FBQ,
Tack för överblicken över utvecklingen i Sverige! Den ökade spridningen kring 1800 som du beskriver talar faktiskt för att de flesta av de här omärkta som är mer spetsiga (som mitt yngsta, i mitten på fotona) bör vara 1800-tal.
Jag hittade en intressant parallell till Maria Ternandts strykjärn från 1692 i Göteborg. Det finns ett strykjärn som är mycket likt, på en fransk sajt, graverat Maria Felicita Hardmeni 1670. Båda strykjärnen är spetsiga, graverade över hela med en symmetrisk bukett ovanpå, slingor runt kanten och text på fasningen. Maria Ternandts far var klockgjutare (eller var det gelbgjutare) från Frankrike, han kanske bidrog till att föra in modellen därifrån.
Att äldre strykjärn var lägre, tror jag kanske kan ha att göra med hur man gjorde för att sätta in och ta ut lodet. Lod utan hål verkar ju ha funnits längst. På den här franska sidan visas en tång med platta ändar som man sätter in lodet med i ett lågt 1600-talsstrykjärn. När strykjärn var närapå en lyxvara kanske man hade sådana specialredskap? Jämför med Hilleströms målning från ca 1805 i artikeln om strykning i Kulturen 1940 (s 89), som även finns i bättre bildkvalitet i en artikel om tvätt i Fataburen 1970 (s 126). Där läggs ett nytt lod i strykjärnet med hjälp av en järnstång typ spiskrok, som är trädd genom lodets hål. När lodet togs ur var det fortfarande ganska varmt och man ville man nog lyfta ut det på ett kontrollerat sätt hellre än att skaka ut det över härden. I så fall måste man kunna sticka in spiskroken i vinkel för att få ner den i hålet, och då behöver järnet vara högre.
Tack för överblicken över utvecklingen i Sverige! Den ökade spridningen kring 1800 som du beskriver talar faktiskt för att de flesta av de här omärkta som är mer spetsiga (som mitt yngsta, i mitten på fotona) bör vara 1800-tal.
Jag hittade en intressant parallell till Maria Ternandts strykjärn från 1692 i Göteborg. Det finns ett strykjärn som är mycket likt, på en fransk sajt, graverat Maria Felicita Hardmeni 1670. Båda strykjärnen är spetsiga, graverade över hela med en symmetrisk bukett ovanpå, slingor runt kanten och text på fasningen. Maria Ternandts far var klockgjutare (eller var det gelbgjutare) från Frankrike, han kanske bidrog till att föra in modellen därifrån.
Att äldre strykjärn var lägre, tror jag kanske kan ha att göra med hur man gjorde för att sätta in och ta ut lodet. Lod utan hål verkar ju ha funnits längst. På den här franska sidan visas en tång med platta ändar som man sätter in lodet med i ett lågt 1600-talsstrykjärn. När strykjärn var närapå en lyxvara kanske man hade sådana specialredskap? Jämför med Hilleströms målning från ca 1805 i artikeln om strykning i Kulturen 1940 (s 89), som även finns i bättre bildkvalitet i en artikel om tvätt i Fataburen 1970 (s 126). Där läggs ett nytt lod i strykjärnet med hjälp av en järnstång typ spiskrok, som är trädd genom lodets hål. När lodet togs ur var det fortfarande ganska varmt och man ville man nog lyfta ut det på ett kontrollerat sätt hellre än att skaka ut det över härden. I så fall måste man kunna sticka in spiskroken i vinkel för att få ner den i hålet, och då behöver järnet vara högre.
Comment