Samlartallrik Stockholm

[prylsnubben]

Allt eller inget!
Livet är mer än nutid, historia, tiden rymmer mer än så..

Kör i motvind..

Jag ska berätta en liten historia ur verkligheten med anledning av ordvalet, alltså populace.......
Mitt första jobb, Arboga 1966. Jag är 16-år, skoltrött som fan och lyckas få jobb på kommunens
stadsingenjörskontor som "pinnpojke". Arboga, själva staden andas gamla tider
så och dess förvaltningar. Två mätlag på fältet, det ena med en gammal tvåtaktssaab (djungeltrumma)
ljusblå, privatägd av "den Gamle" som varit på tjänsten sen urminnes tider. Gubben Molin,
salig i åminnelse med sin gamla luggslitna tax. Ibland när man öppnade bakluckan på måndagen
så låg det en hoper rådjursben där, ibland en räv eller grävling som skulle flås i samma lokal där
vi intog våra lunchmackor.
Nåväl, jag arbetade i det andra mätlaget, det utan bil. Cykelersättning för hållande av privat cykel
i tjänsten utgick med 10 riksdaler i månaden. Cykelkärran höll kommunen med. Ibland skulle man iväg
i utkanten av stan på "förrättning". Då fick vi, jag pinnisen och mätningsbiträdet cykla i förväg med
alla attiraljerna som erfordrades mellan oss på släpkärran. Järnrör, slägga, spett, spade, pålvirke, läkt,
stakkäppar, stativ mm mm. Allt UTOM INSTRUMENTET, det kom mätningsteknikern med efterpå, tillsammans
med PAPPEREN.
Denna gång som jag kom att tänka på skulle vi till södra sidan av stan, upp i bergen. På stadens
kullerstengator kunde vi ju cykla hjälpligt med den fullastade skramlande cykelkärran mellan oss, allting
hoppade upp och ner på den och ibland ramlade något av, men vi hade ju inte INSTRUMENTET som tur var.
När vi kom till backarna upp mot södra skogen så fick vi ju kliva av och dra kärran mellan oss och samtidigt
varsin cykel då på andra sidan.
Det var jag och min vän Haglind, jag var 16 och han var 34. Efter mycket svett och möda hade vi kommit
till själva verket, jag menar arbetsplatsen. Nu var det bara att vänta på att mätningsteknikern skulle komma
med INSTRUMENTET och PAPPEREN. Sen så skulle vi sätta igång med utsättningen.
När vi sitter där och väntar så kommer det fram en arbetsledare från bygget. Är det Ni som är utsättarna,
frågar han. Nä, det är vi som är pöbeln svarar Haglind.

[Mont blanc]

Vem orkar ens bry sig om dina sjuka tankar?
Kanske dina systrar och bröder, stackarna!

Att inte ens kunna ta mothugg, raka sanningar, ord i skrift,
bevare mig väl för ynkryggar!

Anmäl mig DU!
Igen?

MITT, körkort är inte till för oroliga PESARE!

Puss..

[Mont blanc]

En härligt underbar historia "snubben", varmt tack för det lästa!

Tänk vad och hur minnen kan etsa sig fast i själ och minne!
Tvåtaktaren, tam tam Saaben..

Pöbeln glömmer inte?

[Kim von Platen]

Nåja herr välborne, herr von Platen!
INGEN,
säger åt mig att välja mina ord,
så inte heller herr von Platen, sitt alter ego!

Måttligt trött på dina pekpinnar!
Anmäl mig gärna än en gång..
Jag bryr mig inte om vilket!
Mottagaren av anmälan har jag redan haft äran att möta, minns,
jag bryr mig inte!
Med populasens språk, skiter i både Dig din övervintrade bakgrund!

DU, vet föga om min!
Inte heller blåser jag upp mig!

Så du, "påven" sakta ner, fundera..

DU, är inte ALLT här, även om du till äventyrs tycks tro det..

FUNDERA!

Hallå, skrattade gott åt Snubbens fyndighet, han kan bemöta allvar med humor, ibland dödande ironi.

Du gillar inte mina pekpinnar. Känner dig lite utanför. Blir arg. Uttrycker dig fånigt.
Det är trist, för jag vet att du kan så mycket om gamla prylar och gärna delar med dig av kunskapen.
Kom igen. Du är faktiskt en tillgång...

Men i vår dialog finns en ganska stor skillnad. Jag uppträder under eget namn och du talar under påhittat namn.
Det är viss skillnad. Jag står för vad säger, du döljer dig bakom molnen. Så avstå från dumma anspelningar i ditt kommande svar.

So long... fair play... det är väl bra?

PS. Någon anmälan från mig har inte förkommit och oss emellan; jag är ateist.

[prylsnubben]

...................

[Lars M]

Medan jag ligger och sover pågår det en hel del!
Tack för de konstruktiva synpukterna!
Jag tror att Prylsnubben har rätt och jag försöker rannsaka mitt minne och tror mig ha sett liknande tallrikar och att det är statyer i Stockholm som är temat i hela serien??
Det går ju att gå in på Nationalmuseets bildarkiv och leta på allt från Gustavsberg men man måste veta vad man letar efter.......http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-s...garna-online1/

PS Man skall inte sätta sig bakom ratten eller vid tangentbordet.............ibland. DS

[Lars M]

Katarinahissen igen! Nu är det Konsumtionsföreningen i Stockholm som firade 40 år och Gustavsberg gjorde en tallrik i flintporslin.
Fröken Friman var kanske med och grundade http://www.odenochaventyr.se/artiklar/froken-friman/