Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Bjällra av järnplåt

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Fråga: Bjällra av järnplåt

    Det här är inte den typ av pryttlar som jag brukar inhandla men det kan nog bli för den här tyckte jag såg trevlig ut.

    Bjällra som är 10 cm hög inklusive hänge.
    Den är av järnplåt som ser förmässigad ut.

    Kobjällra?
    Ålder?
    Bifogade filer
    Last edited by Kecke; 2009-08-19, 13:20.

  • #2
    Ursprungligen postat av Kecke Visa inlägg
    Det här är inte den typ av pryttlar som jag brukar inhandla men det kan nog bli för den här tyckte jag såg trevlig ut.

    Bjällra som är 10 cm hög inklusive hänge.
    Den är av järnplåt som ser förmässigad ut.

    Kobjällra?
    Ålder?

    Hej Kecke!

    Jag har en liknande själv. Man ser dom ganska ofta på loppisar och auktioner, åtminstone häruppe "mitt" Sverige.

    Förmodligen en kobjällra (jag är ingen expert), men har sett och hört dem, (ett härligt "plåtigt" och lite "falskt skrammel"), på kritter som gått på skogen på sommaren.

    Ålder? Har ingen aning, men förmodlingen har de sett likadana ut dom senaste 150-200 åren.

    Det finns säkert någon som vet bättre om detta.

    mvh
    Lars F
    - - - - - - - - - -
    "För mycket av det goda är alldeles lagom."

    Comment


    • #3
      Sitter i Leksand nu, annars har jag någon gammal fataburen om koskällor av äldre slag, men möjliga forntida koskällor och äldre varianter i trä.
      Men Lars har nog rätt i att den här modellen i järnplåt har troligen funnits se 1700-talet och förblivit ganska oförändrad. De flesta man ser är nog från andra hälften av 1800-talet.
      De hör ju samman med att man hållit kor i vall - i Uppland verkar nästan alla höra till 1800-talet, men i här i Dalarna har de ju också funnits kvar länge, så att till och med jag fått höra dem :-) Att kläppen verkar handsmidd säger nog att den inte är allt för sen. Beror ju lite på var i Sverige den är gjord, men jag tror få bysmeder smidde några koskällekläppar efter 1920-talet. Kanske längst upp i norra Sverige.
      Däremot ser ju öglan den hänger i ut att vara ditsvetsad - men jag kanske ser fel? Annars har den nog lagats i senare tid.
      Har en likadan hemmifrån morfars släkt i Norduppland. Den är också överdragen med koppar, vill minnas att jag läst någonstans om hur man gjorde det här kopparöverdraget.

      Kan kanske visa bild på den när jag kommer tillbaka till Stockholm.

      Comment


      • #4
        Tack grabbar.
        Visa gärna bild FBQ.

        Comment


        • #5
          Här kommer min koskälla. Den sista i släkten i Norduppland som höll kor i fäbodar dog 1890, och hade nog lämnat över till barn och barnbarn redan runt 1865. Vet dock inte om koskällan kan vara yngre, de kan ha hållit korna i vall på skogen senare trots att fäbodarna var övergivna. Som synes är den bättrad med bronsfärg längs kanten.
          Passade på att titta på koskällor lite uppe i Leksand. Fanns både sådan med yngre svetsad fastsätting som på Keckes och sådana med fastvikt hänkel i järnplåt som på min. Nästan alla verkar dock ha en mer eller mindre skadat kopparöverdrag... Skall se om jag hinner läsa lite i min fataburen också här i kväll...
          Bifogade filer

          Comment


          • #6
            Nu så! Läste lite i Nils Lithbergs artikel om koskällor i Fataburen 1914.
            Järnskällorna delas in i tre typer: din tillhör typ A - lödd genomgående fäste för kläppen som är spikformig med fyrsidigt huvud - exempel från Västergötland, Småland, Gotland och Södermanland.
            Min tillhör typ B - skällan sammanfogad med nitar, remgögla coh kläppfästa av påträdt och insmitt järnband, longitudinala. Exemplar från Dalarna, Södermanland, Härjedalen (och tydligen också Uppland)
            Typ C är liknande B men med endast remöglan som en instucket järnband, kläppfästet är fastnitat i skällans rygg.

            Comment


            • #7
              Där står också hur skällorna förkopprades. Då skällan var färdigsmidd, och innan kläppen sattes i, lades ett stort kopparstycke i densamma, varefter den fyldes med kol. Därefter bakades en tjock lerkaka utikring, varefter det hela lades i eld, Då leret var glödgat ansågs kopparn ha kommit i smältning. Man vänder då skällan i olika riktingar, så att kopparn ordentligt flyter ut över föremålets yta, varpå det hela får svalna. Därefter slås leret av ock förkoppringen är fullbordad. Det hette att "brasa skällor".

              Tydligen var också skällorna 1914 på väg att ersättas av gjutna klockor.

              Comment


              • #8
                Jätteintressant.
                Tack snälla.

                Comment


                • #9
                  Tänkte visa några gamla daterade skällor. Den första är 8 cm hög och som synes från 1794. Det är den enda av mina skällor som är daterad.
                  Sedan vill jag gärna visa en bild på en trevlig något äldre skälla som jag härom året såg på en auktion. Den är från 1783.
                  Bifogade filer

                  Comment


                  • #10
                    Ironman, är kläppfästet i din ögla fastnitat i skällans rygg? Det ser nästan så ut, det ser faktiskt så ut på skällan på fotot från auktionen också. Då är båda dessa av typ C.
                    Utifrån artikeln i Fataburen 1914 fanns det två exemplar som var daterade i Nordiska museets samlingar. Båda var av typ C - och från 1762 respektive 1803.

                    Verkar ju som den typen är äldst, men å andra sidan verkar de vara den enda modell som haft daterade exemplar.

                    Comment


                    • #11
                      Visst är båda de daterade skällorna av typ C. Intressant detta med de olika skälltyperna. Det hade jag aldrig tänkt på tidigare.
                      Jag sitter med Fataburen 1914 framför mig och tittar på bilden med koskällan från Närke som är daterad 1762. Den har text på båda sidor precis som den som jag såg på auktionen. Tyvärr stannade jag aldrig kvar och bjöd på skällan. Det var ju dumt, men jag var på väg till en annan auktion.
                      Daterade skällor är inte så vanliga misstänker jag. Den från 1803 som nämns i Fataburen är visst från Dalarna. De jag visade bilder på är båda från norra Örebro län. Alla fyra de daterade kommer alltså från ett ganska begränsat område. En slump kanske, men ändå intressant.
                      Gamla daterade järnföremål är alltid intressanta och tämligen sällsynta. Förutom när det gäller besman och alnmått förståss.
                      Som exempel kan jag visa en av mina munkpannor. Den kommer från Hellefors (Lilla Mellösa).
                      Bifogade filer

                      Comment


                      • #12
                        Trevlig munkpanna :-)
                        Järngrytor med dateringar ser man ju ibland, även om de knappast är vanliga. Andra saker är än mer ovanliga.

                        Visst kan det vara så att typ C-varit vanligast i Bergslagen. Fast kanske har vi lite för lite material för att vara säkra på det. Områdena kan ju också ha växlat över.
                        Min käresta hittade nyss en koskälla av typ A vid platsen för ett 1800-talstorp under en utgrävning i Östergötland, och det stämmer ju bra med vad vi hittils har antagit.

                        Letade lite här i skåpen och kom på att jag faktiskt har en koskälla till - Den här kommer från Lindesberg, som då skulle kunna vara aktuellt för typ C - det är väl bara det att den faktiskt är ett mellanting....

                        Sammanfogad med nitar som typ B och C.
                        Längsgående remögla som typ B och C.
                        Remöglan är därmot fastnitad, vilket ingen av modellerna har.
                        Kläppfästet fäst i samma nithål som remöglan - kanske mest likt typ C - men då med två nitfästen.
                        Den har rester av förkoppring, även om det inte syns så tydligt på bilden.
                        Bifogade filer

                        Comment


                        • #13
                          Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
                          Sitter i Leksand nu, annars har jag någon gammal fataburen om koskällor av äldre slag, men möjliga forntida koskällor och äldre varianter i trä.
                          Men Lars har nog rätt i att den här modellen i järnplåt har troligen funnits se 1700-talet och förblivit ganska oförändrad. De flesta man ser är nog från andra hälften av 1800-talet.
                          De hör ju samman med att man hållit kor i vall - i Uppland verkar nästan alla höra till 1800-talet, men i här i Dalarna har de ju också funnits kvar länge, så att till och med jag fått höra dem :-) Att kläppen verkar handsmidd säger nog att den inte är allt för sen. Beror ju lite på var i Sverige den är gjord, men jag tror få bysmeder smidde några koskällekläppar efter 1920-talet. Kanske längst upp i norra Sverige.
                          Däremot ser ju öglan den hänger i ut att vara ditsvetsad - men jag kanske ser fel? Annars har den nog lagats i senare tid.
                          Har en likadan hemmifrån morfars släkt i Norduppland. Den är också överdragen med koppar, vill minnas att jag läst någonstans om hur man gjorde det här kopparöverdraget.

                          Kan kanske visa bild på den när jag kommer tillbaka till Stockholm.
                          Jag kommer från övre Norrland och när jag var liten så gick holna på vatt utanförbyarna.
                          Alla kor hade en skälla runt halsen kommer jag ihåg.
                          Den älsta kon hade den största skällan och hon gick alltid först i ledet.
                          Alla koskällor hade olika klang och de gamla gummorna kände igen varenda koskälla i byn. Vi har ett tiotal koskällor kvar på gården av olika storlek och klang.
                          Fråga: för ett 10 tal år sedan så tror jag att jag läste i " Antik Auktion " om en samlare som hade flera hundra koskällor. Tyvärr så rev jag inte ut den sidan vem/ var det var.
                          Skulle gärna se den samligen, någon som vet mer om detta.. ?

                          Lars

                          Comment


                          • #14
                            Tyvärr, kan ju ha läst artikeln men hunnit glömma bort vad det stod...
                            Vore ju roligt att se konstruktionen på era koskällor, se om vårt antagande om olika områden för de olika modellerna verkar stämma

                            Comment


                            • #15
                              Ursprungligen postat av Ironman Visa inlägg
                              Visst är båda de daterade skällorna av typ C. Intressant detta med de olika skälltyperna. Det hade jag aldrig tänkt på tidigare.
                              Jag sitter med Fataburen 1914 framför mig och tittar på bilden med koskällan från Närke som är daterad 1762. Den har text på båda sidor precis som den som jag såg på auktionen. Tyvärr stannade jag aldrig kvar och bjöd på skällan. Det var ju dumt, men jag var på väg till en annan auktion.
                              Daterade skällor är inte så vanliga misstänker jag. Den från 1803 som nämns i Fataburen är visst från Dalarna. De jag visade bilder på är båda från norra Örebro län. Alla fyra de daterade kommer alltså från ett ganska begränsat område. En slump kanske, men ändå intressant.
                              Gamla daterade järnföremål är alltid intressanta och tämligen sällsynta. Förutom när det gäller besman och alnmått förståss.
                              Som exempel kan jag visa en av mina munkpannor. Den kommer från Hellefors (Lilla Mellösa).
                              Munkpanna ja,När jag var liten hade grannen en munkpanna som hon fixa munkar med,de var stora som en tennisboll.Har jagat å letat efter ett sånt stort järn men aldrig hittat nåt..Finns de tro eller va de jag som tyckte de va stora bara för jag var barn.?

                              Comment

                              Working...
                              X