Allmogekeramik II

[Polsson]

I elfte timmen läste jag ett mail från en keramikvän som tipsade om lockbringaren. När jag kom in på Tradera återstod 4 minuter varvid stressen igångsatte. Bringaren blev en aning dyr, men å andra sidan har man ju köpt
en del för spottstyvrar. Den jämnar ut sig i längden!

Säljaren skrev följande: "Ett fantastiskt litet daterat lerkrus, troligen ifrån Trelleborg. Lite glasyrbortfall på ena sidan och längst kanten & knoppen är troligen lagad (se bilderna). Men det får man ta när det kommer till äldre lerföremål. Mäter ca:12cm. Ett riktigt ovanligt och trevligt objekt."

Eftersom Trelleborgs "första" krukmakare, Johan Netterström, sparkade igång drejskivan 1922, kan det naturligtvis vara han som har gjort "lerkruset", men med tanke på att ingen av mig känd person någonsin sett något lergods från Netterströms verkstad, måste säljarens "troligen" vara en vild gissning. Tipsaren, min keramikvän, var inne på Falkenberg och dess berömda ring och likheten med Sjöbo-Elfstrand på ovansidan nämndes också samtidigt som det konstaterades att Elfstrandarna inte var i gång 1830 och inte beskickade bottenutsidan som bringaren/kruset. Stämmer årtalet? Jag har ingen aning, men kan konstatera att pjäsen rymmer 20 cl, är 7,5 cm hög utan lock och 11 cm med lock, och att det är en duktig krukmakare som har tillverkat den.

[Kaptenen]

Gratulerar! Är den daterad 1830 och har du några funderingar på varifrån den kommer?

[Polsson]

Gratulerar! Är den daterad 1830 och har du några funderingar på varifrån den kommer?

Ja, den är daterad 1830. Jag har letat i min lergodslitteratur, men den har inte givit något säkert. Enligt min mening, kan den vara tillverkad av vilken verksam krukmakare som helst 1830 eller något annat år. Förslaget " Falkenberg" från min lergodsvän, är fullt realistiskt dessutom.

[Kaptenen]

Ja, den har ju falkenbergsranden i bottnen, så varför inte!

[Kaptenen]

Ja, nu kom det lite mer information om storleken mm.

Jag gissar på att den kan ha varit ämnad för senap.

[Polsson]

Ja, nu kom det lite mer information om storleken mm. Jag gissar på att den kan ha varit ämnad för senap.

Låter högst sannolikt, tycker jag!

Gjorde ett besök på en städfirma i Trelleborg idag som har loppis på lördagar. När jag träffade innehavaren sade han att han hade något i porslin till mig. Eftersom han var upptagen med en kund, gick jag vidare och kollade på diverse loppisprylar. Efter någon minut kom han med denna "moderskapspotta"
(barsel=moderskap) och då fick jag en sådan där känsla i kroppen som alla lergodsfantaster väl känner igen.

Enligt litteraturen tog man i Danmark med sig en sådan potta med mat i till den nyförlösta modern vilken ju knappast kunde stå vid spisen vid det tillfället.
Locket saknas på pottan som rymmer 3 liter, är 17,5 cm hög och har en diameter på 15 cm. Den är sprucken och lagad med sex stift totalt och känns
1800-tal-någon-gång. Dessutom får jag fajansvibbar, utan att vara expert, och dekoren, bladverket, är hur charmigt som helst. Kollade naturligtvis på nätet på ordet "barselpotte" och såg en del, men ingen som denna.

Priset: Mindre än kostnaden för en stock General Portion Mini!

[Kaptenen]

Det ser ut som fajans och måleriet är avancerat. Säkert en dyr kruka när den införskaffades. Danmark eller Schleswig- Holstein är väl troligast, men jag undrar om inte typen av kruka finns i stora delar av Tyskland också.

Tillägg

...även i Portugal
http://www.stadtarchaeologie-luenebu...g/fay-port.htm

[Lars M]

I boken om Laholmskeramik beskriver Christina Lindvall-Nordin lite om barselkrukornas historia och visar en bild. Sid 56-57.

[Gideon]

Lockbringaren, mera i crémekoppstorlek (?) såg jag också på Tradera och funderade över påståendet Trelleborg. Kanske är det för att namnet är mer säljande idag, efter alla skriverier om den stadens drejat gods på PES?
Det finns flera frågor att ställa sig om lockkoppen, som om "Falkenbergsringen" också är relevant här. Vi har ju också Björnbergs i Hässelby, som också drejade med ringar i botten och säkert några till.
Men Falkenberg är en bra gissning.

Årtalet 1830 behöver inte vara framställningsåret heller, utan till åminnelse och då kan det vara lagom med 50 år framåt i tiden kanske? Den blanka glasyren antyder det, men handkänslan säger mer än ögonen, och Polsson har den i sin hand.
Sedan är det innehållet, vi kan ju titta på motivet. Är det inte en honungstillverkare vi ser i arbete..?

Barselspotten är ett ord för det som beskrivits, men vi har också Madspand och den har inte lock. Det är möjligt, med tanke på storleken, att det är en sådan istället och då behöver man inte ta sig för pannan.

[Polsson]

Det ser ut som fajans och måleriet är avancerat. Säkert en dyr kruka när den införskaffades. Danmark eller Schleswig- Holstein är väl troligast, men jag undrar om inte typen av kruka finns i stora delar av Tyskland också.
Tillägg
...även i Portugal
http://www.stadtarchaeologie-luenebu...g/fay-port.htm

Nog kan det vara många länder om budet, Kaptenen! Tackar för www-adressen vilken var intressant.

I boken om Laholmskeramik beskriver Christina Lindvall-Nordin lite om barselkrukornas historia och visar en bild. Sid 56-57.

Tyvärr finns den inte av någon konstig anledning bland keramiklitterauturen i hemmet, men får göra ett biblioteksbesök. Tack för tipset, Lars M!

Lockbringaren, mera i crémekoppstorlek (?) såg jag också på Tradera och funderade över påståendet Trelleborg. Kanske är det för att namnet är mer säljande idag, efter alla skriverier om den stadens drejat gods på PES?
Det finns flera frågor att ställa sig om lockkoppen, som om "Falkenbergsringen" också är relevant här. Vi har ju också Björnbergs i Hässelby, som också drejade med ringar i botten och säkert några till.
Men Falkenberg är en bra gissning.

Årtalet 1830 behöver inte vara framställningsåret heller, utan till åminnelse och då kan det vara lagom med 50 år framåt i tiden kanske? Den blanka glasyren antyder det, men handkänslan säger mer än ögonen, och Polsson har den i sin hand.
Sedan är det innehållet, vi kan ju titta på motivet. Är det inte en honungstillverkare vi ser i arbete..?

Barselspotten är ett ord för det som beskrivits, men vi har också Madspand och den har inte lock. Det är möjligt, med tanke på storleken, att det är en sådan istället och då behöver man inte ta sig för pannan.

Att Trelleborg har aktualiserats i åtskilliga lergodssammanhang har naturligtvis
stärkt stadens position på keramikkartan med högre priser som följd. Men i valet mellan att hålla inne med åtskilliga års forskning eller delge det till intresserade, väljer jag de senare utan tvekan. Att 1830-godset även kan vara en krämkopp, säger jag inte emot, och att en av dekorerna liknar en insekt, kanske ett bi, och att andra ser ut som blommor ur vilka biet ska suga "honung", verkar inte otroligt.

Förningskruka, barselspand, madspand, barselpotte! Kärt barn har många namn, sägs det, men med tanke på att det inte är någon förslitning där eventuellt lock skulle ha sin plats, ligger det en hel del i din mandspand-teori, Gideon.