Sidan 90 av 115 FörstaFörsta ... 40 80 87 88 89 90 91 92 93 100 ... SistaSista
Resultat 891 till 900 av 1147

Ämne: Kaffekvarnar, andra kvarnar och kaffe-mortlar.

  1. #891
    Staffan jag fick för mig att vi hade 3 små skillnader, mutter på veven, tratten som man häller bönorna i och att ändringen på lådan gick lodrätt på din och vågrätt på min. Men muttern är av liknande modell på dom.

    Det är svårt att avgöra vem som är tillverkare av postorder kvarnarna då det oftast bara stod Av Eskilstuna kvalitet eller av Bästa Eskilstuna kvalitet i annonserna. Nu gav du mig ett nytt namn på tillverkare i Eskilstuna. Tror jag stött på en H. Zetterlund Eskilstuna eller om det var en P. Zetterlund tidigare oavsett vilket så verkar det vara en drös tillverkare i just Eskilstuna.
    Jag gillar den Gröna Snabbmalaren utseende mässigt men Carl Zetterlunds rödbruna var grymt vacker också och mycket möjligt att det är den Fröbergs hade. Jag uppmärksammade mekaniken, den skiljer sig ordentligt mot de andra kaffekvarnarna tycker jag:Namn:  Screenshot_20210602_170851.jpg
Visningar: 125
Storlek:  89,9 KB

    Staffan jag tror inte heller att C.A.M. Nilsson tillverkade annat än Snabbmalare efter patentet på plåten. Däremot kan försäljningen pågått några år efter.
    Det här är verkligen intressant och tyvärr väldigt svårt att reda ut.
    Senast redigerat av H-Å.W den 2021-06-02 klockan 18:13.

  2. #892
    Seniormedlem Staffan Kvists avatar
    Reg.datum
    dec 2013
    Ort
    Bagarmossen staffankvist@yahoo.se
    Inlägg
    1 758
    Hej H-Å.W

    Ja, jag instämmer. När det gäller muttrarna överst på
    vevaxeln, så ser vi tre sorter(?), vanlig mutter, hög mässings-
    brydnadsmutter och en lägre mässingsmutter.

    Den lägre hör nog till senare tid och den högre under en
    mellantid och vanliga muttern finns både tidigt och sent,
    och då när inte skålen är av mässing.

    Jämför vi med annan tillverkare Eskilstuna Stålindustri, så
    verkar det fungerar nästan på samma sätt, fast de aldrig
    använde en "hög prydnadsmutter", tror jag, men de började
    sin tillverkning senare 1913??

    Hur de har målat sina kvarnar är en gåta för mig, men kanske
    kunde det bli ganska olika...

    Olika tillverkare verkar tidigt använt några typfärger för skålen
    och för kanterna, dekorationsränderna.

    Tidigt använde flera den röda "plåtfärgen", kanske på hela lådan,
    som Carl Zettelund också?
    http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post262070

    http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post265814

    Sedan finns en svår sak och det är billiga enkla kvarnar och mer
    påkostade, vilka är vilka?

    Där Nilssons använde RAL:3009, har Eskilstuna Stålindustri
    använt en mörk, mörk brun. se bild

    Tillägg: ja en så makalös kvarnkärna du pekar på med blå pilen
    ...har jag aldrig sett.

    Hälsar
    Staffan
    Bifogade bilder Bifogade bilder  
    Senast redigerat av Staffan Kvist den 2021-06-03 klockan 01:21. Anledning: rättade texten

  3. #893
    Anledningen till att jag nämnde färgen RAL 3009 var att folk ofta vill kopiera gamla färger och oxidröd är en av de äldsta röda färger vi använt i industrier.
    En annan färg som kan vara intressant är Faluröd som likt järnoxid egentligen inte är eller förr var en bestämd färg kulör men i nu tid alltid ska vara exakt samma och därför även den har fått en färgkod (fast i NCS och inte RAL):s5040-Y80R heter den i modernt Industri språk, lite fel efter som att den kritar sig ganska mycket, dvs åldrar och bleknar.
    Namn:  IMG_20210602_190210.jpg
Visningar: 123
Storlek:  122,1 KB
    Mig veterligen så var Aron Signfrid Forsius först att försöka sig på att standardisera färger med ett fungerande färgsystem på 1600-talet men det visade sig vara lite för svårt efter som att pigment varierade mycket beroende på vart de kom ifrån.
    Namn:  IMG_20210603_074437.jpg
Visningar: 115
Storlek:  15,5 KB

    Näst ut var Edward Herning som faktiskt lyckades så pass bra på 1870-talet att man efter hans system faktiskt kunde få till en någorlunda likvärdig nyans i färg tillverkad i Frankrike eller Tyskland som i England genom att ha färgprover att utgå ifrån.
    Men detta system låg till grund när man 1925-1927 utarbetade den första riktiga färg standarden RAL. 1940 innehöll RAL systemet 40 olika färger (idag är systemet utökat med 200 färger+ 240-400 nyanser beroende på hur exakt man räknar+ de drygt 200 signalfärger som du exempelvis ser på vägskyltar sen innehåller ral även ett 40-tal färger med metallspån av olika slag). Men på 1960-talet tyckte man att RAL systemet har lite för många brister och började därför utveckla ett nytt system som heter NCS och är mycket tydligare och spretigare (man kan se vilka färger som ingår i varje färgnyans).

    Så att nej ingen tillverkare använde ett utvecklat färgsystem före låt säga 1930. Men RAL3009 var en av de absolut första röda färgerna som användes även om det på den tiden var Järnoxid röd som gällde och järnoxid varierar beroende på vart pigmenten kommer ifrån och hur mycket man använde (och alla fabriker hade sina egna recept).

    Det fiffiga med metall föremål är att man kan titta noga på rostfläckar och jämföra med själva färgen och ge sig på en liten gissning på hur mycket ockra man bör ha i för att komma närmre.
    -Ett litet fusk är om man vet med sig att en sak har Engelskt ursprung, då är det inte troligt att RAL3009 är bästa färgen att utgå från utan deras röda färg brukade vara lite skarpare röd än vår. 3009+20% ockra och vipps var färgen RAL:3011 uppfunnen..

    -Men nog med färgnyanser känner jag även om jag verkligen gillar att snacka färger och Industrihistoria..

    Första gången man sprut lackerade var en tågperrong
    på 1800-talet, tror det var 1860 så att svenska industrier på 1900-talets början använde den metoden är inte helt otroligt även om jag tvivlar på att alla kunde och gjorde det innan 1940 då första spray burken kom. Så att metoden man använde när man målade skilled sig nog mellan olika fabriker.

    Den där kärnan jag markerade med blå pil gömmer sig i Carl Zetterlunds röd/bruna kvarn. Jag känner att med sådan mekanik så måste den ha varit rätt jobbig och tagit rätt lång tid att mala med.
    Senast redigerat av H-Å.W den 2021-06-03 klockan 08:45.

  4. #894
    Seniormedlem Staffan Kvists avatar
    Reg.datum
    dec 2013
    Ort
    Bagarmossen staffankvist@yahoo.se
    Inlägg
    1 758
    Hej H-Å.W

    Intressant text om färger, tack, tack....

    Vet du vad? Jo, tack vare Fröbergskatalogen ser vi en
    kvarn, kanske vid sidan av de stora tillverkarna. Kan det
    vara så att en tillverkning av en "kvarn" med en "typfärg"
    finns vid sidan om hela tiden från Carl Zetterlund, E A
    Pettersson och till slut Adolf Ståhl.
    https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/77912

    En färg du nämner här ovan, men vilken kan det vara så tidigt?

    Då jag hittat en bild på Internet gjorde jag en egen sida:
    http://www.vernissage.nu/verni/loppi...zetterlund.htm

    Det är roligt att upptäcka fler och fler saker om den svenska
    tillverkningen.

    Hälsar
    Staffan
    Senast redigerat av Staffan Kvist den 2021-06-03 klockan 15:06.

  5. #895
    Jag har försökt hitta det patent jag sett som var skrivet på en Zetterlund men tyvärr utan resultat. Kanske var den Zetterlund inte verksam i Eskilstuna, så att jag får väl söka lite bredare (och harva mig igenom fler patent efter som att även grossister verkar satt sitt namn på brickan, det trodde jag inte.. Men det vore kul att lyckas spåra dom där stålkvarnarna och kanske lyckas skära ner antalet möjliga tillverkare lite.
    När det gäller de röda färgerna vet jag att Husqvarna vapenfabrik körde på järnoxid röd fram till slutet av 20-talet då det blev lättare att få till en klarare röd. Men när det gäller kaffekvarnar så har dom lyckats väldigt bra. Kanske är det så att exempelvis Husqvarna hade tuffare då lite av deras saker även skulle gå färgmäsdigt ihop med en rad andra tillverkare. Men när jag tänker efter så borde inte skillnaden mellan kaffe och köttkvarn va så stor på den fronten..

    Staffan din länk förde mig till en sida i tråden där Gösta visade upp en smidig och smart kvarn. Det finns ett patent på en sådan:
    Namn:  Screenshot_20210604_000554.jpg
Visningar: 116
Storlek:  127,0 KB
    Namn:  Screenshot_20210604_000706.jpg
Visningar: 119
Storlek:  112,6 KB

  6. #896
    Seniormedlem Staffan Kvists avatar
    Reg.datum
    dec 2013
    Ort
    Bagarmossen staffankvist@yahoo.se
    Inlägg
    1 758
    Hej H-Å.W

    Grattis till upptäckten.

    Så roligt, men kan det vara den här kvarnen? Den
    är mycket lik och verkligen, veven är så olik alla
    tidigare vi har tagit upp. En kvarn, som finns på
    museet i Göteborg.

    Vi ser också de två ränderna på sidorna.

    Den finns tre stycken modeller, två i plåt och en i trälåda

    De finns på min hemsida, längre ner på sidan om vevar:
    http://www.vernissage.nu/verni/loppi...jarnsvevar.htm

    Och jag som trodde den kunde vara tillverkad i Göteborg.
    Nu får jag ändra i hemsidan....

    Hälsar och tackar
    Staffan
    Bifogade bilder Bifogade bilder  
    Senast redigerat av Staffan Kvist den 2021-06-04 klockan 14:22. Anledning: Ny bild och rättade text

  7. #897
    Oj jisses trodde inte kvarnen fanns i sin helhet utan att man med åren tappat bort underdelen. Men vad kul. En splint har blivit en skruv och vinkeln på vevar en lite större och knoppen högre och kanske mer argonomisk. Kanske skulle man spåra uppfinnaren som framgår i patentet. Men det skulle ta mig några veckor att komma igång med då jag har lite annat frugan vill att jag gör..
    Lite synd att jag inte hittade det jag sökte bara..

  8. #898
    Seniormedlem Staffan Kvists avatar
    Reg.datum
    dec 2013
    Ort
    Bagarmossen staffankvist@yahoo.se
    Inlägg
    1 758
    Hej H-Å.W

    Ja, det är intressant och roligt att leta och söka.

    Ett namn som finns på patentet är uppfinnaren
    I Karlquist, han bodde i Tunafors, men arbetade
    säkert där på Kriebsensgatan 15. Han var gjutmästare,
    som E. Tornberg också. Kanske var det vevarna de
    tillverkade?

    Det finns antecknat att Ramstedt började sin verk-
    samhet 1907, så om patentet är från 1906, kanske
    kvarnen, här ovan, är tillverkad i en tidigare verkstad
    och därför ser så ovanlig ut?

    Hälsar
    Staffan
    Bifogade bilder Bifogade bilder  
    Senast redigerat av Staffan Kvist den 2021-06-04 klockan 14:49.

  9. #899
    Okej kul att du känner till dom båda två. Lite synd att ingen av dom bar titeln "konstruktör" för att då skulle man ha det att utgå ifrån och eventuellt hitta en intressant koppling. Drömmen skulle vara om någon part varit konstruktör på en firma och den andra var gjutmästare på en annan.

    Då skulle det vara rimligt att patentet tagits fram på ett gjuteri med att dom inte riktigt såg något speciellt med det och därför aldrig startat en produktion.
    Jag tycker att det är riktigt intressant att se hur Sverige repade sig från krisen när vapen industn nästan dog helt på 1860-talet och hur den svängde upp och började inrikta sig på hushålls saker. 1850 arbetade knappt 100'000 svenskar i industrin, det svajade till på 1860-talet men tack vare utvecklingen i de svenska hemmen när köken blev "riktiga kök" och eldstäderna byttes till spisar öppnade det upp för en industri mer likt dagens industri. 1890 jobbade tex 320'000. Jag såg några siffror på att ungefär 900'000 jobbade i industrin 1914. Stämmer de sista siffrorna Så att det var nog rätt viktigt med Patent.

    Ser man på Eskilstuna och kaffekvarnar så verkar det ha funnits hur många tillverkare som helst fram till 1930-talet då det stora bakslaget i svensk industri kom. Eskilstuna verkar varit ganska hårt drabbad, vilket inte är så konstigt med tanke på hur stora dom verkar varit på just kaffekvarnar. Definitivt något jag känner att jag ska försöka fördjupa mig i lite mer när jag har tid och ork.

    Jag tycker att det här med kvarnar är riktigt kul att titta på det finns så många väldigt väldigt lika, men så finns det några lite mer udda modeller både till det inre och det yttre.

    Oj då det var intressant att höra att patentet gjordes året innan Ramstedt började. Kan förklara det där "och company". Vet du när han är född, kanske var han bara en pojkspoling med stora drömmar och planer men som höll på att skapa sig en erfarenhet när han la in om det där patentet då. Kanske var den här kvarnen hans stora chans..
    Senast redigerat av H-Å.W den 2021-06-05 klockan 07:33.

  10. #900
    Ursäkta avvikelsen från ämnet - jag tror inte att jag har lagt in de här katalogutdragen från C W Dahlgrens förut (ur de scannade katalogerna på KB). Vad jag förstår var firman aktiv under namnet C W Dahlgrens Fabriks AB år 1870-1914 och övertogs sedan av ett annat företag.

    Ur 1895 års katalog:
    Namn:  Dahlgrens_kaffekvarnar_1895.jpg
Visningar: 95
Storlek:  126,1 KB

    1899 finns samma modeller kvar, men modell K har tillkommit:
    Namn:  Dahlgrens_kaffekvarnar_1899.jpg
Visningar: 96
Storlek:  55,3 KB

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •