Visst har min mor bakat, det är nog inte så traditionellt, hon har ju mest plockat upp moderna recept, och gått på husmodersskola. Farmor var inte mycket för bakning och mormor hade varit hembiträde i ungdomen och var inte heller mycket för "bondbak", så jag har ganska lite erfarenhet i den vägen. Och jag har en sambo som bakar en del, men det har bara blivit limpa så några naggar har inte behövts.

Att randkaveln skall vara för tunnbröd står ju bland annat här http://www.kunskapskokboken.se/4.153...kta/brodkavel/, men även här https://visitrattvik.se/hitta/rattviks-tunnbrodsbageri/ visas ju randkavlarna som tunnbrödskavlar, hittade också på digitalt museum att insamlade kavlar kallades direkt för tunnbrödskavlar. Här https://www.isof.se/matkult/brod/oli.../tunnbrod.html hittade jag en hel sida specifikt om tunnbröd, men ganska lite om redskapen, även om en "rull" finns på bild. Här nämns ju också en hel del andra mjölsorter, bröd på potatis som varit vanligt i Dalarna men ju inte kan ha så hög ålder, och ärtmjöl som väl mest torde höra till vissa festbröd.


När det gäller gränsen mellan knäckebröd och limpa har den ju gott genom halland (mellan Falkenberg och Varberg) och tvärs igenom Småland. Öland och Gotland hör till limpområdet. Gränsen mellan tunnbröd och knäckebröd gått genom Bohuslän, genom Värmland öster om Vänern, tvärs genom Dalarna ungefär vid Siljan och sedan längs gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland. Men, även arbete och redskap påpekar att tunnbröden tidigare haft en större utbredning, och att det finns rester från en vidare utbredning kvar som de skånska stenkakorna. Sedan är ju utbredningen också mycket mer komplex än så, jag har ju noterat att det ofta funnits flera brödtyper i en bygd samtidigt (även om det kanske varit nyare och äldre bröd). Har också läst om att militären spred limporna till städerna även längre norrut redan på 1500- och 1600-talet. Att Stockholm tidigt hade en limpkultur kan ju också ha att göra med alla tyskar i staden.