När Samuel Johansson och Torbjörn Eliasson båda hade gått bort år 1992 köpte hans släkting, keramikern Ulla Nilsson, och hennes man Hans Bergström Övre Stortorpet. Gården hade då varit i samma släkts ägo i 165-år och kommer så att förbli. Ulla och Hans dotter Anna tillhör släktens 7-e generation. Krukmakaren Nils på Stortorpets föräldrar ( Johan Adolfs farfar) var den första generationen.
Övre Stortorpet före respektive efter renoveringen samt nedre Stortorpet på 50-talet.
Som gammal lurendrejare, periodvis sedan 1969, vill jag istället rekommenderaUrsprungligen postat av Gideon
På så sätt kan man lära om, om vi tillsammans sätter oss vid ny drejskiva, kavlar upp skjortärmarna och spottar i nävarna.
mycket tunn "lervälling" på nävarna vid drejning.
Senast redigerat av Polsson den 2009-12-20 klockan 22:39.
p-son
Nu dök det under helgen upp lite mer keramik från Arvika.
Först en skål med hänkel av Åke Warnstad och på samma bild två koppar av Gustav Persman.
På nästa bild ett fat från P-W.
Sedan en något medfaren ljusstake av Martin Andersson och därefter en skål som också bär hans signatur.
Som avslutning två saker från Viktor Axelssons fabrikation.
Viktor Axelssons skål har en härlig spänst, tycker jag. Har han "tryckt" den fyrkantig vid kanten?
p-son
Visst, den har blivit "tryckt" fyrkantig.
Som Prylsnubben antar på annan tråd, så kan den nog vara "tryckt" av Lomarker.
Även vasen med hänkel har ju vissa likheter med keramiken på "Klingsta"-tråden. I alla fall beträffande glasyr.
Tack för svaret! Tänker så här när jag ser signeringen VA på bilden: "Tänk så mycket mer liv det blir när signeringen är skriven. Då behövs ingen "handmadestämpel" för den finns ju redan där. Likheterna mellan Klingsta och Arvika vågar jag inte yttra mig om. Jag sitter för långt bort kunskapsmässigt om nämnda krukmakare och skålarna är svåra att jämföra på bild.
Senast redigerat av Polsson den 2009-12-30 klockan 13:41.
p-son
Vid gårdagens loppisbesök hittades bl.a. några skålar.
Först en av Samuel Johansson och sedan en av Åke Warnstad.
Det blev också en från Bröderna Lomarkers verkstad i Kil (1947 - 1950).
Nu är ju detta inte någon keramik från Arvika, men Lomarkers har nog fått inspirationen därifrån. Hoppas den får vara med här, om inte annat så för den tjusiga signeringsstämpeln.
Att Lomarkers ska få vara med, tycker jag närmast är en självklarhet.
Färgstarkt, färgrikt och rustikt är arvikagodset, och jag förstår dem som samlar enbart på detta eller blandar upp den med annan allmogelergods.
Finge jag ett stort hus, skulle visst ett rum enbart vara ägnat åt lergods från Arvika.
Böving, HPH, Persman, Warnstad, Axelsson, Johansson och många fler - vilken tanke!
Flyttar in Bövingen från fredagsfråga till dess rätta ställe.
Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)
Behörigheter för att posta
Svara med citat
