Sidan 10 av 11 FörstaFörsta ... 7 8 9 10 11 SistaSista
Resultat 91 till 100 av 108

Ämne: Strykjärn

  1. #91
    Ja, jag har visat det här på PES förrut. Har ju ett rundnosigt också med lod, de brukar ha 1600-talsdatering. Inget med namn och årtal dock.Namn:  20220619_180357.jpg
Visningar: 71
Storlek:  47,8 KB


    Hittade det rundnosiga också.Namn:  20220619_181840.jpg
Visningar: 72
Storlek:  88,1 KB
    Senast redigerat av FBQ den 2022-06-19 klockan 18:19.

  2. #92
    Ordet Engelskt skulle kunna ha med kolhalten i järnet att göra, ju lägre kolhalt järnet har ju mjukare blir det.
    Just England stod för en betydande del av svensk export i mitten av 1700-talet.
    Men Ryssland knyckte andelar och i slutet av 1700-talet dominerades deras import av ryskt järn (lägre kvalitet och inte riktigt härdbart). Vilket fått mig att fundera på det där lite.. Kan det vara så simpelt att de vanliga var hårdare och de engelska mjukare?
    Nä jag vet faktiskt inte. Men den förklaringen kan vara rimlig, kanske, men den prisskillnaden.. Hum, hoppas att vi får veta hur det ligger till med det där..

  3. #93
    Jag funderade om de engelska var koleldade. Sådana har ju varit ovanliga här i Sverige, vanligare i England.

    Jag tänkte jag skulle hitta lite bilder att länka. Kulturens årsbok 1940 skriver en del med bilder. Hittar den här videon med ett strykjärn ur Göteborgs museums samlingar från 1692 https://www.youtube.com/watch?v=G9OIksyVe0s


    EDIt - jag ser nu i kulturens artikel att en koleldad modell med skorsten i form av en drake kallas "engelsk modell". Har bara sett även dessa i gjutjärn och från 1800-talet, men det skulle kunna vara dessa det handlar om.
    Senast redigerat av FBQ den 2022-06-19 klockan 18:33.

  4. #94
    FBQ du är en klippa, det kan mycket väl stämma, dessutom skulle min mormor haft rätt när hon kallade sin för Engelsk. För att den hade ett drakhuvud som jag kallade blodigel.

  5. #95
    Jag lägger upp bild också så alla som inte har sett moden kan förstå. Har inget sådant själv men de har nog varit med här på PES, så om någon äger ett kan de ju lägga upp ett. Namn:  20220620_105719.jpg
Visningar: 63
Storlek:  88,9 KB

  6. #96
    Jag har hittat ett något enstaka strykjärn i bokuppteckningar hos allmogen i Norduppland under andra hälften av 1700-talet. De var dock helt klart inte vanliga. De blir lite vanligare när vi kommer on på 1800-talet. I Dalarna har jag upplevt att de varit än ovanligare. Men på andra håll verkar de ju varit vanligare. Kulturen nämner Margareta Huitfelts bouppteckning från Sundsby i Bohuslän 1652 är "itt strygejernn" upptas som ett av de första beläggen. Jag tror att de bör ha dykt upp några decennier tidigare och noga sökande kan säker hitta enstaka äldre belägg. Det här är ju hos adeln men jag tror nog de börjar komma i städerna också vid den här tiden, de är ju inte helt ovanliga. Mitt rundnosiga hittade jag på Gotland och när jag var på visning i Gotlamds museums magasin såg jag att det fanns ganska många av dem där. Jag gissar att en hel del av Visby borgerskap skaffade sig strykjärn redan på 1600-talet. I samband med att jag hittade mitt googlade jag runt och hittade en hel del i svenska museer. Nu hittar jag dock betydligt färre, vet inte om det beror på att jag blivit sämre på att söka eller google sämre på att visa.

  7. #97
    Möjligheten att "engelska strykjärn" syftar på de stora koleldade tänkte jag aldrig på. Men det stämmer i så fall bra med att de var dyrare att köpa.

    Nu har jag läst artikeln i Kulturens årsbok 1940, tack för tipset (finns online här)!
    Där fanns flera modeller på strykjärn som jag inte sett förut. (Intressant var f ö även Sven T. Kjellbergs förslag att många benfynd som tolkats som isläggar i själva verket kan ha varit glättningsredskap för linne. Han bedrev experimentell arkeologi, där han kavade runt på isen med ett par sådana för att utröna hur de betedde sig, och fann att det slitage som uppstod inte alls stämde överens med hur bevarade par är slitna; därav förslaget att de istället använts för att glätta linne.)

    Jag tittade som vanligt i tidningarna också men hittade inte mycket, från 1821 och framåt nämns engelska strykjärn någon gång ibland; ibland med och ibland utan "bultar" (lod), vilket nog inte motsäger hypotesen eftersom de här strykjärnen för träkol för jag har för mig att jag läste någonstans att de även kunde användes med lod istället.

    FBQ,
    De är bra fina! Roligt att få se dem uppifrån så formen på stryksulan framgår. Det rundnosiga är ju en rektangel med avrundad ände och även ditt från 1744 är jämnbrett på minst halva längden och svänger in kraftigare sedan. Jag tittade på museijärn med årtal en gång och det verkade som om den formen blev allt ovanligare under 1700-talets andra hälft och försvann sedan. Samtidigt fanns den mer triangulära typen (de första verkar komma under 1700-talets andra fjärdedel), med en tydligt svängd linje ända från bakkanten; föregångaren till 1800-talets strykjärn.

    Strykjärnsvideon var trevlig, roligt att de även visade insidan, som man nästan aldrig får se annars. Mönstret på järnens botten invändigt är en sån sak som jag undrat över om det finns något system i mönster kontra ålder eller var det tillverkats.

    Det är bara i Stockholms-bouppteckningar jag har sett mässingsstrykjärn än så länge, hos mina egna anor verkar det ha varit sämre med den saken - jag hittar textilredskap men varken strykjärn eller mangeldon.

  8. #98
    Där ser man, Kultrens årsbok finns också tillgängöig online. Lite synd att alla sådana resurser är dåligt sammanställda och svåra att hitta.

    Tack för berömmet till strykjärmen - har faktiskt ett till - slitet och luckan borta men jag tror det är ungefär samtided strykjärnet från 1744. Strykjärnet från 1744 hittade jag i Dalarna, medan det andra är hittat på Gotland. Sedan säger det ju inte att de är därifrån från början.

    Nu var väl personen med strykjärnet i slutet av 1700-talet mycket avlägset släkt. Jag tror inte de var vanliga bland mina förfäder. Bland sådant som fanns kvar i sen tid var ett strykjärn som mormors mor ärvt från sin mamma, det var ett av få saker hon hade därifrån. Det finns hos min mamma, men det är vanligt lodstrykjärn i gjutjärn från sent 1800-tal. Även mngelbräden har jag bara sett något enstaka, men här är det nog så att det beror på det vi tagit upp tidigare - mindre träredskap saknas oftast. Alla fall i Norduppland går det att säga att de varit mycket vanligare äm förekomsten i bouppteckningar.
    Namn:  20220620_233107.jpg
Visningar: 37
Storlek:  84,2 KB

  9. #99
    Citat Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
    Även mangelbräden har jag bara sett något enstaka, men här är det nog så att det beror på det vi tagit upp tidigare - mindre träredskap saknas oftast. Alla fall i Norduppland går det att säga att de varit mycket vanligare än förekomsten i bouppteckningar.
    Ja, det är sant! Det kan i och för sig även gälla för dyrare saker som strykjärn. De äldre kan ha överlåtit saker på yngre generationer som hade bättre användning för dem, så att enda gångerna man ser sådana i bouppteckningar är när någon gått bort tidigt. Jag minns från ett annat forum, att någon hade undersökt förekomsten av bössor i bouppteckningar efter allmoge i Norrland, och bara hade hittat en enda; han tyckte det stämde dåligt med vittnesbörd från andra källor. Jag frågade om ålder på personerna, och den som hade en bössa var just medelålders - alla andra var betydligt äldre.

    Jag ska väl visa mina tre strykjärn också, alla är odaterade.

    Namn:  strykjärn.jpg
Visningar: 40
Storlek:  118,5 KB

    Det vänstra, som jag visat förut, saknar lucka...

    Namn:  strykjärn_uppifrån.jpg
Visningar: 39
Storlek:  109,9 KB

    ... men har trevlig dekor. Stryksulan på det största, till vänster, är 9,5x16 cm; på det minsta 7,3x14 cm.

    Namn:  strykjärn_bak.jpg
Visningar: 39
Storlek:  96,1 KB

    Det minsta har nog fått haspen bytt, för den är av plåt snarare än gjutgods. Och krampan som haspen ska gå ner i är avbruten.

    Namn:  strykjärn_inuti.jpg
Visningar: 39
Storlek:  48,2 KB

    Stående rutmönster inuti har jag inte sett någon annanstans än.

    Namn:  strykjärn_lod.jpg
Visningar: 39
Storlek:  91,5 KB

    Det minsta har ovanligt kantig form, och den här sortens långsmala lod har jag annars bara sett på en post i Digitalt Museum, med lod av täljsten, som jag inte kunnat återfinna. Men mitt lod är av järn. Eftersom lodets form är så ovanlig tänker att det nog är 1700-tal, och strykjärnet kanske är från mitten av 1700-talet.

  10. #100
    Citat Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
    Där ser man, Kultrens årsbok finns också tillgängöig online. Lite synd att alla sådana resurser är dåligt sammanställda och svåra att hitta.
    Vi kan väl påbörja en sammanställningstråd, frågan är bara i vilket underforum den ska ligga! Litteraturtips allmoge, kanske?

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •