Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Såg i barock form - vad kan den ha använts till?

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #31
    Om vi tar svenska verktyg från sten- eller bronsåldern som i äldre beskrivningar kallats sågar är de flesta i själva verket oftast skäror. Men visst, åtminstone i Egypten har man vad jag vet brukat sågar redan under stenåldern.

    Comment


    • #32
      Och självklart kan man ifrågasätta museernas kategoriseringar och det kan absolut finnas poänger med att tänka nytt. Kanske kan de exempelvis ha varit sågar, och först senare när de inte fallit ur bruk blivit brödsågar. Men den som först hamnade hos Nordiska museet gjorde det 1881, då måste dess gamla funktion ha varit bortglömd redan då. Bouppteckningarna, Anna-Karin har ju säkert hållpunkter på när de förekommit och hur de klassats. De har ju uppenbart bara förekommit i Västsverige, så det skulle ju behöva vara en sågtyp som förekommit här och ingen annanstans. Möjligen då att den försvunnit på andra håll. De är ju som de nu ser ut inte heller helt praktiska som träsågar. De skulle ha behövt ursprungligen haft något annat bättre handtag. Det kan ju vara så att ett sågblad som använts som krusare som varit impulsgivare och sedan gett upphov till en tradition kring hur kakekrusarna skall se ut. Misstänker att det redan finns en del skrivet som Anna-Karin håller på att kolla upp som säkert kan ge ledtrådar.

      Comment


      • #33
        Det enda jag kan säga är att det känns rätt blåst att inte anväda såg vid zinkning.
        Det fanns fina maskiner på 1700-talet i England, jag har sett verkstad från 1700-talet mer jättrfina verktygsmaskiner och här har man inte en såg för zinkning låter i min öron helt omöjligt, vad tusan hade dom emot en såg?
        Hur dumma var dom, såga bröd kunde dom men inte trä, kan inte stämma tycker jag.

        Comment


        • #34
          Rockwell,
          Boken "Hantverk i Sverige" (om traditionella hantverksyrken) har ett kapitel om städernas möbelsnickare. Där räknas upp ett tiotal olika sågar de använde, bl.a. sinksågen som beskrivs som "mycket fintandad och hade tunnare blad" (det signalementet stämmer för övrigt inte alls in på brödsågarna, tycker jag). Äldsta kända skriftliga belägget för sinksågar i Sverige är i en bouppteckning från Stockholm år 1668. Så långt talar vi alltså om stadshantverk.

          Beträffande allmogen skrev FBQ att de använde kniv och stämjärn för att göra laxstjärtar, och att när sinkningen är gjord med såg brukar den vara nyare. Sen svarade du att det verkar blåst att inte använda såg vid sinkning. Men tänk på hela bilden - det handlar inte bara om vilket verktyg man föredrar att använda, utan också om att man ska köpa och underhålla det. Jag tycker det verkar mycket rimligt att allmogen föredrog kniv och stämjärn som bysmeden kunde smida och de själva kunde slipa vid behov, framför att låta en klensmed (eller vem som nu gjorde precisionssågar) göra en handfilad sinksåg ("mycket fintandad och med tunnare blad", som sagt). När det så småningom kom billigare fabrikstillverkade köpesågar blev det en annan sak.

          Om du vill fortsätta diskutera sågar för trä så rekommenderar jag starkt att du startar en separat tråd för det ämnet!

          Jag återkommer till brödsågarna i ett annat inlägg.

          Comment


          • #35
            Ursprungligen postat av nobe Visa inlägg
            Nobe,
            Tack för auktionslänken, precis en sån är tydligen ingen idé att drömma om...

            Comment


            • #36
              Ja, Anna-Carin utvecklade det hela kring bysmeden. Jag tror nog att även en bysmed i många fall hade kunnat gjort en såg -brödsågarna är nog gjorda av bysmeder, men bysmederna är ju främst vana att tillverka redskap som brukas i orten. De flesta som har möbelsnickeri som bisyssla vill behöva så få redskap som de annars ändå inte behöver för jordbruket för att tillverka sina redskap. Om du är torpare och främst sysslar med möbelsnickeri finns det kanske ett större behov av specialredskap, men om du nu beställer något som ytterst få andra är intresserade av, och där det finns risk att det blir missförstånd kring hur de bäst skall utformas - vad är poängen om du redan har andra redskap som fungerar utmärkt.

              Sedan är inte allt kopplat till funktion, lika ofta handlar det ju om vad grannarna har och vad som anses höra hemma i ett välutrustat hem.

              Men, ju mer jag funderar på det ju rimligare förefaller det att impulsen kommit från en vanlig såg - om det varit en träsåg eller en bensåg är ju svårt att gissa (bensågar har väl kanske egentligen för små tänder för att det skall vara lämpliga för bröd) Någon har kommit över ett sågblad, och egentligen inte haft någon användning för det, men kommit på att det fungerat bra att nagga kakor med. Grannarna har sett att det var praktiskt och att kakorna blev snygga, och önskat likadana. Sedan har troligen troligen formen efterhand som de anpassats för sin nya funktion.

              Det blir kanske svårt att leda i bevis, men att de verkar ha en specifik geografisk utbredning och ändå har en hel del likheter med sågblad gör att det inte känns orimligt. Kunde ju vara intressant att titta på de äldsta beläggen på brödsågar.

              Comment


              • #37
                Min idé om att brödsågar/kakeknäckar/etc använts för att markera brytlinjer när man bakade tjockt bröd var fel. De har använts till tunnbröd eller knäckebröd. Brödsågen är en lokal västsvensk variant av brödnagg, men gamla naggar som har piggarna längs en rak linje kan beläggas i nästan hela landet. Så, det var sammanfattningen. De som undrar hur jag kom fram till det, kan fortsätta läsa!


                Pehr Kalm om bröd i Bohuslän 1742
                Jag citerade förut Linné-lärjungen Pehr Kalm från hans resa till Bohuslän 1742 om tunt knäckebröd på Orust och Tjörn som var "krusat på ett särdeles vis både över och under med en näverbit, vilken är utskuren nästan som en kam". Han skriver också att "Av korn göres det bröd, som över hela Bohuslän ätes av gemene man, och kallas läfsor, vilket på somliga ställen är så vitt som en tunnebotten samt mestendels så tunt som ett papper" och att "Bjuggbröd (kornbröd) är det som de bruka såväl här på Otterö som mest alla andra ställen över hela Bohuslän. Detta bröd är så tunt som en nagel och nästan som ett papper" och "Diametern av deras kakor eller bröd är gemenligen 4 à 5 kvarter (60-75 cm); när man vill hava något tillräckeligt härav i mun, bör man åtminstone lägga och vika kakan sex- eller åttadubbelt."

                Lefser bakas även i Norge, så jag försökte titta på norska Digitalt Museum vad de har för brödnaggar där, men lyckas bara hitta några enstaka och de liknar inte de svenska. Det verkar inte vara därifrån som inspirationen till brödsågarna har kommit.


                Cajsa Wargs "Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber" 1755
                I receptet på knäckebröd skriver hon att "när degen är wäl giäster, så upbakas kakorne helt tunna, samt knäckas å bägge sidor med en krus-knäck".

                I SAOB finns verbet knäcka ; "medelst värktyg med utstående taggar åstadkomma ränder o. d. i degen till (tunt) bröd, utefter vilka brödet lättare kan brytas" (1730), och under samma uppslagsord även knäckekam "kamliknande redskap för åstadkommande av ränder o. d. i bröd" (1741).


                Naggning i ränder
                Sammantaget visar detta att man naggade knäckebröd och tunnbröd med kamliknande redskap, så att det blev ränder på brödet.

                På Digitalt Museum finns denna brödnagg - en tunn "kavel" med tandade skivor med ungefär 1 cm avstånd. "Brödknäck använd vid tunnbrödsbak", stod det om den. Den bör ge samma effekt som att trycka ned en brödsåg varje cm, men är förstås betydligt snabbare. (Tunnbrödsbak var tempoarbete, ett par duktiga bagerskor kunde baka minst 300 tunnbrödskakor på en arbetsdag om 12-18 timmar. Det finns mycket att läsa om tunnbröd på Tunnbrödsakademin.)


                Gamla svenska brödnaggar
                När jag sökte på brödnaggar från före år 1800 på Digitalt Museum, visade det sig att i princip allihop var av kam-typ, se även ordet brödkam. Flera är av trä och liknar till formen en kötthacka, de har tätt med metallpiggar längs den raka kanten. Den äldsta daterade där är från 1694. En del är i järn, men inte av brödsågsmodell utan med ett vertikalt handtagsfäste mitt på, som de i trä.

                När jag bläddrar igenom alla Digitalt Museums brödnaggar utifrån olika sökord, och tittar efter naggar av kam-typ, så finns dels de av trä med metallpiggar, dels sådana av järn, mässing eller ben som har en sågtandsliknande nederkant. Jag har sett dem åtminstone från Västmanland Dalarna, Härjedalen, Lappland, Norrbotten, Västerbotten, Gävleborg, Uppland, Öland; oftast bara en eller två från varje landskap/län, men i tre fall var säljaren från Stockholm. Gemensamt för dem alla, är att antingen har de ett handtag på mitten (nästan alltid lodrätt), eller också är överdelen formad ungefär som en halv oval, så att det är naturligt att hålla mitt på där den är högst. Brödsågar av järn, som har en jämnbred "klinga" med dekor i ändarna, och verkar vara gjord för tvåhandsgrepp, ser jag enbart i Västergötland, Bohuslän, samt en vardera i Dalsland, Halland och Östergötland. Det verkar som att brödsågarna är en unikt västsvensk typ.

                Av utdrag över järnföremål ur 9 bouppteckningar från prästhem i Västergötland 1761-1800 är det bara i en (Synnerby 1765) som det nämns en "brödknäck med pick" (det kan ha varit en av den här typen, som ser ganska farlig ut); i en motsvarande samling utdrag från ca 1700-1760 hittar jag inte en enda, så antingen inföll brödsågarnas storhetstid senare än så, eller så föredrog många välbeställda västgötar att använda brödnaggar i andra material. Jag har inte möjlighet att gräva i bouppteckningar just nu, men om jag framöver råkar på något relevant kan jag posta det här.


                När försvann brödkammar och brödsågar?
                De flesta av Digitalt Museums brödnaggar är inte daterade. Det gäller även brödsågarna, den nyaste daterade är från 1852.

                Från senare delen av 1800-talet verkar det mest finnas runda modeller (svarvat trä med metallpiggar inom en cirkel), och ingen av dem är märkt med datering före 1850. Limpor och tjockare brödkakor naggas glesare än tunnbröd (man vill bara släppa ut gas för att slippa stora bubblor under skorpan), till dem kunde man använda en gaffel eller ett strå ur rotvispen - eller en rund brödnagg.

                Roller-liknande brödnaggar där en cylinder har dussintals islagna piggar kom nog senare (sekelskifte/1900-tal?), den modellen verkar klart fabrikstillverkad. Googling på engelska sidor tyder för övrigt på att runda naggar (biscuit docker) är en utdöd typ där, som helt slagits ut av roller-typen (roller docker).


                Kruskavlarna verkar ha ersatt
                Jag funderade över varför folk skulle ha gått över från rationella brödkammar/brödsågar till andra modeller, men kom inte framåt förrän jag började läsa moderna knäckebröds- och tunnbrödsrecept. I recept efter recept står det nämligen att man ska kavla sista gången med en kruskavel, eller nagga tätt med en gaffel. Aha - att kruskavla fyller samma funktion som att nagga, men går förstås snabbare!

                SAOB förklarar att kruskavel är en "räfflad brödkavle varmed brödet krusas", tidigaste kända belägg är en bouppteckning i Växjö 1856 (jämför senaste daterade brödsågen 1852). Så jag tror att det var kruskaveln som slog ut brödsågarna och brödkammarna och att det skedde omkring mitten på 1800-talet. Intressant kuriosa är att kruskaveln förefaller vara en unikt svensk företeelse.
                Last edited by Anna-Carin; 2021-04-13, 18:23.

                Comment


                • #38
                  Vi skall se om jag får tid att ägna mig åt att hjälpa till i tunnbrödsområdet, tror jag har sett dem både i Hälsingland och Dalarna finns en variant helt i trä - exempel finns här https://www.omnia.ie/index.php?navig...014340&repid=1

                  Den borde ju i funktion vara snarlik brödsågen.

                  Jag börjar ju annars fundera på vilka typer av brödnaggar och liknande jag sett. Bouppteckningarna får jag nog lämna. Jag kan ta och titta lite om jag får tid, men vill minnas att jag sett väldigt lite i den vägen. Träredskap och enklare redskap brukar inte alls förtecknas, och jag minns inte att jag sett något liknande. Ostkar, till exempel som jag vet funnits i stor mängd finns bara omtalat i en större post i något enstaka fall. Men hade det handlat om att brödsågar i järn funnits här hade de säkerligen förtecknats.

                  Jag tror väl annars som du, de rollerliknande brödnaggarna är nog mestadels yngre. Sedan tror jag inte nödvändigtvis att de varit fabriksarbeten, en hel del kan nog vara "luffarslöjd" eller annat småskaligt hantverk, precis som de av typen "biscuit docker" varit. De runda små kan kanske förekommit tidigt, men de flesta man ser är ju huvudsakligen yngre och att de är så snarlika runt om i landet tyder ju på att de alla fall fått en stor spridning efter järnvägarna och påbörjad industrialisering.

                  Jag är ju inte alls hemma i bakning, men noterar när jag tittar att kruskavel främt anses lämpad för knäckebröd medan randkavel anses mer lämpad för tunnbröd. Jag tycker nog att det är vanligare att jag hittar gamla randkavlar ute på loppisar och i hem. Sedan har jag svårt att avgöra ålder, att de är årtalsmärkta är ju undantag. Hittade dock den här lite annorlunda varianten i digitalt museum https://digitaltmuseum.org/011023337325/kavel som är daterad 1745 och från Värmland. Begreppet "randkavel" hade jag inte stött på, så jag antar att de egentligen kallas något annat.

                  Och kavlar brukar också utifrån min erfarenhet helt lysa med sin frånvaro i bouppteckningarna.

                  Comment


                  • #39
                    Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
                    Vi skall se om jag får tid att ägna mig åt att hjälpa till i tunnbrödsområdet, tror jag har sett dem både i Hälsingland och Dalarna finns en variant helt i trä - exempel finns här https://www.omnia.ie/index.php?navig...014340&repid=1
                    Ja, den måste ju ha samma funktion, jämför även norska krotepinner.

                    Jag har inte tänkt på att söka efter brödkrus förrän nu, och kolla på resultatet - Digitalt Museum har 10 stycken brödkrusar från Småland, varav 8 är brödsågar och de andra två av typen du visade. Brödsågens utbredning omfattar alltså även Småland!

                    Vi vet faktiskt inte vad de tidiga kruskavlarna hade för form! Om brödsågar och liknande, som gör en linje, kan kallas för brödkrus, så kan jag gott tänka mig att en träkavel som gör ett randigt mönster kan ha kallats kruskavel. Att svarva en randig träkavel är en klar parallell till "kaveln" med taggiga metallcirklar som jag visade ovan. Att sedan karva på andra ledden så att ränderna blir till naggar, vore i så fall nästa steg. (Jag har läst att randiga kavlar användes till särskilt kladdiga degar; man fyllde fördjupningarna med mjöl innan man började kavla. Det är nog mycket mer effektivt än att mjöla en slät kavel. Men det behöver inte ha varit den ursprungliga användningsområdet.)

                    Den här randiga kaveln med små naggar på rillorna, borde ge ungefär samma resultat som naggning med brödsåg. Här är några norska kruskavlar också; den typ av kavlar vi idag kallar kruskavel, känns mer primitiva i skärningen än de svenska. De norska kanske är äldre, eller oftare hemgjorda.

                    Jag har också märkt att mindre/billigare föremål saknas i bouppteckningar. I Stockholm har jag gjort tumregeln att rena träföremål som är mindre än en stol, eller järnföremål som är mindre än ett spett, ser man sällan. Mindre saker som kombinerar trä och järn, som borrar och häcklor och kardor, har ett såpass högt värde att de kan finnas med. Den bouppteckning på Tjörn där jag såg en kakeknäck var från år 1809, och den värderades lika högt som en stol eller ett träfat; eller hälften så mycket som en häckla eller ett par kardor.

                    Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
                    Jag är ju inte alls hemma i bakning, men noterar när jag tittar att kruskavel främst anses lämpad för knäckebröd medan randkavel anses mer lämpad för tunnbröd. Jag tycker nog att det är vanligare att jag hittar gamla randkavlar ute på loppisar och i hem. Sedan har jag svårt att avgöra ålder, att de är årtalsmärkta är ju undantag. Hittade dock den här lite annorlunda varianten i digitalt museum https://digitaltmuseum.org/011023337325/kavel som är daterad 1745 och från Värmland. Begreppet "randkavel" hade jag inte stött på, så jag antar att de egentligen kallas något annat.
                    Den ser ut som en rullande brödstämpel... Denna norska är också mönstrad på olika ledder. Det påminner mig om att jag såg en typ av norska lefser som görs av en smetig deg som inte kavlas utan breds ut med en smörspade eller liknande så att det blir randiga mönster liknande detta.

                    Jag sökte på brödstämpel och då dök det upp en typisk brödsåg också, från Stockholm, och ovanligt fintandad. Jag tycker det är intressant att naggar av brödkam- eller brödsågstyp har använts över nästan hela landet (jag tror nästan bara det är Skåne och Blekinge jag inte har sett belägg från än), tyder det på att knäckebröd och tunnbröd har haft en ännu större utbredning på t.ex. 1700-talet än vad etnologerna har kunnat belägga?

                    Vet du något sätt att göra en utsökning i Digitalt museum för att enkelt hitta de daterade exemplaren?

                    Var läste du om användningen av randkavlar kontra kruskavlar? Jag har beställt senaste utgåvan av Bringéus "Arbete och redskap".

                    Jag bakar inte heller bröd, även om mina föräldrar bakar själva så att jag ofta har sett det göras, men aldrig knäcke och tunnbröd.

                    Comment


                    • #40
                      Lite smått o gott....

                      ....som kanske kan vara av intresse i tråden.

                      Först ett recept från Hagdahl 1891:

                      Sedan saxat ur "En sockerbagare här bor i staden"
                      av Carl-Bertil Widell:
                      Bifogade filer
                      Last edited by prylsnubben; 2021-04-13, 22:44.

                      Comment


                      • #41
                        Visst har min mor bakat, det är nog inte så traditionellt, hon har ju mest plockat upp moderna recept, och gått på husmodersskola. Farmor var inte mycket för bakning och mormor hade varit hembiträde i ungdomen och var inte heller mycket för "bondbak", så jag har ganska lite erfarenhet i den vägen. Och jag har en sambo som bakar en del, men det har bara blivit limpa så några naggar har inte behövts.

                        Att randkaveln skall vara för tunnbröd står ju bland annat här http://www.kunskapskokboken.se/4.153...kta/brodkavel/, men även här https://visitrattvik.se/hitta/rattviks-tunnbrodsbageri/ visas ju randkavlarna som tunnbrödskavlar, hittade också på digitalt museum att insamlade kavlar kallades direkt för tunnbrödskavlar. Här https://www.isof.se/matkult/brod/oli.../tunnbrod.html hittade jag en hel sida specifikt om tunnbröd, men ganska lite om redskapen, även om en "rull" finns på bild. Här nämns ju också en hel del andra mjölsorter, bröd på potatis som varit vanligt i Dalarna men ju inte kan ha så hög ålder, och ärtmjöl som väl mest torde höra till vissa festbröd.


                        När det gäller gränsen mellan knäckebröd och limpa har den ju gott genom halland (mellan Falkenberg och Varberg) och tvärs igenom Småland. Öland och Gotland hör till limpområdet. Gränsen mellan tunnbröd och knäckebröd gått genom Bohuslän, genom Värmland öster om Vänern, tvärs genom Dalarna ungefär vid Siljan och sedan längs gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland. Men, även arbete och redskap påpekar att tunnbröden tidigare haft en större utbredning, och att det finns rester från en vidare utbredning kvar som de skånska stenkakorna. Sedan är ju utbredningen också mycket mer komplex än så, jag har ju noterat att det ofta funnits flera brödtyper i en bygd samtidigt (även om det kanske varit nyare och äldre bröd). Har också läst om att militären spred limporna till städerna även längre norrut redan på 1500- och 1600-talet. Att Stockholm tidigt hade en limpkultur kan ju också ha att göra med alla tyskar i staden.

                        Comment


                        • #42
                          Prylsnubben,
                          Tack för brödcitaten, där var en del nytt (havregrynsspad som kryddning?!), och insikten om vintervatten var intressant! Hagdahls deg ska "utkavlas, naggas, krusas och utbakas" - jag trodde utbakning i sig omfattade alla de föregående stegen... Jag läste själv om köket på Grönsöö, där bakades på tre tunnor två gånger om året.

                          Comment


                          • #43
                            FBQ,
                            Jag borde ha förstått att du syftade på bakning enligt äldre traditioner - nej, det har jag aldrig upplevt.

                            Här är tre olika brödkavlar som har förmedlats till muséet av Täpp Margareta Ersdotter i Rättvik år 1876-1877. Då kan de väl knappast vara nyare än första halvan av 1800-talet? Mått saknas men en har supertät randning (kanske 3 per cm), en har nog drygt 1 cm mellan ränderna, och en har dekorativt grupperade ränder som upprepas med klart över en centimeters mellanrum. Jag tror att de kan ha fyllt olika funktioner och/eller representera olika utvecklingsstadier.

                            Den supertätrandade kaveln påminner om randkavlarna på Rättviks tunnbrödsbageri (de har gissningsvis 2 ränder per cm). Jag återfann uppgiften om mjölad kavel - den fanns på en tätrandad kavel daterad 1910-1930 "Vid bakning av tunnbröd kavlas degen först ut med randkavel. Randkaveln tar med sig mjölet och man slipper deg som fastnar. Den har ursvarvade ränder som fylls med mjöl och sedan tar det med sig när man kavlar. Det är praktiskt för att de tunna kakorna inte ska fastna på bakbordet. Därefter används kruskaveln att göra mönster." En handtagslös kavel med smala ursvarvade ränder, daterad 1800-1850, har samma text. Jag tycker det låter rimligt att mjölet kan stanna kvar i dessa smala ursvarvade ränder; randkaveln ersätter då alltså den släta kaveln, och kruskaveln används till den avslutande kavlingen. Men samma text finns även inlagd på denna kavel som har dubbla naggränder med gissningsvis 2 cm mellanrum, och det tror jag är fel - mjölet skulle knappast stanna kvar i de breda fördjupningarna, och det går inte att kavla ut degen tunt som till tunnbröd med en kavel med så kraftiga fördjupningar. Detta är mer troligt en kruskavel.

                            Förutom den sistnämnda kaveln så finns det fler som har ganska stort mellanrum mellan ränderna; denna och denna, som båda ser ganska gamla ut, och jag länkade väl till någon norsk förut också. Det känns för mig som att den här typen är äldst. Det verkar bara vara kavlar av den här typen som har små naggar på de uppstående åsarna, och det tycker jag är en detalj som knyter dem till brödsågar och brödnaggar (och tyder på att det var kaveln som med tiden ersatte dem). SAOB skrev att "knäcka" är att göra ränder på brödet så det kan brytas och Cajsa Warg skrev att brödet knäcks på bägge sidor, jag tolkar det som att ena sidans ränder skulle vara t.ex. vinkelrät mot den andras, så att brödet bröts i remsor och sen på andra ledden till lagom bitar.

                            Kavlarna med ca 1 mellan ränderna tror jag kan vara föregångare till våra dagars kruskavel, helt enkelt för att en kavling med modern kruskavel borde ge ungefär samma resultat som att kavla med randkaveln, vrida 90 grader och kavla igen. (Edit: Fast mönstret blir ju inverterat då, förstås.)

                            Edit: Har du lagt märke till hur dessa tre typer av randiga kavlar är representerade bland dem du brukar träffa på?

                            Jag har bläddrat igenom en ärvd pärm med bouppteckningsutdrag från norra Bohuslän men den gav tyvärr inget på brödsågsfronten; utdragen innehåller i regel bara ingressen samt rubrikerna silver, tenn, mässing och koppar (ibland ersatt av konstaterandet "silver, tenn och koppar fanns intet"). I fortsättningen ska jag vara särskilt uppmärksam på köksredskap i bouppteckningar, men det lär knappast gå att se skillnad mellan knäckebröds- och tunnbrödszonen i Bohuslän på den vägen, tyvärr.
                            Last edited by Anna-Carin; 2021-04-14, 17:46. Anledning: Lagt till fråga

                            Comment


                            • #44
                              Nu blev jag nyfiken på de kavlar jag har i torpet, en hel stor lerkruka full. En sådan randig ska finnas och en kullagrad med reklam och några fler. ska fota när jag är där nästa gång

                              Comment


                              • #45
                                I väntan på nobes foton från landet tänkte jag uppmärksamma några sporrar av brödsågstyp.

                                De flesta sporrar skär ju en sicksacklinje, och är till för att skära snarare än nagga. Cajsa Warg kallade dem bakelsesporrar och använde dem till att skära degremsor att lägga i rutät ovanpå pajer. Men en del sporrar har tänder istället, och då rör det sig snarare om att de använts som naggar.

                                Surmasen har visat en smidd degsporre, där både hjulet och den raka saken i andra änden har filade tänder, precis som brödsågarna. Digitalt museum har en liknande modell i smide.

                                Brödkakorna var stora och brödsågen naggar en lång sträcka på en gång. Med sporrmodellen bör det gå snabbare att rulla sporren tvärs över kakan än att trycka ner den raka änden gång på gång, men den raka är bättre om man vill göra många korta streck som dekoration. T.ex. kan man sporra ett rutnät för att sedan använda den raka änden och göra varannan ruta randig horisontellt och varannan vertikalt.

                                På Digitalt museum finns även en mässingssporre där hjulet skär och den andra änden naggar.

                                Comment

                                Working...
                                X