Strykjärn

[FBQ]

Ja, jag har visat det här på PES förrut. Har ju ett rundnosigt också med lod, de brukar ha 1600-talsdatering. Inget med namn och årtal dock.


Hittade det rundnosiga också.

[H-Å.W]

Ordet Engelskt skulle kunna ha med kolhalten i järnet att göra, ju lägre kolhalt järnet har ju mjukare blir det.
Just England stod för en betydande del av svensk export i mitten av 1700-talet.
Men Ryssland knyckte andelar och i slutet av 1700-talet dominerades deras import av ryskt järn (lägre kvalitet och inte riktigt härdbart). Vilket fått mig att fundera på det där lite.. Kan det vara så simpelt att de vanliga var hårdare och de engelska mjukare?
Nä jag vet faktiskt inte. Men den förklaringen kan vara rimlig, kanske, men den prisskillnaden.. Hum, hoppas att vi får veta hur det ligger till med det där..

[FBQ]

Jag funderade om de engelska var koleldade. Sådana har ju varit ovanliga här i Sverige, vanligare i England.

Jag tänkte jag skulle hitta lite bilder att länka. Kulturens årsbok 1940 skriver en del med bilder. Hittar den här videon med ett strykjärn ur Göteborgs museums samlingar från 1692 https://www.youtube.com/watch?v=G9OIksyVe0s


EDIt - jag ser nu i kulturens artikel att en koleldad modell med skorsten i form av en drake kallas "engelsk modell". Har bara sett även dessa i gjutjärn och från 1800-talet, men det skulle kunna vara dessa det handlar om.

[H-Å.W]

FBQ du är en klippa, det kan mycket väl stämma, dessutom skulle min mormor haft rätt när hon kallade sin för Engelsk. För att den hade ett drakhuvud som jag kallade blodigel.

[FBQ]

Jag lägger upp bild också så alla som inte har sett moden kan förstå. Har inget sådant själv men de har nog varit med här på PES, så om någon äger ett kan de ju lägga upp ett.

[FBQ]

Jag har hittat ett något enstaka strykjärn i bokuppteckningar hos allmogen i Norduppland under andra hälften av 1700-talet. De var dock helt klart inte vanliga. De blir lite vanligare när vi kommer on på 1800-talet. I Dalarna har jag upplevt att de varit än ovanligare. Men på andra håll verkar de ju varit vanligare. Kulturen nämner Margareta Huitfelts bouppteckning från Sundsby i Bohuslän 1652 är "itt strygejernn" upptas som ett av de första beläggen. Jag tror att de bör ha dykt upp några decennier tidigare och noga sökande kan säker hitta enstaka äldre belägg. Det här är ju hos adeln men jag tror nog de börjar komma i städerna också vid den här tiden, de är ju inte helt ovanliga. Mitt rundnosiga hittade jag på Gotland och när jag var på visning i Gotlamds museums magasin såg jag att det fanns ganska många av dem där. Jag gissar att en hel del av Visby borgerskap skaffade sig strykjärn redan på 1600-talet. I samband med att jag hittade mitt googlade jag runt och hittade en hel del i svenska museer. Nu hittar jag dock betydligt färre, vet inte om det beror på att jag blivit sämre på att söka eller google sämre på att visa.

[Anna-Carin]

Möjligheten att "engelska strykjärn" syftar på de stora koleldade tänkte jag aldrig på. Men det stämmer i så fall bra med att de var dyrare att köpa.

Nu har jag läst artikeln i Kulturens årsbok 1940, tack för tipset (finns online här)!
Där fanns flera modeller på strykjärn som jag inte sett förut. (Intressant var f ö även Sven T. Kjellbergs förslag att många benfynd som tolkats som isläggar i själva verket kan ha varit glättningsredskap för linne. Han bedrev experimentell arkeologi, där han kavade runt på isen med ett par sådana för att utröna hur de betedde sig, och fann att det slitage som uppstod inte alls stämde överens med hur bevarade par är slitna; därav förslaget att de istället använts för att glätta linne.)

Jag tittade som vanligt i tidningarna också men hittade inte mycket, från 1821 och framåt nämns engelska strykjärn någon gång ibland; ibland med och ibland utan "bultar" (lod), vilket nog inte motsäger hypotesen eftersom de här strykjärnen för träkol för jag har för mig att jag läste någonstans att de även kunde användes med lod istället.

FBQ,
De är bra fina! Roligt att få se dem uppifrån så formen på stryksulan framgår. Det rundnosiga är ju en rektangel med avrundad ände och även ditt från 1744 är jämnbrett på minst halva längden och svänger in kraftigare sedan. Jag tittade på museijärn med årtal en gång och det verkade som om den formen blev allt ovanligare under 1700-talets andra hälft och försvann sedan. Samtidigt fanns den mer triangulära typen (de första verkar komma under 1700-talets andra fjärdedel), med en tydligt svängd linje ända från bakkanten; föregångaren till 1800-talets strykjärn.

Strykjärnsvideon var trevlig, roligt att de även visade insidan, som man nästan aldrig får se annars. Mönstret på järnens botten invändigt är en sån sak som jag undrat över om det finns något system i mönster kontra ålder eller var det tillverkats.

Det är bara i Stockholms-bouppteckningar jag har sett mässingsstrykjärn än så länge, hos mina egna anor verkar det ha varit sämre med den saken - jag hittar textilredskap men varken strykjärn eller mangeldon.

[FBQ]

Där ser man, Kultrens årsbok finns också tillgängöig online. Lite synd att alla sådana resurser är dåligt sammanställda och svåra att hitta.

Tack för berömmet till strykjärmen - har faktiskt ett till - slitet och luckan borta men jag tror det är ungefär samtided strykjärnet från 1744. Strykjärnet från 1744 hittade jag i Dalarna, medan det andra är hittat på Gotland. Sedan säger det ju inte att de är därifrån från början.

Nu var väl personen med strykjärnet i slutet av 1700-talet mycket avlägset släkt. Jag tror inte de var vanliga bland mina förfäder. Bland sådant som fanns kvar i sen tid var ett strykjärn som mormors mor ärvt från sin mamma, det var ett av få saker hon hade därifrån. Det finns hos min mamma, men det är vanligt lodstrykjärn i gjutjärn från sent 1800-tal. Även mngelbräden har jag bara sett något enstaka, men här är det nog så att det beror på det vi tagit upp tidigare - mindre träredskap saknas oftast. Alla fall i Norduppland går det att säga att de varit mycket vanligare äm förekomsten i bouppteckningar.

[Anna-Carin]

Även mangelbräden har jag bara sett något enstaka, men här är det nog så att det beror på det vi tagit upp tidigare - mindre träredskap saknas oftast. Alla fall i Norduppland går det att säga att de varit mycket vanligare än förekomsten i bouppteckningar.

Ja, det är sant! Det kan i och för sig även gälla för dyrare saker som strykjärn. De äldre kan ha överlåtit saker på yngre generationer som hade bättre användning för dem, så att enda gångerna man ser sådana i bouppteckningar är när någon gått bort tidigt. Jag minns från ett annat forum, att någon hade undersökt förekomsten av bössor i bouppteckningar efter allmoge i Norrland, och bara hade hittat en enda; han tyckte det stämde dåligt med vittnesbörd från andra källor. Jag frågade om ålder på personerna, och den som hade en bössa var just medelålders - alla andra var betydligt äldre.

Jag ska väl visa mina tre strykjärn också, alla är odaterade.



Det vänstra, som jag visat förut, saknar lucka...



... men har trevlig dekor. Stryksulan på det största, till vänster, är 9,5x16 cm; på det minsta 7,3x14 cm.



Det minsta har nog fått haspen bytt, för den är av plåt snarare än gjutgods. Och krampan som haspen ska gå ner i är avbruten.



Stående rutmönster inuti har jag inte sett någon annanstans än.



Det minsta har ovanligt kantig form, och den här sortens långsmala lod har jag annars bara sett på en post i Digitalt Museum, med lod av täljsten, som jag inte kunnat återfinna. Men mitt lod är av järn. Eftersom lodets form är så ovanlig tänker att det nog är 1700-tal, och strykjärnet kanske är från mitten av 1700-talet.

[Anna-Carin]

Där ser man, Kultrens årsbok finns också tillgängöig online. Lite synd att alla sådana resurser är dåligt sammanställda och svåra att hitta.

Vi kan väl påbörja en sammanställningstråd, frågan är bara i vilket underforum den ska ligga! Litteraturtips allmoge, kanske?

[FBQ]

Trevliga strykjärn du visar! Jag uppfattar strykjärnet till vänster som äldst. Dels är den mindre spetsig som du påpekar verkar vara ett äldre drag, men jag uppfattar även blomstermönstret som en ganska ålderdomlig dekor. Jag tror nog det kan vara mitten av 1700-talet. Sedan har ju det till höger också lite av formen. Tyvärr har ingen av mina sitt lod kvar så jag kan jämföra, och det är ju också en sådan sak som kan ha bytts under årens lopp. Det i mitten är ju i så fall senast, men jag skulle inte utesluta att typen fanns redan i slutet av 1700-talet. Har inte riktigt fördjupat mig i formutvecklingen tillräckligt för att tordas säga exkakt.

Men jag glömde bort din fråga om insidan - mitt från 1744 har tvärrutor, medan det andra har kvadrater. Mitt trubbnosiga har kvadrater.

Du kan ha en poäng i att även strykjärnen saknas. Sedan uppfattar jag nog att äldre mangelbräden är vanligare förekommande på gårdar. Sedan blir det ju lite svårt att jämföra. Mangelbräden är ju väldigt ofta daterade, och 1600- och 1700-talsmangelbräden har ju länge varit samlarobjekt för allmogesamlare. Strykjärn har ju kanske i viss mån varit populära inredningsobjekt, men upplever nog inte att det samlats på samma vis utifrån dess ålder.

Jag googlade lite till för att få fler referenser och såg faktiskt att Gotlands museum hade digitaliserat sina samlingar, så strykjärnen gick faktiskt att hitta, även om vissa saknar bilder. Ser dock att de gett dem dateringar som uppenbarligen är bortitok. Det här sägs vara 1700-tal http://samlingarna.gotlandsmuseum.se.../objects/71584 - det tror jag inte på, det är nog absolut 1600-tal. Det här sägs vara 1700-tal eller 1800-talets början - snarare mitten av 1600-talet http://samlingarna.gotlandsmuseum.se.../objects/74863
Det här har ju till och med en vapensköld med bomärke och dansk stavning av namnet vilket borde ge en vägledning om åldern men dateras ändå till mitten av 1700-talet http://samlingarna.gotlandsmuseum.se.../objects/67046

[Anna-Carin]

Nu ser jag att "femklövern" framme i tån på mitt minsta strykjärn knappt syns på bilderna. Det är en detalj jag har letat förgäves efter på museibilder, alla andra jag sett av samma typ har dekor enbart i de bakre hörnen. Visst är det mycket möjligt, och kanske troligt, att det är betydligt senare än det graverade. Glömde förresten nämna att det långsmala lodet bör ha varit spetsigt från början, det är avbrutet fram.

Tack för insidesbilderna, det var intressant att se! Raka rutor även på ditt rundnosade alltså, medan Maria Ternandts spetsnosade från 1692 i filmen du länkade till hade diagonalställda rutor. Och båda typerna förekommer även senare, så det ger ingen dateringshjälp.

Man kan förstå att allmogesamlarna tilltalats mer av hemsnidade mangelbräden än av klockgjutarnas och gelbgjutarnas mer eller mindre enhetliga strykjärnsproduktion. Mangelbräden kan man dessutom sätta upp på väggen och beundra på avstånd. Och oavsett inredningsmode kan medelsvensson inte pynta med speciellt många strykjärn innan det börjar verka maniskt.

Ja, de gotländska museidateringarna var inte mycket att gå efter... Men forumet skulle allt behöva ett par nya trådar, en för föremålsdatabaser och en för digitaliserade källor typ Fataburen, och så kan man fästa dem så att de alltid ligger högt upp i det delforumet!

[FBQ]

Det går väl att tillägga - det verkar som de flesta med datering runt mitten av 1600-talet verkar ha ett gjutet hantag som är del av själva strykjärnet (måste ha blivit lite problematiskt med värmeöverföring - man måste ha haft något att hålla handtaget med). Separat handtag verkar ha slagit igenom senare. Jag minns också under mina tidigare sökingar att jag hittade några rundnosiga med 1700-talsdatering, har för mig att alla låg före 1710 dock. Antar att det finns överlappning här också, men det kan ju vara intressant för fördjuping i framtiden. Upplamdsmuseet skriver i samband med nyförvärvet av ett 1600-talsstrykjärn att både Bjurfors och Skultuna tillverkat strykjärn. Kom på att jag inte sett efter vad Erixon skriver, jag skall nog titta på det.

[FBQ]

Jag ser att Erixon också ser de helgjutna som äldst - han har dock med en ganska udda kombination - ett helgjutet strykjärn med trähandtag utanpå, men spetsnosigt, daterat 1703, och ett annat med snarlik konstruktion daterat 1708.

Tror inte att det finns skäl att betvivla dateringen, vilket visar att spetsnosiga fanns redan då.

Vad jag noterar också är att de flesta äldre ofta är lite lägre, och har en mjukare kant mellan ovansida och sida. På de riktigt gamla är den ofta rundad som på mitt rundnosiga, senare kan det vara en fasad kant eller små inslagna gropar som på ditt dekorerade. Även senare är ju kanten inte sällan fasad, men ofta en ganska tunn fasning, och under 1800-talet blir övergången ofta skarpare. Ser att det finns enstaka undantag men generellt sett verkar det vara så.

Erixon skrev en del annat intressant, han nämner att det gjordes strykjärn vid Bjurfors redan på 1690-talet, men att någon produktion vid Skultuna inte finns dokumenterad förrän 1740, och en ganska liten sådan. Han säger att i äldre tid verkar strykjärnen ha varit ovanliga, men att det omkring 1750 verkar ändra sig, och att man från dess hittar dem bland arbetarna vid Skultuna bruk. Han säger att vid den tiden hittar man dem bara hos de allra mest välbestälda bönderna i Skultuna socken. Från 1800 skedde ett omslag och från dess hittar han dem även hos soldater och torpare.

Det här stämmer nog ungefär med uppfattningen jag fått från Norduppland - som ju inte ligger så långt från Skultuna.

[Anna-Carin]

FBQ,
Tack för överblicken över utvecklingen i Sverige! Den ökade spridningen kring 1800 som du beskriver talar faktiskt för att de flesta av de här omärkta som är mer spetsiga (som mitt yngsta, i mitten på fotona) bör vara 1800-tal.

Jag hittade en intressant parallell till Maria Ternandts strykjärn från 1692 i Göteborg. Det finns ett strykjärn som är mycket likt, på en fransk sajt, graverat Maria Felicita Hardmeni 1670. Båda strykjärnen är spetsiga, graverade över hela med en symmetrisk bukett ovanpå, slingor runt kanten och text på fasningen. Maria Ternandts far var klockgjutare (eller var det gelbgjutare) från Frankrike, han kanske har bidragit till att föra in modellen därifrån.

Att äldre strykjärn var lägre, tror jag kanske kan ha att göra med hur man gjorde för att sätta in och ta ut lodet. Lod utan hål verkar ju ha funnits längst. På den här franska sidan visas en tång med platta ändar som man sätter in lodet med i ett lågt 1600-talsstrykjärn. När strykjärn var närapå en lyxvara kanske man hade sådana specialredskap? Jämför med Hilleströms målning från ca 1805 i artikeln om strykning i Kulturen 1940 (s 89), som även finns i bättre bildkvalitet i en artikel om tvätt i Fataburen 1970 (s 126). Där läggs ett nytt lod i strykjärnet med hjälp av en järnstång typ spiskrok, som är trädd genom lodets hål. När lodet togs ur var det fortfarande ganska varmt och man ville man nog lyfta ut det på ett kontrollerat sätt hellre än att skaka ut det över härden. I så fall måste man kunna sticka in spiskroken i vinkel för att få ner den i hålet, och då behöver järnet vara högre.