Sidan 2 av 5 FörstaFörsta 1 2 3 4 5 SistaSista
Resultat 11 till 20 av 47

Ämne: Såg i barock form - vad kan den ha använts till?

  1. #11
    Jag tittade i en bouppteckning från Tjörn och blev inte klok på vad en kakeknäck kunde vara för ett järnföremål. SAOB förklarade inte heller, så jag googlade och fick träff på Digitalt Museum - på brödsågarna! Där kallas de även för brödkrusare, brödknäck, kakkrusare, brödrandare, m.m.

    Det verkar alltså som att man har använt dessa för att markera delningslinjer i brödet före gräddningen, för att det senare ska gå att bryta isär - inte för att såga färdiggräddat bröd.

  2. #12
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    11 267
    Intressant, men borde det inte gå bättre
    att göra brytlinjerna i den ogräddade degen
    med en vass kniv.
    Har själv en "modern" brödsåg hemma som
    används när brödet är för mjukt att skära
    med kniv.

  3. #13
    Jo, jag funderade också över varför man inte använde kniv. Det kan hänga ihop med att en deg som är elastisk drar ihop sig lite, bort från snittet (tänk på de stora "såren" som blir av varje snitt på ovansidan av baguetter). Så om man skär ända ner till bordet (lätt hänt med en tunt utbakad deg) så har man inte längre en brödkaka utan ett antal separata portionsbitar som ska krånglas in i och ut ur ugnen. Tandningen borde garantera att man har en viss sammanhållning i botten, men samtidigt en brottanvisning. Ergonomin för att hantera de antika brödsågarna verkar mycket bättre när man tänker sig att trycka märken i deg med den, än att såga i ett bröd. De moderna är ju däremot gjorda för att såga med.

    Jag förmodar att brödet var såna här mjuka, ganska tunna, kakor, som de visar i den här artikeln från Tjörns hembygdsgård:
    https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4sts...ande-1.4706323
    Sjömännen hade med sig torra sådana brödkakor ut till havs, och bröt bitar som de blötte upp i kaffet.

  4. #14
    Helt klart är det ju olika. Jag har förknippat brödsågar med södra Sverige, men haft dålig koll på exakt var- i Mellansverige finns de inte alls - varken som brödsåg eller kakeknäck. Här har man ju mest använt degsporre.

    Är de bättre lämpade för någon viss typ av bröd. Jag ser ju att de flesta exempel är från Bohuslän, någon från Västergötland. Det är ju annars jästa hålkakornas område men kanske är det någon skillnad jag inte tänker på?

  5. #15
    (Fortsättning på min kommentar till Prylsnubben ovan)

    Man kan förstås också tänka sig att brödsågarna användes för att dela nygräddade brödkakor. Ordet "brödrandare" tycker jag dock tyder på att redskapet gör ett mönster i brödet, som är kvar ett tag - alltså att brödet fortfarande håller samman och går att hantera som en helhet efteråt.

    Men i vilket fall tror jag att redskapet trycktes ner i brödet, inte drogs fram och tillbaka som en såg; jag tycker formgivningen talar för ett symmetriskt grepp med en hand i var ände.

  6. #16
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    11 267
    Jag kommer att tänka på vårt nutida tunn- och knäckebröd
    som är "skårat" i portionsbitar och därför lätt att bryta i lagom
    portionsbitar. Med sjömännens stenhårda bröd var det så klart
    viktigt med "brytlinjer" annars kunde man säkert inte bryta det
    med enbart händerna som verktyg, samtidigt ville man kanske
    inte blötlägga hela brödkakan.

  7. #17
    FBQ,

    Jo, Bohuslän och Västergötland var det jag såg på Digitalt Museum, någon var från Dalsland också, så det verkar ganska väl avgränsat. (Jag måste skaffa Bringéus "Arbete och redskap", där verkar man kunna hitta sån info?)

    Kakorna på Tjörn är jästa och måttligt tjocka, jag vet inte om det förr var hål i dem, men det verkar i alla fall inte vara det nu. Karlarna förvarade dem i säck när de gick till sjöss så det behövdes väl inte. De gjorde nog inte två storbak per år utan kanske snarare inför varje fisketur (min gissning). Det fanns gott om väderkvarnar på Tjörn, malningssäsongen bör ha varit lång.

  8. #18
    Prylsnubben,
    Precis, det är så jag tänker! Längden på brödsågarna ger ju en antydan om diametern på brödkakorna, jag tror den kortaste jag såg var 23 cm och andra var över 30. Utan brödsåg behövs det riktigt stora kaffekoppar!

  9. #19
    Tar man del av era utlåtande så tror man att det bara var bröd som sågades här i världen, det finns annat också så nu får ni tänka efter så huvudet går varmt. Den är väl så stor så mam få inte en hand vid ena sidan?
    Man kan säga att damerna har tagit över skutan, dom får väl hålla sig till att baka ett gott bröd eller?

    Sen hade det framkastats att den skulle vara gjord av järn och det är säkert fel, fel fel. Järn är grundämnat järn utan kol och att det skulle vara så tror inte jag, det behöver inte vara så lite kol i järnat heller bara för att är ett orent järn.
    Det var inte som i afrika så dom inte kunde välja stål och härda detta här. Den kommer väl inte från Afrika?

    Nu kommer jag inte på vad en sådanhär såg heter på snickarspråk men det kanske dyker upp.

    Användningsområdet är avgörande med tanke på storleken och den vet vi lite om.

    Fantasin spelar vilt: Bröllopsgåva talades det om så någon menar att finare snickeri på den gamla goda tiden hade vad för skit som hälst i sin verksatad.
    Senast redigerat av Rockwell den 2021-04-10 klockan 15:56.

  10. #20
    Rockwell,
    Nu har jag kollat måtten på brödsågarna på Digitalt Museum, och jag mindes nog fel förut - de jag ser mått på är 33-48 cm långa. Men de personer som en gång i tiden har förmedlat att de de här föremålen har kommit till museet, har angivit en rad olika lokala benämningar där bröd- eller kaka- är den gemensamma nämnaren. Därför tror jag att vi lugnt kan utgå från att de verkligen har använts till bröd!

    Sen kanske jag borde förklara lite om de bouppteckningar som gjordes på 1700- och 1800-talet. Där är prylarna grovsorterade efter material eller användningsområde, och att kakeknäcken i det här fallet stod under rubriken Järnsaker betyder mest att den passade bättre där än under t.ex. Mässing, Träsaker, eller Fiskeredskap. Så när vi pratar bouppteckningar får man glömma järn-koldiagrammet och annat vetenskapligt, bondgubbarna som förrättade bouppteckningen hade inte koll på sånt.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •