Hallå Kapten,Ursprungligen postat av Kaptenen
Jo jag gissade att du också hade en skruv lös, tack för det. Järnskruvar tycks vara ovanliga och din är toppen. Smide är smide. De jag lyckats fånga är franska, 3- och 4-fingerdragare från sent 1800-tal.
Kan inte motstå freselsen att visa ett nyförvärv med vissa likheter, fast min gjutna tennskruv är sannolikt mycket yngre, från vilken tid är svårt att säga.
So long...
Man kan åldersbestämma genom att se efter om det är kolstål eller rostfritt stål, men det är ett trubbigt instrument.
Det rostfria stålet kommer till Sverige 1925-26, då Avesta Järnverk för första gången kokar några grytor kromnickelsrål, d v s rostfritt stål av den blandning som man i Tyskland och England har experimenterat med sedan före första världskriget.
En av de första produkterna blir tunnplåt vilket leder till att Sveriges första diskbänk i rostfritt stål installeras 1926.
Därefter siktar Avesta Jv:s produktionen av RF-material in sig på processindustrin, och mot slutet av 20-talet tycks RF-kvaliteer börja levereras till Eskilstunafabrikörerna. Men här sker som alltid en in- och utfasning som tar några år. Man kan i alla fall sluta sig till att RF-stål är en betydande nyhet under 1920-talets sista år och en tid framåt uinder 1930-talet.
På ett så litet föremål som en en Pontus Holmberg skruv med tunna som handtag kan det finnas tre markeringar "Rostfritt stål". Först på själva skruven, sedan på skaftet, som är en separat del och slutligen en papparsetikett på tunnans gavel.
Kort sagt - om man spikar den svenska RF-premiären för vanliga köksprylar runt 1928-1930 är man inte helt fel ute.
Hallå och tack HgF,
Saknar ord men vet mycket mer. So long...
Hallå,
Några skruvar till:
1. Svenskt Tenn. 1932.
2. Lax. GEJ. Just Andersen, tenn, ca 1930.
3. Örn. Skandinavien, tenn, ca 1920.
4. Puma. CV heljestrand. Förnicklat järn. Ca 1920.
Den vänstra i mitt tycke dansk skönvirke, kolstål
Den högra kanske en så kallad delfin, märkt Rostfritt
Hallå Kapten,
Rätt, delfinen är formad av Just Andersen, korkskruvarnas danske fader vid sidan av Ballin. Den andra ganska ointressant, men vad är kolstål? Legering? Kan titta själv, men inte just nu, sömnig. Tack för ditt bidrag. Har du två delfiner köper jag gärna en. So long.
Hallå fågelskådare,
Några bevingade skruvar:
1. "Road Runner". England ca 1920. Brons/kolstål.
2. Falkar. CVH (CV Heljestrand), Eskilstuna ca 1920. Mässing/kolstål.
3. Svan (Fågel Fenix?). Skandinavien, ca 1930. Tenn/kolstål.
Tacksam för synpunkter....So long...
Hallå Kapten,
Kollade upp dina båda korkskruvar:
Till vänster: Dansk tillverkad av Gero, den knackade ytan berättar.
Till höger: Dansk ritad av Just Andersen. (Värde 300-400:-).
So long
Hallå alla norska grannar,
Visst finns det fina norska skruvar, här två:
1. Vikingaskepp, Konge Tinn, Hardanger. Ca 1930.
2. Paul Skarstens patent, rostfri med silverslida. 1922. Frisberg, Lillehammer.
So long
Tack Kim!
Gero vet jag inte så mycket mer om än vad SStempeln skrev på grannkanalen...
SStempeln
Oregistrerad gäst
Skickat måndag den 5 oktober 2009 - 11.11:
--------------------------------------------------------------------------------
Låt oss reda ut begreppen om GERO lite grann ...
Jag har skrivit om detta tidigare, men det städades bort för mycket länge sedan.
Här är en ganska kortfattad resumé, men det finns massor att läsa om Gero, vars föremål ofta dyker upp även i Sverige.
"GERO-fabriek" är en mycket stor och känd holländsk tillverkare.
Historien är att "N.V. Gero fabriek" startade 1912 i den holländska orten Zeist, under det långa namnet "Eerste Nederlandsche Fabriek van Nieuw Zilverwerken v/h MJ. Gerritsen & Co" (= Första nederländska fabriken för nysilverarbeten ...).
Man producerade bestick och annat under varunamnet Gero, i två kvalitéer. De kallades "Gero-Zilver" (vilket trots namnet inte var silver, utan försilvrad vitmetall), och "Gero-Alpacca" (polerad, men inte försilvrad, vitmetall - även kallad "nieuw zilver" (= nysilver).
Man annonserade ut föremålen "med livstidsgaranti".
Så småningom utökades sortimentet, och man producerade bl.a. "lyxartiklar", och en hel del hotell- och restaurang-"silver" i bättre kvalitéer.
Flera olika formgivare har varit knutna till Gero.
1922 öppnade Gero en fabrik i Köpenhamn, för produktion till den danska marknaden. I denna verksamhet var en viss Georg Nilsson inblandad.
Det är förstås p.g.a. denna fabrik, som man säger att det är ett danskt företag/märke.
1930 introducerade Gero en (rostfri) stållegering, som de kallade "Zilmeta", och senare en silverliknande legering kallad "Zilduro". Dessa beteckningar stöter man på ibland. "Zil..." ska naturligtvis få en att tänka på Zilver = silver.
Man producerade även föremål i tenn, s.k. "Gero-tin". I ett samarbete med en keramikfirma i Gouda, gjorde Gero bl.a. tennbeslag.
1968 togs Gero över av den kända tyska silverfabriken P. Bruckmann & Söhne i Heilbronn. Det blev ingen lyckad satsning.
1974 stängde Gerofabriek i Zeist, och flyttade resterande produktion till Nieuw-Weerdinge.
1986 gick så Gero samman med en annan av Hollands mest kända fabriker - "B.V. Koninklijke van Kempen & Begeer", i Zoetermeer, där Gero-bestick produceras. Man använder också varumärkena BK, Keltum, Royal VKB, och Van Kempen & Begeer.
Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)
Behörigheter för att posta
Svara med citat
