Krogar, då och nu...

[M Uhr]

Hallå...
Vad kul att du lyfte den här gamla dammiga tråden, och välkommen till Pesanien. Måste först fråga om du är släkt med Farbror Uhr? Kanske har du hört den där vitsen:
Vie viel uhr ist es?
- Er ist kein filur, er ist mein boder.

Efter många besök på Cattis får man gott glömme, det är nog sent 70-tal, rätt ska vara rätt. Så mycket är väl klart att Bleckenberg rattade Cattis en bra bit in på 80-talet...
Nu har jag kämnar Galma Stan och saknar Farbror Uhr och Bleckis...
So long....

:-)
Tack tack

Jo tack den vitsen har jag hört några gånger, speciellt av en kollega på min nuvarande arbetsplats.
Det kan mycket väl vara så att jag är släkt med Harry Uhr, men då måste jag tyvärr göra dig besviken med att säga att Harry och Kjell sålde I början på 80 talet, och Kjell Blekenberg rattade inga rattar på den restaurangen mer, och definitivt inte en bra bit in på 80 talet, så minnet spelar dig nog ett spratt..


Japp so long så länge.

[leojaco]

Om vi skall täcka hela Sverige och inte bara Samojedien bör vi kanske tänka även på Fritjof Nilsson Piraten och hans härjningar på - http://www.malmo.se/images/18.2ec268.../IMG_3702a.jpg - ibland även under andra namn!

Tjena! Första inlägg här, om Blå Avenyn i Ume!
Jag var musiker på heltid 77 till 84! Under den tiden spelade jag i orkestern Spelverket, från Växjö och Linköpingstrakten. Jag är från Växjö och bor fortfarande i Växjö.
Vi spelade minst fem sex gånger på Blå Avenyn och bodde på orkester hotellet unken det var ibland ett jättefint ställe men ibland var det skitigt, och saboterat av vissa boenden...
Vi trivdes rätt bra på Blå Avenyn. Trevlig personal och hyfsat käk... Ganska livat ibland, vi brukade vara där två veckor i taget.
Försöker komma på vad hovmästaren hette, han var oftast en glad lax, hade jobbat i Sundsvall på det fina hotellet där. Kommer inte ihåg vad han hette...
EN tjej spm jobbade i receptionen, söt blond, kan ha hetat Ingrid?!? Hon och vår gitarrist Peter flyttade ihop på 80-talet
Gillade Umeå som stad, mycket musik, köpte den ena av mina basar på Hagströms 81 tror ja de va!
Var sedan mycket på Umeå universitet på 90 och 2000-talet, när jag jobbade med datorer och pedagogik på Linnéuniversitetet i Växjö
Hälsningar Lennart

[Kim von Platen]

... att hälsa välkommen. Hallå Lennart, hur fasen hittade du hit? Det var länge sen någon tittade in på krogen i Pesanien.
Musik och god mat hör samman, kanske för att god underhållning stimulerar försäljningen. Blå Avenyn har jag aldrig besökt och det vore kul att se några bilder (eller hur Ubbe?) och Spelverket låter spännande. Du lirade väl bas? So long...
Kim

[Lars M]

Ett gammalt vykort från Stallmästaregården. Jag känner bara till namnet men nog ser det lite folktomt ut...……..
Hovfalkenerare Bogard, köksmästarna Bichard och Wretman har stått för värdskapet. Nu ägs gården av Alessandro Catenacci.

[Uhret]

Kunde vara intressant att få veta om han också ligger begrav på Boo Kyrkogård.

Hallå Farbror Uhr och hej Kjelle Bleckis,
Mitt tidigaste minne av ett riktigt krogbesök var här, på Cattelin i Gamla Stan. Var väl kanske fem år, en söndagseftermiddag och vi tog bilen in till stan, hela familjen. Middagen intogs i den fina och lite trista matsalen och Farbror Harry Uhr kom till bordet
och hälsade välkommen. Han var stor som ett hus och inte alls välkomnande. Butter.
Restaurangen startades av legendariske Jules Claude Cattelin och blev snart ett vattenhål för stadens kulturella elit. Konstnärer, författare, skådespelare och arkitekter trängdes i den enklare matsalen med rutiga dukar på borden, hög väggpanel och knallhårda wienerstolar med sliten läderklädsel. En lång bänk efter ena långsidan. Inte var det bekvämt.
Isaac Grünewald lär ha ätit middag här tre dagar i veckan och Lennart Jirlow blev krogens hustomte, som betalade sina notor med små akvareller som ramades och sattes på sattas upp på den s.k. vistkortsväggen. Einar Jolin, X-et, Olle Olsson Hagalund, Otto Carlsund och Herbert Tingsten var några av de andra stamgästerna, berättade Far.
Prins Bertil, naturligtvis och hans pappa på slottet beställde gärna sin lunch hos Farbror Uhr.

Till lunch var det en annan publik. Det var folk från hovet, politiker, officerare, höga ämbetsmän och jurister. Per Albin Hansson älskade kalvsyltan, Erlander, Sträng, Mundebo och Fälldin, alla var där.

Och så alla turister, det vimlade av stjärnor i Guide Michelins lista. Nu är stort sett hela glansen borta liksom den unika konstsamlingen på väggen som försvann i samband med ett ägarbyte. Inbrott lär det ha varit.

Vad beställde man då från menyn? Husmanskost, fransk eller svensk. Här introducerades sniglar och en specialitet var kalvhjärna med majonnäs. Fisk, gärna lax, kokad i buljong, vin och grädde.

20 år senare flyttade jag till Gamla Stan och blev en av krogens stamgäster under nästan lika lång tid. Lärde känna Kjell Bleckenberg, den lilla vänlige, som blev Uhrs kompanjon på 50-talet, hovmästarinnan Jeavert, mamma till nattklubbsdrottningen Alexandra, hon heter egentligen Lil och underbara Maria i garderoben som tjänade extra på banditen i hörnet. Hon höll ett öga på min son som inte fick bli nyckelbarn, så han hjälpte till i garderoben efter plugget. Oavlönad? Icke sa Nicke, han kom snabbt på att när någon gäst fått jackpot eller triss slutade man spela och då var sonen snabbt där med några enkronor och tog hem den stora vinsten. Det gillade inte Maria.

Champinjonsalladen var ett måste eller champinjoner à la Grecgue. Lax i vittvinsås eller en härlig gryta. Mousse au Chocolat, också ett måste.

Cattis hade inte fullständiga rättigheter, först en bra bit in på 90-talet kom starkare varor in på matsedeln. Jag åt min middag och beställde kaffe och fick ett glas cognac därtill.
- Jo, vi firar idag, sa Bleckis, i rättighetens namn.
Den parkerade bilen skulle köras tre kvarter men fick stå kvar och obligatoriska parkeringsboten kostade väl som en fyra cognac

Den här långtradiga berättelsen orkar nog inte så många läsa, men jag berättar bara för att göra några få glada. Och visa på att en kvartersrestaurang har en social uppgift, eller hade? Kvarterskrog för både stor och liten.
Cattein är borta, bara skylten och namnet är kvar.
So long…