Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Kaffekvarnar, andra kvarnar och kaffe-mortlar.

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Hej Anna-Carin och H-Å.W

    Ja, jag läser med stort intresse, tack.

    Jag antyder i mitt inlägg nyss att jag nu funderar
    över en spännande fråga. Ser vi i Dahlgrens katalog
    de sista dokumenten över att han hade tillverkat den
    äldre typen av "muggkvarn" med öppen skål?

    Vi vet att Dahlgren några år senare använde en me-
    tallstämpel och då var den ganska svårläst. se bild

    Att Zetterlund använde metallstämpel på sina rund-
    kvarnar vet vi.

    Jag noterar att jag inte hittar någon sådan rundkvarn
    Dahlgrens(?) eller Zetterlunds, i Digitala Museet, kvarn
    med öppningsbar skål, som prylsnubbens.

    Med tiden kanske vi hittar svar.

    Jag berättar en episod från när jag senast besökte
    "Rademachersmedjorna". Där arbetade en smed med
    en vacker smidesljusstake med två armar och jag frågar
    då om han sätter sina initialer eller sitt "smedmärke"
    på ljusstaken? Han svarar -"Varför då"?

    Tillägg: Ang. C A Nilssons patent, så om jag förstår rätt
    så handlar det om att sätta samman tre plåtdelar till
    en "överdel". En metod som jag inte sett användas på
    någon kvarn senare ändå? Jag letar vidare...
    Nilsson senare rundkvarnar har ju en överdel av trä med
    metallskålen fastspikad.

    Hälsar
    Staffan
    Bifogade filer
    Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-12, 19:03.

    Comment


    • Hej

      Kanske kan uppgifter från Eskilstuna Museum
      sprida något ljus över C. A. Nilssons patent från
      1894-5:

      -" C. Alb. Nilsson var pappa till C.A.M Nilsson och
      har verksamhet i Eskilstuna i varje fall från 1890
      (smedja och gelbgjuteri).

      Det är alltså samma företag och sonen har gått in
      i företaget 1902. 1921 har man ändrat företagets
      namn till C. Alb. Nilsson.

      Kaffekvarnstillverkningen finns säkert noterad från
      1907. Det är
      alltså sonen (C. Ax. M. Nilsson) som har kaffekvarns-
      tillverkning under olika namn även bara C. A. Nilsson"
      .

      Så då skulle patentet vara från C. Ax. M. Nilssons far
      och när sonen tillverkade "sina" kaffekvarnar ville(?)
      han inte använda faderns patent, som var "gammalmo-
      digt"? (Men jag vet inte....bara en tanke....?)

      Sonens "rundkvarnar" ser i alla fall mycket annorlunda
      ut och kan absolut jämföras med samtida kvarnar från
      Peugeot och Tre Spade


      Tillägg:
      Kanske kan vi hitta tidiga kvarnar från innan 1907,
      tillverkade av den äldre Nilsson?

      Hälsar
      Staffan
      Bifogade filer
      Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-12, 23:19. Anledning: Lade till en länk och text

      Comment


      • Hej

        Ödet styrde mina "klick" på datorn i går kväll.
        Jag hittade en kvarn på Tradera, som kanske
        har en gammal "Nilssonsvev"?

        (Jag vill inte göra reklam eller för Tradera).

        Vad tror ni om det? Skulle C. A. Nilsson ha till-
        verkat "öppna muggkvarnar" innan hans son
        började i firman och i verkstaden?

        Jag kontaktade Annelie, som hade lagt upp
        bilder och Annelie lät mig visa några bilder här.
        Men länken går ut om en dag
        Köp och sälj Kuriosa - Antikt & design enkelt och hållbart på Tradera. Stort utbud av begagnade och oanvända saker på Sveriges största cirkulära marknadsplats


        Så jag har gjort en egen sida där vi kan följa
        mitt sökande:


        Jag tackar Annelie så mycket, för det här är ju
        så intressant tycker jag.

        Sista bilden här är en gammal "Nilssonsvev" så
        vi kan jämföra.

        Hälsar
        Staffan
        Bifogade filer
        Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-13, 22:11. Anledning: rättade texten

        Comment


        • Grattis Staffan det var verkligen roligt att se Annelies "muggkvarn" som för övrigt kan vara första kvarnen jag ser som inte veven sitter med en mutter. Knoppen är också lite udda skulle jag säga då inte metallen går igenom den va?!

          Verkligen intressant och va kul att du hittade den.

          Comment


          • Hej H-Å.W

            Tack, ibland har jag tur. Men den är ändå för dyr.

            Innan vi började fundera över "tidiga" eskilstunakvar-
            nar, dvs. kvarnar från innan början av 1900-talet,
            så visste i alla fall inte jag mer än att t. ex några verk-
            städer hade startat redan vid slutet av 1800-talet.

            Så tack vare många intresserade och skickliga i
            "tråden", så hittar vi nya intressanta saker, tack.

            Letar vi "muggkvarnar" i Digitala Museet, ser vi några
            utan "mutter" att håller veven vid vevaxeln.

            Vi ser några med genomgående "järn" genom "vev-
            knoppen och genom veven, men de flesta har nog
            "uppböjt vevslut", i vinkel att sätta vevknoppen på.
            Tyvärr lossnar gärna vevknoppen från dessa vevar.
            Ja som på min "Muggkvarn".

            Ja, nu kan jag leta vidare, nu när jag vet mer vad jag
            kan leta efter.

            När jag tittar på kvarnen ovan, så undrar jag om de
            flesta handgjorda eller "drivna" mässingskålar "alltid"
            är trasiga i botten?

            Hälsar
            Staffan
            Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-14, 19:39. Anledning: rättade texten

            Comment


            • Ja har det att göra med skruvarna eller varför gick skålarna sönder??

              Comment


              • Hej

                Som om de fräts sönder när man har hamrat,
                värmt upp och hamrat igen?

                Fräter kaffe?

                Hälsar
                Staffan
                Bifogade filer
                Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-14, 22:58. Anledning: Bättrade bilden

                Comment


                • Ursprungligen postat av Staffan Kvist Visa inlägg
                  Hej

                  Som om de fräts sönder när man har hamrat,
                  värmt upp och hamrat igen?

                  Fräter kaffe?

                  Hälsar
                  Staffan
                  Staffan det är faktiskt väldigt intressant tanke.
                  Jag vet att mässing är en blandning mellan koppar och zink och att zink väldigt sällan reagerar med något.
                  Det vanliga är att mässing innehåller 5-40% zink.
                  Kanske har den där mässingen lägre halt zink? Jag menar det är ju ett stort glapp mellan 5 och 40%.
                  Jag har mailat Arvid Nordquist efter som att dom brukar kunna svara på det mesta när det gäller kaffe. Men efter som att det också gäller metall så mailade jag i går ett företag som är väldigt duktiga på vilken metall man bör använda till vad. Så nu sitter jag och hoppas på svar från någon av dom eller möjligen båda..

                  Staffan får jag låna din bild och skicka till dom när dom svarar på min fråga?

                  Comment


                  • Hej H-Å.W

                    Jag det går bra att "låna" bilden.

                    Märkligt är att det här problemet tycker jag
                    inte jag ser hos maskintillverkade skålar, Jo,
                    skålar som inte är "drivna" för hand. där man
                    inte har hamrat och hettat upp och hamrat och
                    hettat upp och hamrat...osv.

                    De skriver att -" ... stearinet kan fräta på metallen
                    ....koppar..."



                    Hälsar
                    Staffan
                    Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-16, 15:43.

                    Comment


                    • Jag har aldrig gjort den kopplingen men det stämmer säkert att maskintillverkade skålar inte led av detta. Troligen kvaliteten på mässingen som är avgörande. Men det skulle vara intressant att veta vad i kaffebönan som är boven, dessutom kan vetskapen vara intressant och kanske kan man titta mer på fabriksnivå vilken kvalitet dom hade på exempelvis mässingen i olika perioder och vem vet kanske kan man knyta olika kvarnar till olika tillverkare (men det är mer en rolig tanke)..
                      Men som sagt mässing kvaliteten är bara en teori..

                      Comment


                      • Staffan det är inte lätt att hitta någon som har ett jättebra svar på varför de handsmidda mässingskålarna tagit mer stryk än de valsade mässingskålarna.
                        Det finns många faktorer som spelar in och även om jag inte riktigt trodde på din teori om att mässingen blev sämre av att värmas upp och bearbetats så tycks det vara sant. Zinket som är det som skiljer mässingen frånkoppar dunstar tydligen (trodde inte att en metall kunde det men så är det tydligen).
                        Tvättar man dessutom mässing och koppar med vinäger eller ättiksyra så "korroderar" mässingen, vilket gör att den ser äldre ut än vad den är (ordet korrosion betyder fräta/rosta). I slutet av 1800-talet ville man att mässingen skulle se äldre ut än vad den egentligen var. Detta kan ha bidragit till att mässing föremål korrigerat sönder med åren.
                        Click image for larger version

Name:	trasigskal1cc.jpg
Views:	2
Size:	51,3 KB
ID:	576009
                        (lånade din bild för att påvisa skillnaderna mellan min hela skål och din trasiga Staffan).

                        Tittar man på min 1800-tals kvarn så ser inte skålen valsad ut utan mer hand knacka ut, däremot så är min skål hel.
                        Click image for larger version

Name:	IMG_20220218_112656.jpg
Views:	1
Size:	121,3 KB
ID:	576007
                        Click image for larger version

Name:	IMG_20220218_112722.jpg
Views:	1
Size:	44,4 KB
ID:	576008

                        Detta beror troligen på att den invändigt hade en skyddande metallic färg. Jag trodde att den var senare men troligen har den varit där enda från start efter som att om någon tagit i skålen utan handskar så skulle fettet från fingrarna lagt sig mellan mässingen och färgen och med åren så skulle alltså min skål gått samma öde som din skål. Efter som att man inte skulle kunna tvätta bort fettet.

                        Vad i hela friden är det i kaffebönan som fräter på metall, är det så att det finns någon frätande syra i kaffe?

                        För att besvara frågan så använder jag mig av Koppar.se
                        https://kafferosterietkoppar.se/info...-eller-daligt/.
                        En kaffebönan innehåller ca:30% fett, vilket är en bidragande orsak till att du känner alla underbara aromer som du känner när du maler ditt kaffe.
                        Lågt växande Arabica släpper sin olja lite tidigare än vad kaffebönorna gör från Arabica som vuxit på högre höjd.
                        Robusta bönor (som alltid varit lite billigare och beskare) tenderar också att behålla sin olja lite längre än lågt växande Arabica och tål alltså att man rostar kaffet lite för fort och i lite för hög temperatur utan att oljan utsöndras. Så att risken eller chansen att vi under 1800-talet använde Robustabönor är om man tittar på dina bilder väldigt liten efter som att det troligen är frukten av att man rostat Arabica bönor lite för hett och lite för länge eller att man helt enkelt rostat lite för mycket och att dom legat lite för länge ute i luften mellan rostning och malning.

                        Detta är vad jag kommit fram till genom att klippa ihop lite fakta från så väl mässing kunniga och kaffe kunniga människor. Någon som besitter hela kunskapen verkar det inte finnas. Men jag tror som sagt att detta inlägg kan förklara de äldre kvarnarna trasiga skålar ganska bra..
                        Last edited by H-Å.W; 2022-02-18, 12:44.

                        Comment


                        • Om kaffe står länge på kokplattan bildas ju garvsyra
                          vilket gör att kaffet blir beskt, huruvida bönorna kan
                          fälla ut garvsyra vid malning vet jag inte................

                          Comment


                          • Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
                            Om kaffe står länge på kokplattan bildas ju garvsyra
                            vilket gör att kaffet blir beskt, huruvida bönorna kan
                            fälla ut garvsyra vid malning vet jag inte................
                            Jag har bestämt för mig att det bildas garvsyra när man rostar kaffe, men jag är inte säker på om det är en skröna eller sanning.

                            Hur Garvsyra påverkar mässing kan nog också diskuteraras (skulle förvåna mig om någon ger ett tydligt ja eller nej svar där).
                            Vill minnas att min mormor hade ett skåp av ek med mässing beslag på. Ek är nämligen ett träslag som inte bör målas just för garvsyran....
                            Det är faktiskt väldigt intressant tanke det här, speciellt efter som att man värmt mässingen för att knacka ut skålarna och då kan eller ska mycket av zinket ha försvunnit och det är just zinket som gör mässing bättre än koppar i sig själv.
                            Det väcker faktiskt ganska många och befogade frågor.
                            Tittar man exempelvis på Annies muggkvarn så verkar skålen precis som Staffan sa ha lagats, annars skulle man kunna tänka att dom var förstärkta invändigt. Men det ser som sagt var inte ut så utan man har istället för att bara byta skålen lagat den..
                            Nä det är många tankar här nu..

                            Comment


                            • Hej H-Å.W och prylsnubben

                              Det är mycket intressant att läsa era inlägg,
                              tack, tack.

                              H-Å.W, ja kan det vara så, det är väl troligt?
                              Att zinken försvinner till en viss mängd och
                              detta orsakar........?

                              Jo, jag började ju fundera när jag såg den
                              senaste muggkvarnen, som kanske är en
                              "Nilssonskvarn", att de hade varit tvungna att
                              reparera dess mässingsskåls botten också.

                              Tidigare gjorde jag en egen sida om "1800-tals
                              kvarnar".


                              Ja, nu är vi mycket närmare gåtans lösning och
                              det är spännande, tack....

                              Hälsar
                              Staffan
                              Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-18, 15:56.

                              Comment


                              • Staffan jag glömde bort en syra som finns i många växter. Rabarber är väl den mest kända och det är Oxalsyra.
                                Jag vet att det förekommer i kakao och körsbär också så varför inte i kaffebönor?! Har aldrig hört om det men det vore konstigt om det finns i kakao och körsbärskärnor men inte i kaffe kärnan (som vi lite halv fel kallar böna)..
                                Oavsett vilket så verkar din teori stämma att många handsmidda skålar tagit mer stryk av något än de som är fabriks tillverkade..

                                Jag kollade lite snabbt på Oxalsyra och hittade detta:Click image for larger version

Name:	Screenshot_20220218_142549_com.google.android.googlequicksearchbox.jpg
Views:	1
Size:	144,6 KB
ID:	576010
                                3000 gånger starkare än ättiksyra, vilket man använder för att få mässing och koppar att se äldre ut än vad det faktiskt är.. Jisses
                                Last edited by H-Å.W; 2022-02-18, 15:33.

                                Comment

                                Working...
                                X