa behövde inte heller gå med i något skrå eller
ha ett mästarbrev för att arbeta. Ett flertal smeder lockades
till staden och den här perioden lade grunden för att Eskilstuna
skulle bli en av landets ledande metallindustriorter".

I boken om Ankarsrums Bruk läser vi att i 1848 års konto över
fingjuteriprodukter finns "leksaker, blomvaser, fruktfat,
ljuskronor och kaffekvarnar.
Vi ser att 1893 tillverkades sillstekare, kaffebrännare och
kaffekvarnar mm(kaffebrännare för kafferostning)

Här handlar det då tydligen om kvarnar tillverkade av gjutjärn.

De frågor jag bar med mig var ju om tidsbestämning av "Christinas
kvarn" och min "muggkvarn".
Jag fick veta att valsverk har funnits sedan slutet av 1700-talet
och att även plåtar kunde hamras och smidas ut under 1800-talet
Men det blev ekonomiskt efter 1845 i och med en ny teknik.
I böckerna nämns endast "falsning" och verktyg, men inga maskiner.

Nu återstår en fråga som berör "Järnmanufakturverken" och de
falverktyg och -maskiner som kan ha funnits där. Frågan ställer jag
till "Bleck & Plåtslagerimuseet" i Gamla Linköping, länk:

http://www.platslagerimuseet.se/

Vi erinrar oss kaffekvarnstillverkaren C.O. Belfrage med firman
"Bleck och plåtslageribolaget" i Eskilstuna:

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?43278-Kaffekvarnar-andra-kvarnar-och-kaffe-mortlar&p=267618&viewfull=1#post267618

Ja, då om de falsar vi kan se eller inte kan se på de två kvarnarna
jag nämner och undrar över.

Hälsar
Staffan

[FBQ]

Lycka till med fortsättningen!

Hade tänkt att jag skulle utveckla mitt svar förrut men fick lite dåligt med tid och andra inlägg kom emellan. Tror absolut du kan ha rätt och att det är en liten tidsskillnad mellan kvarnarna, alternativt att det är en hantverksmässig och en mer industriell tillverkare.

Som jag var inne på tidigare, som jag uppfattat det utifrån beskrivningarna tillverkades själva kvarnarna ursprungligen vanligen vid järnbruk som halvfabrikat. Sedan kunde de köpas in av en snickare som lät tillverka en låda till dem och sålde dem så, men även till privatpersoner som kanske lät göra en enklare låda. I Dalarna, Småland eller mina hemtrakter i Nordvästuppland med flera platser har bönderna vanligen sysslat med såväl snickeri som smide som binäringar och har nog vanligen gjort sina lådor själva efter att köpt dem - eller kanske fått dem som dellön på någon fora till ett bruk. Då kan ju lådor/muggars utseende skilja sig ganska kraftigt åt.

Nu tror jag väl att man måste syssla med smide på ganska hög nivå för att göra en plåtmugg och det är nog inget som bönder i gemen gett sig på. Jag tror ju fortfarande att det finns en möjlighet att muggen är bytt efter några decennier, men det behöver ju inte vara så.

När det gäller kopparplåt har jag ju förstått att det inte förekom förrän 1832 då Avesta kopparverk börjar valsa koppar och att det först därefter börjar sprida sig snabbt.

Få se om du får fram mer intressant information :-)

[Staffan Kvist]

Hej FBQ

Tack för dina intressanta synpunkter. Du skriver att
muggen kan vara bytt, men då skulle ju också den
inre "muggen",som inte är en mugg utan bara ett rör
också vara bytt? För kvarnkärnan hålls fast i kvarnringen
och den i sin tur hålls fast av två skruvar på en "tvärslå"
fastsatt i det inre röret, som också är falsat men åt andra
hållet.

Men jag får notera att kvarndelen, den smidda, de är sig
ovanligt lika över tid, samt vi har sett att de är så lika också
i Syrien.....förutom storleken....

Så då är det som du skriver lådorna, som förändras och hittar
många ovanliga förmer, svarvade, runda, fyrkantiga och plåtfalsade....

Vi ser på sista bilden hur de två "rören" går ihop inuti
varandra. Ja, principen på Ulfs bild.

Det som gjorde mig mest nyfiken var att det finns
en mellanperiod då, mellan tiden för järnbruken och
Eskilstuna, en tid när "Järnmanufakturverk" kunde till-
verka kaffekvarnar. Svenska bleck- och plåtslageriför-
bundet bildades 1893(1883), förmodligen för att det
fanns en stor yrkesgrupp i olika verkstäder, bruk mm.

Jag har fått svar från "Bleck & Plåtslagerimuseet", från
Ulf Karlborg och han skriver:

-" Muggen och det stora röret är rent plåtslageri,
rörfalls och bottenfalls. Handtaget är infalsat i
bottenfalsen och dragnit i toppen. Nitarna är
"handgjorda" egentillverkade. Har aldrig sett att
"skallen" spricker så som på din bild med industrigjorda
nitar, som jag själv har använt rätt mycket, men där
är jag osäker.
Enligt bilderna så ser det ut att vara svartplåt
(SPD/järnplåt) som varit målat. Bleckplåt däremot
var/är nästan alltid 0,25 - 0,5 tjock.
Tratten/skålen är förmodligen trycksvarvad men kan
även vara driven med hammare och anhåll".
(anm. muggens plåttjocklek uppmätt till ca 0,7 mm, Staffan)

Ulf Karlborg skickade också bilder jag kunde använda
i forumet.

På bilderna ser vi tekniken att falsa både utåt och inåt,
med olika falsverktyg, som förmodligen fanns där man
använde järnplåt. Så maskiner behövdes inte då...heller
till min kvarn...

Att jag tittar på falsningen är en återvändsgränd. Det går
inte att tidsbestämma kvarnar den vägen. Det kan bli så
stor tidsperiod(1820 - 1900?)

Jag tackar Ulf Karlborg på Bleck & Plåtslagerimuseet för text
och bilder.

Hälsar
Staffan

[Staffan Kvist]

Hej FBQ

Jag funderar över dina synpunkter och jag tror
det är rätt, att när vi försöker tidsbestämma och
identifiera kaffekvarnar, så är själva kvarndelen
(kvarnkärnan, kvarnringen vevaxeln)inte de vi i
första hand skulle titta på. "Lådorna" och "höljena"
kan berätta mer, om möjligt, kanske.

Jag tror, av det förra inläggets erfarenheter, att
jag måste leta efter kvarnar med ordentliga källor
och historia. (som "Berevens brukskvarnen").

Jag vill ändå berätta vad jag upptäckte i "Berättelser
över de finare järn-, stål- och metallfabrikerna..."
(se bilden från Jernkontorets häfte)

1753 Wedevåg och Quarnbacka fabriksverk, Mäster
Siöquist i en särskild verkstad, hyveljärn, sågblad,
vete-, malt- och kaffekvarnar och prässkruvar.

1756 Norrköping, Mäster Johan Casper Kana,
kaffekvarnar och annat fabrikssmide.

1755 Nyköpings Bruk, fabrikssmed Johan Petter Diedrich,
från Bergen i Pfaltz, järnplåt, fyrfat, kaffekvarnar,
fina sågblad mm

Ja, då är det på 1700-talet, intressant...

Tackar och hälsar
Staffan

[prylsnubben]

Tillägg.......

Apropå detta med "lådor" av bleckplåt till kaffekvarnarna.
"Allt fler bleckslagerier startades ute i landet från omkring
1880-talet, då efterfrågan på bleckkärl i hushållen ökade.
I vissa bygder uppstod koncentrationer av bleckslagerier,
som t.ex. i Strängsereds, Dalstorps och Gällstads socknar
i Västergötland, där det fanns bleckslageri mest i var stöva*".
*Stöva=Stuga.

"Under första hälften av 1700-talet var däremot bleckslagarna
antingen knutna till järnbruken eller verksamma i Stockholm.
Först därefter kom en gradvis utflyttning till landsortsstäderna
dock i allmänhet så att en stad hade antingen en plåtslagare
eller en bleckslagare. Det lönade sig inte att tillverka husgeråd
i bleckplåt på andra ställen än i Stockholm".

"Antalet yrkesverksamma var hela 1700-talet förbluffande lågt.
Mellan 1720 och 1770 var aldrig bleckslagarmästarna i Stock-
holm fler än nio stycken, plåtslagarmästarna var som högst sju.
En eller två gesäller var det vanliga , även om fler kunde före-
komma.
Ute i landet fanns 1750 16 bleckslagarmästare med 11 gesäller
och lärpojkar i 13 städer, plåtslagarna var 21, med 22 anställda,
i 10 städer med koncentrationer i Säter och Arboga. I endast tre
städer fanns både bleck- och plåtslagare, nämligen i Göteborg,
Köping och Växjö. Till 1790-talet hade plåtslagarverkstäderna
minskat till 13, med 26 gesäller och lärpojkar, medan bleckslag-
arna hade ökat till 24, med 28 anställda".
Ökningen av antalet bleckslagare i riket fortsatte långsamt under
1800-talets första del"

" Med avskaffandet av skråväsendet 1846 och efter 1848-års för-
ordning om aktiebolagsbildning lyckades några bleckslagarmästare
bygga upp stora fabriker med ibland upp till sjuttiotalet anställda.
I fabrikerna, som ofta arbetade med patenttillverkning av olika
kärltyper, annonserades tillverkning enligt nyaste metoder, och här
började maskinell utrustning efter hand allt mer komma till använd-
ning. Produkterna kunde vara t.ex. taktäckningsföremål, jernvägs-
lyktor, mejerikärl, isskåp, konservdosor samt alla för hushållet
behöfliga artiklar (J W. Gundbergs fabrik för bleck och plåtslageri
samt lackering, 1886). Den lilla verkstaden med några få anställda
var dock fortfarande vanligast".

[MrTompa]

Hittade detta på Arvika Auktionsverk.

Kaffekvarnar 1800-talet

[Staffan Kvist]

Hej prylsnubben och MrTompa

Tack prylsnubben för ditt intressanta inlägg. Av det
kan vi förstå kanske, att en hel yrkeskår fanns nu vid
mitten och slutet av 1700-talet och de blev fler och
inte bara knutna till järnbruken. Plåtslagare och bleck-
plåtslagare.

Jag tycker att tillsammans med din information, får
jag en bild av den tid när min "muggkvarna" kan
ha tillverkats. I en tid när kärl av bleck- och järnplåt
accepterades och blev efterfrågade. Jag tänker som
så, att det skulle vara svårt att skapa efterfråga på
en kaffekvarna i en "falsad mugg" om inte det nu var
"tid" för sådana. Då efter 1845 då plåten blev billigare
och man senare kunde tillverka zinkplåt, också.
Ja, Bleck- och Plåtslageriförbund fanns sedan 1883
...intressant. Kanske var det en kort tid när det gäller
"muggkaffekvarnar", men vi ser dem på museer och
på Internet...

Tack för din bild av "Kaffekrossare eller "Kojkvarnar",
MrTompa. De är så efterfrågade i tråden. Kanske är
de, en ej så fördelaktig bild "fattigsverige", som inte
"vill visa sig".

Det berättas att man funnit rester av sådana i gamla
övergivna kolarkojor, sant eller ej, vet jag inte?

Nu saknar jag "Kaffemortlar", som vi vet har varit så
vanliga, i alla fall i norra delen av Sverige

Hälsar och tackar
Staffan