Strykjärn

[FBQ]

Trevliga strykjärn du visar! Jag uppfattar strykjärnet till vänster som äldst. Dels är den mindre spetsig som du påpekar verkar vara ett äldre drag, men jag uppfattar även blomstermönstret som en ganska ålderdomlig dekor. Jag tror nog det kan vara mitten av 1700-talet. Sedan har ju det till höger också lite av formen. Tyvärr har ingen av mina sitt lod kvar så jag kan jämföra, och det är ju också en sådan sak som kan ha bytts under årens lopp. Det i mitten är ju i så fall senast, men jag skulle inte utesluta att typen fanns redan i slutet av 1700-talet. Har inte riktigt fördjupat mig i formutvecklingen tillräckligt för att tordas säga exkakt.

Men jag glömde bort din fråga om insidan - mitt från 1744 har tvärrutor, medan det andra har kvadrater. Mitt trubbnosiga har kvadrater.

Du kan ha en poäng i att även strykjärnen saknas. Sedan uppfattar jag nog att äldre mangelbräden är vanligare förekommande på gårdar. Sedan blir det ju lite svårt att jämföra. Mangelbräden är ju väldigt ofta daterade, och 1600- och 1700-talsmangelbräden har ju länge varit samlarobjekt för allmogesamlare. Strykjärn har ju kanske i viss mån varit populära inredningsobjekt, men upplever nog inte att det samlats på samma vis utifrån dess ålder.

Jag googlade lite till för att få fler referenser och såg faktiskt att Gotlands museum hade digitaliserat sina samlingar, så strykjärnen gick faktiskt att hitta, även om vissa saknar bilder. Ser dock att de gett dem dateringar som uppenbarligen är bortitok. Det här sägs vara 1700-tal http://samlingarna.gotlandsmuseum.se.../objects/71584 - det tror jag inte på, det är nog absolut 1600-tal. Det här sägs vara 1700-tal eller 1800-talets början - snarare mitten av 1600-talet http://samlingarna.gotlandsmuseum.se.../objects/74863
Det här har ju till och med en vapensköld med bomärke och dansk stavning av namnet vilket borde ge en vägledning om åldern men dateras ändå till mitten av 1700-talet http://samlingarna.gotlandsmuseum.se.../objects/67046

[Anna-Carin]

Nu ser jag att "femklövern" framme i tån på mitt minsta strykjärn knappt syns på bilderna. Det är en detalj jag har letat förgäves efter på museibilder, alla andra jag sett av samma typ har dekor enbart i de bakre hörnen. Visst är det mycket möjligt, och kanske troligt, att det är betydligt senare än det graverade. Glömde förresten nämna att det långsmala lodet bör ha varit spetsigt från början, det är avbrutet fram.

Tack för insidesbilderna, det var intressant att se! Raka rutor även på ditt rundnosade alltså, medan Maria Ternandts spetsnosade från 1692 i filmen du länkade till hade diagonalställda rutor. Och båda typerna förekommer även senare, så det ger ingen dateringshjälp.

Man kan förstå att allmogesamlarna tilltalats mer av hemsnidade mangelbräden än av klockgjutarnas och gelbgjutarnas mer eller mindre enhetliga strykjärnsproduktion. Mangelbräden kan man dessutom sätta upp på väggen och beundra på avstånd. Och oavsett inredningsmode kan medelsvensson inte pynta med speciellt många strykjärn innan det börjar verka maniskt.

Ja, de gotländska museidateringarna var inte mycket att gå efter... Men forumet skulle allt behöva ett par nya trådar, en för föremålsdatabaser och en för digitaliserade källor typ Fataburen, och så kan man fästa dem så att de alltid ligger högt upp i det delforumet!

[FBQ]

Det går väl att tillägga - det verkar som de flesta med datering runt mitten av 1600-talet verkar ha ett gjutet hantag som är del av själva strykjärnet (måste ha blivit lite problematiskt med värmeöverföring - man måste ha haft något att hålla handtaget med). Separat handtag verkar ha slagit igenom senare. Jag minns också under mina tidigare sökingar att jag hittade några rundnosiga med 1700-talsdatering, har för mig att alla låg före 1710 dock. Antar att det finns överlappning här också, men det kan ju vara intressant för fördjuping i framtiden. Upplamdsmuseet skriver i samband med nyförvärvet av ett 1600-talsstrykjärn att både Bjurfors och Skultuna tillverkat strykjärn. Kom på att jag inte sett efter vad Erixon skriver, jag skall nog titta på det.

[FBQ]

Jag ser att Erixon också ser de helgjutna som äldst - han har dock med en ganska udda kombination - ett helgjutet strykjärn med trähandtag utanpå, men spetsnosigt, daterat 1703, och ett annat med snarlik konstruktion daterat 1708.

Tror inte att det finns skäl att betvivla dateringen, vilket visar att spetsnosiga fanns redan då.

Vad jag noterar också är att de flesta äldre ofta är lite lägre, och har en mjukare kant mellan ovansida och sida. På de riktigt gamla är den ofta rundad som på mitt rundnosiga, senare kan det vara en fasad kant eller små inslagna gropar som på ditt dekorerade. Även senare är ju kanten inte sällan fasad, men ofta en ganska tunn fasning, och under 1800-talet blir övergången ofta skarpare. Ser att det finns enstaka undantag men generellt sett verkar det vara så.

Erixon skrev en del annat intressant, han nämner att det gjordes strykjärn vid Bjurfors redan på 1690-talet, men att någon produktion vid Skultuna inte finns dokumenterad förrän 1740, och en ganska liten sådan. Han säger att i äldre tid verkar strykjärnen ha varit ovanliga, men att det omkring 1750 verkar ändra sig, och att man från dess hittar dem bland arbetarna vid Skultuna bruk. Han säger att vid den tiden hittar man dem bara hos de allra mest välbestälda bönderna i Skultuna socken. Från 1800 skedde ett omslag och från dess hittar han dem även hos soldater och torpare.

Det här stämmer nog ungefär med uppfattningen jag fått från Norduppland - som ju inte ligger så långt från Skultuna.

[Anna-Carin]

FBQ,
Tack för överblicken över utvecklingen i Sverige! Den ökade spridningen kring 1800 som du beskriver talar faktiskt för att de flesta av de här omärkta som är mer spetsiga (som mitt yngsta, i mitten på fotona) bör vara 1800-tal.

Jag hittade en intressant parallell till Maria Ternandts strykjärn från 1692 i Göteborg. Det finns ett strykjärn som är mycket likt, på en fransk sajt, graverat Maria Felicita Hardmeni 1670. Båda strykjärnen är spetsiga, graverade över hela med en symmetrisk bukett ovanpå, slingor runt kanten och text på fasningen. Maria Ternandts far var klockgjutare (eller var det gelbgjutare) från Frankrike, han kanske har bidragit till att föra in modellen därifrån.

Att äldre strykjärn var lägre, tror jag kanske kan ha att göra med hur man gjorde för att sätta in och ta ut lodet. Lod utan hål verkar ju ha funnits längst. På den här franska sidan visas en tång med platta ändar som man sätter in lodet med i ett lågt 1600-talsstrykjärn. När strykjärn var närapå en lyxvara kanske man hade sådana specialredskap? Jämför med Hilleströms målning från ca 1805 i artikeln om strykning i Kulturen 1940 (s 89), som även finns i bättre bildkvalitet i en artikel om tvätt i Fataburen 1970 (s 126). Där läggs ett nytt lod i strykjärnet med hjälp av en järnstång typ spiskrok, som är trädd genom lodets hål. När lodet togs ur var det fortfarande ganska varmt och man ville man nog lyfta ut det på ett kontrollerat sätt hellre än att skaka ut det över härden. I så fall måste man kunna sticka in spiskroken i vinkel för att få ner den i hålet, och då behöver järnet vara högre.

[Anna-Carin]

FBQ,
Tack för överblicken över utvecklingen i Sverige! Den ökade spridningen kring 1800 som du beskriver talar faktiskt för att de flesta av de här omärkta som är mer spetsiga (som mitt yngsta, i mitten på fotona) bör vara 1800-tal.

Jag hittade en intressant parallell till Maria Ternandts strykjärn från 1692 i Göteborg. Det finns ett strykjärn som är mycket likt, på en fransk sajt, graverat Maria Felicita Hardmeni 1670. Båda strykjärnen är spetsiga, graverade över hela med en symmetrisk bukett ovanpå, slingor runt kanten och text på fasningen. Maria Ternandts far var klockgjutare (eller var det gelbgjutare) från Frankrike, han kanske bidrog till att föra in modellen därifrån.

Att äldre strykjärn var lägre, tror jag kanske kan ha att göra med hur man gjorde för att sätta in och ta ut lodet. Lod utan hål verkar ju ha funnits längst. På den här franska sidan visas en tång med platta ändar som man sätter in lodet med i ett lågt 1600-talsstrykjärn. När strykjärn var närapå en lyxvara kanske man hade sådana specialredskap? Jämför med Hilleströms målning från ca 1805 i artikeln om strykning i Kulturen 1940 (s 89), som även finns i bättre bildkvalitet i en artikel om tvätt i Fataburen 1970 (s 126). Där läggs ett nytt lod i strykjärnet med hjälp av en järnstång typ spiskrok, som är trädd genom lodets hål. När lodet togs ur var det fortfarande ganska varmt och man ville man nog lyfta ut det på ett kontrollerat sätt hellre än att skaka ut det över härden. I så fall måste man kunna sticka in spiskroken i vinkel för att få ner den i hålet, och då behöver järnet vara högre.

[FBQ]

Det kan vara så att ditt yngsta är 1800-tal. Jag tror dock i så fall att det är ganska tidigt. Senare strykjärn har ju ofta ännu skarpare kant mot ovansidan. Och "falluckan" som man fäller ned ovanifrån. Jag gissar väl att det finns en överlappning, luckor som öppnas uppåt och luckorna med klinka som öppnas åt sidan har överlappat varandra i tid. Det som kaptenen visade här på PES är ju ett exempel på ett sådant, daterat 1848. Erixon har ju annars inga exempel på några 1800-talsstrykjärn i sin bok. Gjutjärnsstrykjärn med lod har jag ju också bara sett sådana som hör till 1800-talet. Jag vet inte när de börjar tillverkas, men jag antar att gjutjärnet under 1700-talet var av för dålig kvalitet för att lämpa sig för dessa. Det är ju i slutet av 1700- och början av 1800-talet som framställningen av gjutjärn blir enklare och föremålstyperna av gjutjärnsföremål vidgas. I Sverige är det ju Finspångs bruk som på 1830-talet är de som skapar genombrottet för gjutjärnet i Sverige. Men jag gissar att strykjärnen kommer lite senare.

[Anna-Carin]

Ja, jag kan tänka mig att mitt är ganska tidigt. Tyvärr verkar kantfasningen inte ge någon absolut skillnad mellan tidigt och sent; statistiskt är det en tydlig tendens att fasningarna på 1800-talet är smalare eller försvinner helt, men exempel på motsatsen fortsätter att förekomma.

Jag har sparat bilder av daterade strykjärn från Tradera, en genomgång av dem ger:
sidhängd lucka med klinka: 1740, 1765, 1768, 1781, 1782, 1800, 1812, 1813, 1835
lucka som öppnas uppåt: 1811, 1834, 1838
Det tyder på att luckorna som öppnas uppåt dominerade från någon gång kring 1820-talet. Att jag sett så många årtalsmärkta strykjärn från 1700-talet kan bero på att när strykjärn blev billigare kostade man inte på gravyr lika ofta.

Gjutjärnsstrykjärnen med lod kom nog i huvudsak från 1860-talet och framåt, för både B & O Liberg, W. Lundh, och G E Svalling började under 1860- och 1870-talet; fler har jag inte kunnat identifiera startår för.

Kaptenens strykjärn från 1848 är mycket likt de mässingsstrykjärn med lucka som öppnas uppåt, som gjordes av en rad mindre tillverkare som märkte luckan med sitt efternamn, ofta även med förnamnsinitial och årtal (återigen 1860- och 1870-tal, intressant nog). De har också två hål nertill på luckan så som Kaptenens järn; en mässingsplatta med dekorativt formad överkant brukar vara fäst i hålen med genomgående järnstift. Dekoren har alltid samma form, jag försökte hitta ett bildexempel på Digitalt Museum men ser inget sådant - de verkar nästan bara ha samlat in de äldre strykjärnen med sidhängd lucka. Så Kaptenens är ett tidigt exemplar av den modellen, och samtidigt ett sent exempel på graverad årtalsmärkning.