Tysk sejdel

[Lars Kallin]

Fick i dag tillskott till mina sejdlar.
I rosmålningens mittenfält står det "Zufriedenheit im Leben
Werd Euch von gott gegeben" Jag tror det betyder "Förnöjsamhet i livet blir oss av gud givet".

Som ni ser på det dåliga kortet så är det en rejäl bit. Jämförelseobjektet är 1/3 Lit knoppis.
På tennlocket är det ingraverat tre bokstäver och 1857. Jag tror denna sejdel är äldre än så, vad tror ni?

Kolla hur det är åtsnörpt där tennlocket sitter fast.

[LS]

Sitter du utomhus vid trädgårdsbordet i full storm med den pjäsen framför dig fylld med öl, så behöver du knappast vara orolig att den på grund av väderläget lägger sig på sidan och ölet får gräset att börja sjunga fyllevisor.

[Lars Kallin]

Står lull

Både sejdeln och jag står relativt stadigt på jorden, så där behövs ingenting spillas i onödan av den anledningen.

[A.F]

Kan vara som så att man bytt ut locket, att glaset är äldre än locket.

[Lars Kallin]

Svårt att säga

Har smurfat runt lite.

Fann dessa i Tyskland.
Sejdlar mitt 1800

Barocksejdel

[Peter S]

Om man helt frångår själva glastypen och glasmassan kan man anlägga följande synpunkter utifrån dekoren:
1. En dekor av naturalistiskt tecknade kålbladsrosor blir allmän och omtyckt från och med biedermeierperioden. Motivet kan ses på många skilda typer av inredningsartiklar. Visst finns rosor även under barock och rokoko, men de tecknas annorlunda då.
2. En utformning som ger möjlighet till ett personligt kopplat minnesföremål hänger ihop med borgerlighetens framväxt under 1800-talet. Denna sejdel torde ha serietillverkats och sålts utan text i mitten, för köparen att fylla i med lämplig text minnande om en särskild händelse. Att texten på många krus saknas kan ses som ett tecken på att den utfördes med en annan, mindre beständig färg som inte sitter kvar. Jag tror att dessa minnesföremål (finns även vattenglas ute i Europa) alltid haft en text i bandet.
3. Sista samlarens beteckning "barock", hur trovärdig är den? Det kan syfta på stilen och inte på dess rätta ålder. Det kan mycket vara "nyrokoko" som avses eftersom tyska beteckningen barock ofta sträcker sig ända fram till Louis Quinze. Stilar är lite trickiga eftersom man dels har olika beteckningar för dem, dels för att de infaller vid olika tider i olika länder och ibland blir helt överhoppade hos vissa. Vi har t.ex. inte haft samma nygotik som i England.

[Gunilla]

2. En utformning som ger möjlighet till ett personligt kopplat minnesföremål hänger ihop med borgerlighetens framväxt under 1800-talet. Denna sejdel torde ha serietillverkats och sålts utan text i mitten, för köparen att fylla i med lämplig text minnande om en särskild händelse. Att texten på många krus saknas kan ses som ett tecken på att den utfördes med en annan, mindre beständig färg som inte sitter kvar. Jag tror att dessa minnesföremål (finns även vattenglas ute i Europa) alltid haft en text i bandet.

Att färgen är mindre beständig är väl ganska sannolikt. Har precis läst i Elsebeth Granlunds (numera Welander-Berggren) och Hans Sundbloms Samla glas att efter emaljmålningen "upphettas glaset till 500° C, varvid de målade partierna smälter fast vid glasväggen." Det kan man ju normalt inte göra sedan när man skrivit "Gösta" eller "Minne från Lindesberg" eller något sådant, och då håller inte heller texten lika länge. Fast det kan väl också vara så att vissa av olika skäl aldrig fått någon text?

Med detta lilla tillägg håller jag i all ödmjukhet med Peter S i hans utförliga och initierade inlägg.

[Lars Kallin]

Mitten 1800

Dateringen på locket verkar stämma. Fann i mina bilder från Annebergsamlingerne en bild som torde leda i bevis att sejdlarna tillverkats runt denna tid.

I samlingarna finns inte mindre än fem stycken sejdlar av samma typ. Alla av dem ligger i åldersspannet 1841-1851 (tennstämplarna i locket).

Helt klart är det som Peter S säger här ovan. Texten som är skriven är i guld, själva målningen är "äkta" emaljmålning. Har försökt få tag i uppgifter om hur guldmålningen gick till dessvärre utan framgång. Man ser ofta att guldmålningen är mer sliten än själva emaljmålningen, detta torde tyda på att den ej fäster så bra på glasets yta.

[Lars Kallin]

Så här blev det

Arrangerade sejdlarna i en av hyllorna.
Från vänster: 1,2,3 Oidentifierade före 1870. 4 Dresden 1857, 5 Eda 1890,
6 Strömbäck 1850ca, 7 Tysk oidentifierad 1900.
Lite ordning oldersmässigt, men jag fick gå efter storlek.

Glasen på hyllan ovanför från tidigt 1800-1870 ca.

[A.F]

Inte illa, ser riktigt bra ut.

Måste säga att Dresdensejdeln verkligen utmärker sig på din hylla.

[E.B.]

Oj, vad trevligt!!! Länsmansglaset på fot på andra hyllan är det möjligt att veta vilket glasbruk sådana kommer ifrån?

[Lars Kallin]

A.F
Ja den sejdeln utmärker sig med sin storlek.

E.B.
De går ej att attribuera.
Jag tror dock att vår kära Jane Fredlund vid något tillfälle har sagt att några specifika glas kom från Reijmyre. Kommer inte ihåg riktigt vad hon syftade på. Är nästan säker på att hennes resonemang ej håller om man granskar det.

Saxat ur Bengt Larssons skrift Dricksglas ur samlarnytt 10/93

[Äjth]

Härliga glas du har Lars !!! De ser stolta ut där de står.

[E.B.]

OK, tackar för svar Lars. Jag hittade nämligen ett sådant för en tid sedan och det hade proveniens från en prästgård i Småland, men det finns ju lite glasbruk i de trakterna.