Sidan 3 av 5 FörstaFörsta 1 2 3 4 5 SistaSista
Resultat 21 till 30 av 47

Ämne: Såg i barock form - vad kan den ha använts till?

  1. #21
    Jaha då får det väl vara en brödsåg, vid finsnickerier använde dom bara fogsvansar det vet du helt klart. Man får säga att ni är som damer alla här, har bara bak i skallen. Då kanske det är lika bra att slå fast att det är en järnsåg uitan tillstymmele till innehållande kol.
    Dom hade väl inte mer är bröd och såga på den tiden eftersom dom hade 3D skrivar när det gällde tillverkning till det fina folket.

    Japanerna hade också bara fogsvansar till finlirssågning, det var sådan som var gjorda för två man eftersom dom ville det skulle gå undan.


    Det är ingen som har en japansk bouppteckning för då kunde Jonas rycka ut. Dessutom behövde dom aldrig såg till bröd för dom kunde göra bra svärd, man kan se på tången at ett japanskt svär hur många brödkakor det har lyckats hugga av, 5st då är det riktigt bra.

    Nu får jag gå tillbaka till stickningen! Hälsar syföreningen Vilande nålen.

  2. #22
    Ville väl bara kommentera, stål brukar bara användas om järn med kolhalt mellan 0,5 och 2 procent. Mer blir det gjutjärn, mindre mjukt järn. Och visst har man använt mjukare järn långt fram i tiden. I många fall har man ju bara härdat eggen för att den skall bli i stål. Det har ju berott på användningsområde. Nu tycker jag väl inte att det är kinkigt, det blir väl svårt utan materialanalys att gissa vad brödsågarna är gjorda av. Och tycker jag nog gott man kan kalla det ändå.

    "Arbete och redskap" är ganska översiktlig när det gäller bröd. Här sägs Bohuslän ingå i kavringsområdet norr om limpområdet. Enligt min sambo från Halland skulle det dock vara fel, kavringsområdet skall inte gå så långt norrut. På kartan över mjuka bröd är inte heller Bohuslän markerat. I stället ligger Bohuslän i det stora området med torra hålkakor. Bohuslän ligger mitt på gränsen mellan jästa och ojästa bröd, i norra Bohuslän ojästa (alltså tunnbröd), i södra jästa (mera av knäckebrödstyp). Sedan ligger Bohuslän i det västliga området där man bakat med havremjöl, även om även rågmjöl samtidigt använts.

  3. #23
    Tack för info om boken! Jag tror att jag kommer att få god nytta av den även om det förekommer fel ibland; jag har lite tunt med litteratur om folkliv etc.

    Till slut hittade jag något konkret om bakning i just Bohuslän, i tidskriften Bohusarvet - här är några utdrag:


    Bohusläns traditionella bröd är tunnbröd, kakbröd och skorpor, som varit skeppsbröd.

    I en provianteringslista från Visborg år 1509 omnämns kavring som ett hållbart bröd som fiskare hade med sig ut till sjöss. Kavring har använts som skeppsbröd redan på medeltiden. Kavringarna har gjorts extra hållbara genom tvegräddning och huvudingrediensen var råg. När malningen övergick från handkvarnar till vatten- och väderkvarnar förändrades brödbaket. Från att ha bakat varje dag övergick man till bak för halvår eller år.

    På Orust och Tjörn noterar Pehr Kalm att helgdagsbröd bakas av råg ”på ett synnerligen sätt, som smakar liksom man åte råd eller rån, det är som tunt knäckebröd, men krusat på ett särdeles vis både över och under med en näverbit, vilken är utskuren nästan som en kam. De meste hava de fyra gånger in och ut i ugnen, innan det bliva färdigt, emedan de annars icke kunde krusa det på bägge sidor.”

    Ibland benämndes grova stora skorpor för kavring och ibland var kavring limpor, stompar, som förvarades i brödkistor. De fick blötas upp för att kunna ätas. I Skaftö Gilles bok 1997 berättar Anders Bernemark från Östersidan, Fiskebäckskil, om kavringsbak. Han påpekar att kavringen inte var densamma som den mjuka skånska kavringen.


    Så ordet kavring ska tydligen ha använts på sina håll Bohuslän, men avsåg andra sorters bröd än i sydligare landskap, det var riktigt lurigt (kavring=skorpor för ju tankarna till Norge)! Din sambo och Bringéus hade alltså rätt båda två men på olika sätt. Och i det näst sista stycket har vi en möjlig förklaring till brödsågarna - att de i själva verket användes till att krusa bröd?
    Senast redigerat av Anna-Carin den 2021-04-10 klockan 19:05.

  4. #24
    Är det inte dags att vara lite mer vetenskaplig när man kan det och påstå att det med största sannolikhet är stål med kolhalt, det är lätt att kolla eftersom en viss magnetism stannar kvar efter det att sågen har utsatts för just magnetism. Vilket inte är fallet om det är järn.


    Sen vad folk kallat saker och ting för hör väl inte hit eftersom den stora massan bara tror en massa och inte vet. Se på dig FBQ du bara kör med ditt brödsåg utan att komma med några anda alternativ. Det var som en av världens största färgtillverkare framkastade: Kunskap kan jag köpa hur mycker som hälst för 16:-tim men fantasi kan betala hur mycket som hälst för.

    Det känns inte lite fantasilöst detta med enbart brödsåg??
    Men man får vara positiv än om vissa vitala delar fattas i ens omgivning.

  5. #25
    Läget är minst sagt korkat, någon som vet hur en såg för framställning av minder laxstjärtar ser ut? En sådan såg kan mycket väl se ut såhär.
    Inte en enda har kommit på det, har ni bara mat i tankarna? Dom har väl sågat annat än bröd här i världen?
    En fin såg för fina arbete, ni tror kanske att den har sågat extra fint bröd?
    När det gäller fina skrin så fodras det en fin såg, har ni sett ett extra fint bröd någon gång? Och nu menat jag fint skrin och inte någor för bonden.

  6. #26

  7. #27
    Denna sågen är utskuren med vattenstråle och vad är det för tänder, den är ju helt kass, den kan dom ha till bröd så får dom något och göra. Den som har köpr den har gått på en nit, kan det vara in indisk antikvitet?
    Senast redigerat av Rockwell den 2021-04-10 klockan 22:41.

  8. #28
    Rockwell, i allmogemiljö har inga sågar använts för laxstjärtar, de gjordes enbart med kniv, stämjärn och i större fall med yxa. Att den är gjord med såg brukar visa att den är nyare.
    Alla fall i Uppland var traditionellt handsågen den enda som fanns i bondehemmen, den användes för att kapa bräder eller mindre stockar.

  9. #29
    Ett uppenbart fel i ditt uttalande eftersom det i min förmodade 1500-tals skrin hade kryssad kil i varje lax.. och den skåran dessa två måste vara sågad från början innan kilarna slogs in.
    Varför in i norden skulle en snickare inte ha en såg på den gamla goda tiden an om han tillhörde allmogen när dom hade sågar på stenåldern.
    Vet i tusan vad du har fått sådana sagor ifrån? Ett man har lägt sig är att världen är full av sagoberättare så man måste kunna dra egna slutsatser.
    Aha dom hade sågtandade knivar där har vi lösningen så vi alla blir nöjda.

    Ok du har väl snöat in på Sverige med det fanns import från andra länder om vi nu inte hade uppfunnit en såg till lax..., jag har haft en yxa som förmodligen var importerad från Italien några tusen år på nacken.
    Relik skrin från 1200-talet tro du dom stod och yade ut dom i ädla träslag?
    Senast redigerat av Rockwell den 2021-04-11 klockan 00:22.

  10. #30
    Jag vet inte om du vill diskutera. Jag pratar inte om stadshantverkare, de kan vi ta separat, skall vi prata om andra länder kan vi ta det i någon annan tråd, det har sett mycket annorlunda ut, det handlar inte om vad man kunnat, det handlar om vad man behövt.

    Det finns dokumenterat hur allmogesnickarna åtminstone i mellansverige gjorde sina laxar, de använde inga sågar, det gick utmärkt att göra dem ändå. I bouppteckningarna finns inte heller några andra sågar än handsågar. Det är i slutet av 1800-talet det kommer in andra sågar där.

    Jag vet inte vilken kista du talar om och varifrån den skulle komma. Du får gärna återkomma med den i en tråd och visa fogarna. Så gamla kistor brukar faktiskt i allmogesammanhang inte vara laxade, på några 1200-talskistor har jag inte sett det alls.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •