Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Järnformar för munblåsning av flaskor, hur länge höll de?

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Fråga: Järnformar för munblåsning av flaskor, hur länge höll de?

    Jag förstår ju att det kan skilja, men ändå.
    Då man anväder järnform vid munblåsning av flaskor, ungefär hur många flaskor kan blåsas i samma form?
    Hur många flaskor kunde ett arbetslag/en glasblåsare förfärdiga på en dag?
    Hur många man kunde ingå i ett flaskblåsarlag och vilka var männens yrkestitel?
    Gud gjorde några perfekta huvuden,
    resten satte han hår på.

  • #2
    Hur länge formarna höll har diskuterats tidigare, bla. i denna gamla tråd där antalet anges till minst 5000 och som mest 50000st enligt glaskunnig källa. Dessa siffror är enligt mitt kunnande på området försvinnade små för en järmform och får nog anses som en gissning tagen ur luften.
    Idag håller en järnform för miljontals flaskor och då pressas materialet till det yttersta avseende hastighet, värme och mekaniskt slitage, så en gammal munblåst flaskform av gjutjärn bör varit näst intill outslitlig och kasserades mer troligt pga att den blev omodern.



    Hirvi borde kunna svara på vad de olika gubbarna i ett lag kallades

    Comment


    • #3
      Om vi pratar om en verkstad som gjorde knoppölsflaskor, det vanliga var ju att mästaren
      satt på stolen och och skötte arbetet med regalinen, sedan var dom troligen tre blåsare
      för att hålla högsta fart, förste, andre, tredjeblåsare kanske, även om dom gjorde samma jobb i detta fallet, två postmakare, en anfångare för regalin, 2-3 st inbärare
      som höll formen och bar glaset till kylugnen, så ca 10 man var det nog igång i verkstaden, möjligen kördes två lika formar för dom blev ju så varma, det var inte så lätt för en hyttpojke att lyfta upp dessa varma järnformar i ett vattenkar och svala ner dom,
      man fastnade med glaset i formen om den var för varm.
      Hirvi
      SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

      Comment


      • #4
        Jag tror att knoppölsformar endast kyldes med luft. De var ju inte behandlade med linolja?kli eller vad man använde vid de formar som kyldes i vatten.
        Jag tror att formarna stod öppna och när mab trampade på en "platta så stängdes formen om posten.
        Jag antar detta då man blåste glödlampskolvar på detta sätt men där kylde man formen mellan varje kolv. Där snurrade man posten och formen var insmord.
        DG

        Comment


        • #5
          Luft låter modernt Lasse, när jag började hade vi ingen luft framdragen till hålorna
          eller där formarna var placerade på golvet, det var att doppa järnformen snabbt i vatten så den inte blev för kall och glaset kunde bli hamrigt, när knoppisarna blåstes för 100 +- år sedan, hade dom luft redan då
          Hirvi
          SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

          Comment


          • #6
            Trevligt att få svar från gammal Fåglavikare m.fl.
            Jag har sprungit på mycket Fåglaviksglas på sista tiden. Inget för mig men dock det första märkta jag sett.
            Jag har trott att en flaskform kanske stoppat för 50.000 flaskor men enbart gissat.
            Här kommer sakkunskapen och jag myser!
            Blås på!
            Gud gjorde några perfekta huvuden,
            resten satte han hår på.

            Comment


            • #7
              Ursprungligen postat av Sladden Visa inlägg
              Trevligt att få svar från gammal Fåglavikare m.fl.
              Jag har sprungit på mycket Fåglaviksglas på sista tiden. Inget för mig men dock det första märkta jag sett.
              Jag har trott att en flaskform kanske stoppat för 50.000 flaskor men enbart gissat.
              Här kommer sakkunskapen och jag myser!
              Blås på!
              Märkt med vadå
              Hirvi
              SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

              Comment


              • #8
                Ursprungligen postat av Hirvi Visa inlägg
                Märkt med vadå
                Hirvi
                Etikettmärkt. Bl.a. några lampor i brunt samt, vad jag kallar, fruktfat. + några fat med "våffelmönster", de såg ut som de lagts över något för att få stelna till lite vågformiga fat.
                Last edited by Sladden; 2011-03-12, 19:37.
                Gud gjorde några perfekta huvuden,
                resten satte han hår på.

                Comment


                • #9
                  Ursprungligen postat av Sladden Visa inlägg
                  Etikettmärkt. Bl.a. några lampor i brunt samt, vad jag kallar, fruktfat. + några fat med "våffelmönster", de såg ut som de lagts över något för att få stelna till lite vågformiga fat.
                  Japp snabba turistprylar,
                  trodde du hittat något med märkning i glaset,
                  då hade det varit stort, har själv inget sett.
                  Hirvi
                  SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

                  Comment


                  • #10
                    I Marcus Newhalls bok om Tjeckoslovakiskt pressglas skriver han att Hermanova Hut producerade mellan 15000-30000 pjäser om dagen 1962, alltså mellan 5,5-11 miljoner föremål per år. Vissa föremål har producerats i minst 25 miljoner exemplar under en period av 70 år vilket skulle innebära (om en form höll för 50000 pressningar) att man skulle behöva byta form mer än 7ggr/år.

                    MvH
                    Emil

                    Comment


                    • #11
                      Jag läser om den i Västervik 1899 gjorda kalkylen för anläggningenskostnaderna för Breviks buteljglasbruk. Det var avsett för en årlig produktion av 2 270 ton avsynat glas vilket motsvarade 6 480 000 st 1/3 liters ölflaskor
                      2 enkelvannor skulle uppföras vardera för 24 blåsare jämte tillhörande kylugnar skorstenar gashus mängkamrar diverse skul komplett uppförda i 2 hyttor beräknad kostnad ca 44 000:-

                      Jag har lite mer uppgifter om Brevik samt ritningar på hyttan om Ni är intresserade
                      DG

                      Comment

                      Working...
                      X