Tack Anna-Carin för en trevlig länk! Och om trivet betyder ungefär trefötter så måste väl trivetologi stå för trefotslära..eller läran om trefotingar?
.Om Howell Co hittade jag denna länk och där står att företaget "was in buisness" 1830-1880 så min trefoting skulle vara drygt 140 år? https://www.doorstops.com/foundry/whowh.html
Senast redigerat av Lars M den 2022-03-05 klockan 19:18.
Trevligt att du hittade en datering. Och visst måste det heta trivetologi - det finns faktiskt en amerikansk websajt https://trivetology.com/ i ämnet!
Säsongen för strykjärnscurling är väl över nu men det kommer väl fler...http://www.strykjarnsmuseum.n.nu/
Hur som helst här är ett helgjutet järn med beteckningen HUB. 17,5 x 6 cm och höjd 10 cm. Vikt 1,4 kg. Vem kan ha tillverkat?
Pris-Courant för Eskilstuna Fristads Smide (PDF) från 1810-talet nämner både engelska strykjärn och vanliga strykjärn. Ett engelskt strykjärn kostade ungefär dubbelt så mycket som ett vanligt med samma nummer.
Jag undrar vad kan det ha varit för strykjärnsmodeller som avsågs - om "vanliga" var den massiva sorten som visas i början av den här tråden, kan de engelska ha haft lucka och lod, eller finns det andra möjliga varianter?
Var numren stämplade på strykjärnen redan då, eller kom det senare?
Anna-Carin Du är troligen på helt rätt spår. Min mormor kallade nämligen sitt strykjärn med lycka för Engelskt. Sen vet jag inte om det var just det som fällde avgörandet. Kanske ligger det något patent man kan läsa lite på eller hur det ligger till.
Jag har aldrig intresserat mig för just strykjärn men var de med lucka så gamla (det trodde jag inte)..
Jag har aldrig sett pressjärn eller de äldre massiva massiva annat än i gjutjärn, trorinte att det är de som menas med "vanliga".
FBQ jag har funderat. Lite medan jag plockade lite och, nä jag har svårt att tro att modellerna såldes så sida vid sida 1810.
Jag har noll kunskap på området men det är samtidigt smått intressant. Vem vet man skulle kanske kunna ge bokstöden ett namn
Anna-Carin jag tycker du nog ska kontakta
larsivarssonm7@gmail.com
http://www.strykjarnsmuseum.n.nu/
Senast redigerat av H-Å.W den 2022-06-19 klockan 17:21.
Det tidigaste jag sett i tidningar om icke-massiva järn-strykjärn är detta från 1757, "af Stål med et Jernlod" så det bör ha haft en lucka av något slag:
På en engelsk målning finns ett strykjärn av järn eller stål. "A Laundry Maid Ironing", daterad ca 1765-1782, målad av Henry Robert Morland. Motiven på hans målningar är idealiserade men strykjärnet bör väl vara naturtroget. Ett mässingsstrykjärn med liknande handtagsform, men med dörr istället för fallucka, finns på en av Pehl Hilleströms målningar ("En kvinna som stryker och en som stickar") från ca 1775. Kvinnor strök mest fuktig linnetvätt och då var strykjärn av mässing bra. Stärkjärn kallas dessa i bouppteckningarna.
Ett svensktillverkat strykjärn i liknande modell men ca 100 år senare, och med fallucka precis som på den engelska målningen, finns på bild hos Eskilstuna stadsmuseum. Det kommer från W. Lundh i Eskilstuna (verksamt från 1873 och framåt). Där citeras ur boken "Från Glättesten till El-strykjärn" av Karl-Otto Kull: "Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små." Så i den boken kanske det kan gå att hitta en bild.
Nej, det är ju inte gott att veta varför hon gjorde det, men bra att ha i åtanke! En del strykjärn importerades också, men då var det nog ofta patenterade specialmodeller.Ursprungligen postat av H-Å.W
Strykjärn med lucka har funnits sedan 1600-talet och då var framänden alldeles rund (Digitalt Museum), FBQ har visat ett i en annan tråd.
Hm, du menar att de är diskvalificerade eftersom priskuranten handlar om smide, inte gjutjärn? Så långt tänkte jag inte. Och det finns inga gjutjärnsgrytor eller annat gjutet i prislistan, så det stämmer förstås.
Har du möjligen råkat på bilder av smidda strykjärn någonstans?
Tack för tipset, jag hade inte en tanke på att det fanns ett specialmuseum!
Det fanns behov av olika slags strykjärn, så jag ser inget motsägelsefullt i att olika typer funnits samtidigt. Till fuktig tvätt ville borgarfrun ha ett som inte rostade, och valde ett mässingsjärn med lod; skräddaren behövde ett med rejäl tyngd för att kunna pressa sömmarna platta och valde ett massivt av gjutjärn (en typ som tydligen även använts vid fanering av möbler), samtidigt som många på landet fortfarande använde ett mangeltyg i trä istället för att stryka.
En förnyad titt på Digitalt Museum gav ett par intressanta träffar:
Strykjärn av smitt järn, som daterats 1727 utifrån att det är märkt med talet 27 invändigt, samt
Högt strykjärn märkt 1735, för träkol. I början av 1700-talet betraktades detta som en fransk typ.
Det skulle kunna vara så att typen med sidohängd lucka var "vanlig" och fallucka var engelskt? Men är den skillnaden så stor att den motiverar dubbelt så högt pris?
Här är för övrigt något annat ovanligt på Digitalt Museum, som jag garanterat inte sett förut: strykjärn gjort av mässingsplåt och märkt 1742.
Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)
Behörigheter för att posta
Svara med citat
