Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Strykjärn

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • FBQ,
    Tack för överblicken över utvecklingen i Sverige! Den ökade spridningen kring 1800 som du beskriver talar faktiskt för att de flesta av de här omärkta som är mer spetsiga (som mitt yngsta, i mitten på fotona) bör vara 1800-tal.

    Jag hittade en intressant parallell till Maria Ternandts strykjärn från 1692 i Göteborg. Det finns ett strykjärn som är mycket likt, på en fransk sajt, graverat Maria Felicita Hardmeni 1670. Båda strykjärnen är spetsiga, graverade över hela med en symmetrisk bukett ovanpå, slingor runt kanten och text på fasningen. Maria Ternandts far var klockgjutare (eller var det gelbgjutare) från Frankrike, han kanske bidrog till att föra in modellen därifrån.

    Att äldre strykjärn var lägre, tror jag kanske kan ha att göra med hur man gjorde för att sätta in och ta ut lodet. Lod utan hål verkar ju ha funnits längst. På den här franska sidan visas en tång med platta ändar som man sätter in lodet med i ett lågt 1600-talsstrykjärn. När strykjärn var närapå en lyxvara kanske man hade sådana specialredskap? Jämför med Hilleströms målning från ca 1805 i artikeln om strykning i Kulturen 1940 (s 89), som även finns i bättre bildkvalitet i en artikel om tvätt i Fataburen 1970 (s 126). Där läggs ett nytt lod i strykjärnet med hjälp av en järnstång typ spiskrok, som är trädd genom lodets hål. När lodet togs ur var det fortfarande ganska varmt och man ville man nog lyfta ut det på ett kontrollerat sätt hellre än att skaka ut det över härden. I så fall måste man kunna sticka in spiskroken i vinkel för att få ner den i hålet, och då behöver järnet vara högre.

    Comment


    • Det kan vara så att ditt yngsta är 1800-tal. Jag tror dock i så fall att det är ganska tidigt. Senare strykjärn har ju ofta ännu skarpare kant mot ovansidan. Och "falluckan" som man fäller ned ovanifrån. Jag gissar väl att det finns en överlappning, luckor som öppnas uppåt och luckorna med klinka som öppnas åt sidan har överlappat varandra i tid. Det som kaptenen visade här på PES är ju ett exempel på ett sådant, daterat 1848. Erixon har ju annars inga exempel på några 1800-talsstrykjärn i sin bok. Gjutjärnsstrykjärn med lod har jag ju också bara sett sådana som hör till 1800-talet. Jag vet inte när de börjar tillverkas, men jag antar att gjutjärnet under 1700-talet var av för dålig kvalitet för att lämpa sig för dessa. Det är ju i slutet av 1700- och början av 1800-talet som framställningen av gjutjärn blir enklare och föremålstyperna av gjutjärnsföremål vidgas. I Sverige är det ju Finspångs bruk som på 1830-talet är de som skapar genombrottet för gjutjärnet i Sverige. Men jag gissar att strykjärnen kommer lite senare.

      Comment


      • Ja, jag kan tänka mig att mitt är ganska tidigt. Tyvärr verkar kantfasningen inte ge någon absolut skillnad mellan tidigt och sent; statistiskt är det en tydlig tendens att fasningarna på 1800-talet är smalare eller försvinner helt, men exempel på motsatsen fortsätter att förekomma.

        Jag har sparat bilder av daterade strykjärn från Tradera, en genomgång av dem ger:
        sidhängd lucka med klinka: 1740, 1765, 1768, 1781, 1782, 1800, 1812, 1813, 1835
        lucka som öppnas uppåt: 1811, 1834, 1838
        Det tyder på att luckorna som öppnas uppåt dominerade från någon gång kring 1820-talet. Att jag sett så många årtalsmärkta strykjärn från 1700-talet kan bero på att när strykjärn blev billigare kostade man inte på gravyr lika ofta.

        Gjutjärnsstrykjärnen med lod kom nog i huvudsak från 1860-talet och framåt, för både B & O Liberg, W. Lundh, och G E Svalling började under 1860- och 1870-talet; fler har jag inte kunnat identifiera startår för.

        Kaptenens strykjärn från 1848 är mycket likt de mässingsstrykjärn med lucka som öppnas uppåt, som gjordes av en rad mindre tillverkare som märkte luckan med sitt efternamn, ofta även med förnamnsinitial och årtal (återigen 1860- och 1870-tal, intressant nog). De har också två hål nertill på luckan så som Kaptenens järn; en mässingsplatta med dekorativt formad överkant brukar vara fäst i hålen med genomgående järnstift. Dekoren har alltid samma form, jag försökte hitta ett bildexempel på Digitalt Museum men ser inget sådant - de verkar nästan bara ha samlat in de äldre strykjärnen med sidhängd lucka. Så Kaptenens är ett tidigt exemplar av den modellen, och samtidigt ett sent exempel på graverad årtalsmärkning.
        Last edited by Anna-Carin; 2022-06-26, 19:09.

        Comment

        Working...
        X