Sidan 1 av 4 1 2 3 4 SistaSista
Resultat 1 till 10 av 35

Ämne: Vår i Värmlands glasrike

  1. #1

    Vår i Värmlands glasrike

    Våren har kommit även långt uppe vid Glafsfjordens norra ände där isen är uppbruten sedan någon vecka - med blåsippor i reservatet Bergsklätten. Där har man utsikt ner emot den västra stranden (till höger i bild) där hamnen Bergsviken användes för in- och utskeppning till Glava glasbruk, 1857 - 1939. I Glava tillverkades fönsterglas, mattslipat musslins- och skyltglas, glastakpannor, böjt glas för vagnsfönster och lyktor m.m. 1913 levererade Glava 38 % av Sveriges produktion av fönsterglas eller 600 000 kvadratmeter.

    I Ottebols hembygdsförening har man funnit resterna efter en gruvbrytning av kvartsmineral. Kvartsen fraktades någon kiolmeter ner till Jössefors vid fjordens norra ände och vidare över fjorden, till vänster om den lilla ön i bildens mitt, ner till Bergsviken samt därifrån med järnväg upp till glasbruket. I Glava glasbruks museum har man sparat en sådan kiselsten.

    Dessutom skeppades kvartsen ännu längre ner - till Sölje glasbruk som låg 25 km ner från utsiktspunkten; även det bruket låg på den västra sidan av fjorden. Ett glasbruk av avsevärd storlek som var i drift från 1813 till 1903. Till en början tillverkade man fönsterglas, spegelglas och hushållsglas under ledning av glasblåsare från Böhmen. Bruket återuppbyggdes efter en brand 1840 varefter fönsterglaset ersattes av tillverkning av buteljer - 1880 gjorde man 800 000 buteljer per år i Sölje. Även i Sölje finns ett glasmuseum - invid hembygdsgården.

    Genom den smala viken bortom videbusken i bild gick passagen norrut (till höger) i den västra pilgrimsleden till Nidaros - via Edskogen och här var således också den gamla leden med foror och skeppning till Eda glasbruk. Det kan observeras att denna "Sveriges innersta fjord" har sjöförbindelse med Vänern via Stömneflagan och Harefjorden ner till Säffle.
    Bifogade bilder Bifogade bilder        
    Senast redigerat av Rebello den 2009-04-18 klockan 20:38.

  2. #2
    Mycket fina bilder Rebello ! Ögonfröjd för en som älskar ställen som Gillbergadalen och Fryksdalen.. Mvh Björn L
    Kommer jag med lösningen eller är jag bara en del av problemet ?

  3. #3
    Rebello vet Du vad kvartsgruvan hette. En gammal amatörgeolog vaknar ju lätt upp
    Lasse

  4. #4
    Citat Ursprungligen postat av LasseC Visa inlägg
    Rebello vet Du vad kvartsgruvan hette. En gammal amatörgeolog vaknar ju lätt upp
    Lasse
    Det finns fortfarande kvar rester av en bred kiselåder i ett berg vid Ottebol, där man bröt denna kiselsten.
    Det är c:a en mil norr om Nysockensjöns utlopp i Glafsfjorden via Jösseälven. Där vid Jössefors
    krossades kvartsen innan den skeppades över fjorden till glasbruken i Glava och Sölje.
    I årsskriften för 2009 från Ottebols hembygdsförening, kommer det en artikel om denna kiselbrytning
    och om den kvartsens transport till glasbruken.

    Man vet att Glava glasbruk först tog sin kvartssand från Vättern, innan man på 1880-talet
    började använda sand från sjön Stora Glas stränder och sedan också denna kiselsten från Ottebol.
    Vilket namn på en sjö med glasbruk: Gla, som i genitivform blir glas!
    Detta glasbruk låg i en storskog med riklig tillgång till bränsle.
    På min bild här ser man morgondimman lätta över Glaskogen vid sjön Övre Gla -
    i dag ett stort naturreservat som är livligt frekventerat av tyskar och holländare.
    Bifogade bilder Bifogade bilder  
    Senast redigerat av Rebello den 2009-04-19 klockan 17:06.

  5. #5
    Citat Ursprungligen postat av Björn L Visa inlägg
    Mycket fina bilder Rebello ! Ögonfröjd för en som älskar ställen som Gillbergadalen och Fryksdalen.. Mvh Björn L
    Ja, Glafsfjorden avvattnas genom Gillbergadalen - men nivåskillnaden är obetydlig
    ner till utloppet i Vänern vid Säffle.
    Glafsfjorden och Harefjorden norr Säffle har båda samma höjd över havet: 45 meter.
    Därav kom det sig att då Arvika hade sin stora översvämning 2000,
    så var det översvämningar i Gillbergadalen också!
    Vattnet stod som högst pi meter över det normala, dvs 3,14 meter.

    När vi berört Säffle och Vänern så bör det också noteras hur glaset kom till Värmland:
    adelsmannen Lars Gustaf Bratt på Värmlandsnäs hämtade åtta av de tyska glasblåsarna
    från Henrichstorp, då detta bruk brann ner 1760. Bratt anlade då det första värmländska
    glasbruket Anneberg vid Botilsäter på Värmlandsnäs 1761.
    Efter tio år flyttades tillverkningen, efter en brand, till Mässvik (Liljedal I i Bro socken).
    1781 flyttades allt till Liljedal (Liljedal II i Ed socken).
    http://www.turistivarmland.se/merinf...d=7&notisid=38

    Fryksdalen har inte bara Selma - på östsidan av Övre Fryken har vi Edsbjörke glasstudio.
    Där arbetar sedan 1979 Ragnar Klenell med glas tillsammans med Ingalena Klenell.
    http://www.arvikakonsthantverk.nu/Gl...narKlenell.htm
    Här en glasängel från Edsbjörke - vakande över vårens intåg med scilla i trädgården.
    Bifogade bilder Bifogade bilder    
    Senast redigerat av Rebello den 2009-04-20 klockan 07:36. Anledning: Länk om glas och glasmuseer i Värmland

  6. #6
    Beträffande kvartsbrytningen i Ottebol ska det noteras att det inte var en egentlig gruva.
    Jag ska få en personlig guidning dit ut på det s.k. Olebynäset, som delar av Nysockensjön i i två sjöar.
    Där lär finnas varphögar och spår i berget efter den kisel, som var av högsta kvalitet - näst intill bergkristall.
    Det kan kanske bli ett litet bildreportage här på tråden om ett par veckor.

  7. #7

    Sveriges sydligaste urskogsområde

    Glasbruken lokaliserades till västra Värmland med dess stora skogar -
    medan veden i östra Värmland reserverades för de många järnbruken där.

    I samband med Glava glasbruk har jag berört Glaskogens naturreservat.
    http://www.arvika.se/~glaskog/sveram.htm
    Vid min senaste vandring där träffade jag på ett par markägare på patrullering.
    -- Vi har slutat med småviltsjakt här, berättade de.
    -- Det är vargen som härskar här nu!

    Mitt inne i storskogen har Årjängs friluftsfrämjande byggt en liten övernattningskoja vid Hulttjärnet.
    Där satt det gott med kaffe o smörgås för en sliten vandrare!
    Bifogade bilder Bifogade bilder    

  8. #8

    Glava glasbruk i storskogen

    Uppe i höjderna här ligger Glava glasbruk.
    Inget läge för vindkraft en sån här vårmorgon, när Glaskogen speglar sig i Glafsfjorden!
    I dag finns där museum som visar hur man tillverkade fönsterglas -
    en utveckling från munblåsning vid svänggropen till maskindrift enligt det belgiska Fourcault-systemet.
    En del av fabriksbyggnaderna står kvar och är konsertlokal och lokal för konstutställningar.
    Den magnifika herrgårdsbyggnaden är fortfarande i bruk och den stora kontorsbyggnaden rymmer ett café.
    Sommartid kan avnjutas förstklassiga konserter där vid stranden av sjön Stora Gla.
    Så kommer exempelvis varje sommar en bygdens ättling med sin kör Viba Femba.
    Och i fjol en oförglömlig visafton med Sofia Karlsson och hennes musikvänner.
    Bifogade bilder Bifogade bilder  
    Senast redigerat av Rebello den 2009-04-23 klockan 10:06.

  9. #9

    Vårblommor i trädgården

    T o m i Värmland trotsar vintergäcken det kalla klimatet
    och sticker upp sina gula blommor ur snön i februari/mars - först av alla vårblommor!

    En variant på julrosen är den danska vårrosen som skjuter upp sina blomstänglar
    ur det vintergröna bladverket - nu i april månad när snön definitivt har smält undan.
    Bifogade bilder Bifogade bilder      

  10. #10
    Rebello skrev:- - - Fryksdalen har inte bara Selma - på östsidan av Övre Fryken har vi Edsbjörke glasstudio.
    Där arbetar sedan 1979 Ragnar Klenell med glas tillsammans med Ingalena Klenell.


    Här är mitt favoritglas för vitt vin som kommer fram i kväll, när det blir stuvning på skaldjur och ädelost till pastan -
    därtill en Pinot Blanc från Alsace i dessa glas från Fryksdal´n - att avnjuta i kvällssolen.

    Ragnar Klenell har blåst, lagt på och format foten, puntlat, klippt och drivit detta glas i Edsbjörke.
    Signerat: "RK -03", dvs form och hyttarbete av Ragnar Klenell 2003.
    Stilrent och skönt i sin enkelhet - man förnimmer en mästares konsthantverk i hyttstolen!
    Bifogade bilder Bifogade bilder  
    Senast redigerat av Rebello den 2009-04-24 klockan 17:45.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •