Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Steninge

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #31
    Visst är det bra med böcker!
    Den blå kannan finns i vår bok, fast i gul glasyr.
    Det är Inga Hallenborg som har formgivit den.
    Den röda kannan har vi inte sett förut. Fin glasyr!
    Den skulle man vija se på hyllan här hemma.
    Gissla

    Comment


    • #32
      Hittade denna lergök idag, mån tro om det är Steninge Verkstad ?
      Bifogade filer

      Comment


      • #33
        Har aldrig sett någon lergök från Steninges 1930-talsperiod.
        Från 1960-70-talet finns det många.

        Den här är ju lite häftig. Det är med säkerhet Steninges märkning.
        Perioden är 1933-1937.

        Comment


        • #34
          Den här VAS, keramik, märkt Steninge verkar ju vara märkt som Gideons vas som inleder tråden, men denna ser ju ut att vara gjord av röd lera, eller hur?
          < - - - Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ - - - >  Markus Dimdal  < - - - Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ - - - >

          Comment


          • #35
            Gissar att den här stilrena kannan från Steninge har Ebeling som pappa.
            Bifogade filer

            Comment


            • #36
              Ursprungligen postat av emde Visa inlägg
              Den här VAS, keramik, märkt Steninge verkar ju vara märkt som Gideons vas som inleder tråden, men denna ser ju ut att vara gjord av röd lera, eller hur?
              Tack, emde, för blänkaren till Auktionskompaniet!
              Jo, det ser trots allt ut att vara röd lera och den skiftningen i färg finns även i min vas. En erfaren krukmakare borde kunna förklara hur det egentligen ligger till med det gula visavi det röda, som uppträder samtidigt...

              Auktionen följdes, och slutade igår på 655 kr plus provision, vilket borde bli 836 kr i slutsumma.
              I dagens läge är det mycket bra betalt, inte minst för att ursprunget fortfarande är okänt, men köparen handlade med både hjärta och förstånd, enligt min mening. Och nej, tyvärr blev jag inte den lycklige, nye ägaren.
              Faktum är att samma vas ropades ut på bevakningspriset 1 000 kr på SAV i våras, den 27/4, och den blev osåld:
              "9060 VAS, keramik, polykrom glasyr, stämpelmärkt Stenin 700 Osåld"

              Men bilddokumentationen har vi ändå, och jag gör ett nytt försök att knyta den an till Steninge Lervarufabrik, före eller vid dess start 1917 med Östen Schaumann.
              Författarparet Naglitsch, som gett ut boken Steningelera, har tidigare i tråden helt avfärdat sambandet.

              Ur artikeln längst ner läses i länken http://www.sigtunabygden.se/sigtunab...tt-902030.aspx
              Till Steninge hörde mark bland annat i Husby, Broby, Ekilla, Ekillatorp, Lönsvik, Valsta, Odensala, Ölsta, Räfsta, S:t Olofs socknar.

              I Nordisk Familjebok från 1917 inleds berättelsen med:
              "Steninge, herresäte i Husby-Ärlinghundra socken, Stockholms län, naturskönt beläget vid Mälarens vik Skarfven, 7 km. från Märsta järnvägsstation. Egendomen omfattar 3,7 mtl i Husby, 4 mtl i Odensala och ett par afsöndringar i S:t Olof, tax. till 400,200 kr., samt ångkvarn, tax.-v. 8,000 kr. (1916)."
              Hämtat från http://runeberg.org/nfcf/0663.html

              Finns kakelugnarna kvar i gamla Husby skola (vid Husby-Ärlinghundra kyrka), och hur är de glaserade? Helt vita eller marmorerade? Det är en fråga man kan ställa sig, för jämförelsens skull med vaserna, och det blir extra intressant, eftersom en kakelugnsmakare kan hittas i Husby-Långhundra vid förrförra sekelskiftet. De till Steninge tillhöriga övriga marker, saknade en sådan.

              1890:
              Wallin, Gustaf Adolf
              jordbruksarbetskarl
              f. 1857 i Skånela (Stockholms län, Uppland)
              s.
              Frånskild man, ensam i familjen
              Löthagen
              Husby-Långhundra (Stockholms län, Uppland)
              Födelseort i källan: Skånella Sth. l.

              och plötsligt, år 1900 är Wallin kakelugnsmakare.

              Vallin, Gustaf Adolf
              Kakelugnsmakare
              f. 1857 i Skånela (Stockholms län, Uppland)
              Frånskild man, ensam i familjen
              Hassseldal
              Husby-Långhundra (Stockholms län, Uppland)
              Födelseort i källan: Skånela Stockholms län

              Det kan vara ett långskott, men när det gällde framställning av prydnadsgods, benyttade sig kanske kakelugnsmakaren av det kända namnet Steninge och tog fram sin egen stämpel.

              Samma typsnitt återfinns faktiskt på Lervarufabrikens standardgods - på en röd blomkruka, som visas i bild på sidan 89 i boken Steningelera. Den har jag fotograferat av och lagt tillsammans med dem som vi hittills har.
              Är det en slump att den är så lik de gamla stämplarna, eller återanvände en gammal trotjänare den av nostalgiska skäl helt i början, innan ny logotyp infördes?
              Detta måste åter diskuteras, och inte bara avfärdas igen rakt av. Halland har jag sökt igenom flertal gånger på olika sätt, utan resultat.
              Till sist undrar jag om grötfaten, tillhöriga Sigtuna Museum, som visas på sidan 17 i boken, har märkningar?

              1. Auktionskompaniets vas.
              2. Vasens stämpel.
              3. Bengt H:s blå vas.
              4. Min marmorerade vas.
              5. Blomkrukan i boken.
              Bifogade filer

              Comment


              • #37
                6. Stämpeln på krukan som Lars M visade.

                Nog verkar det väl ändå troligt att dessa 5 föremål härör från samma verkstad? (även om de med oval runt märket måhända stammar från en äldre verksamhetsperiod.)
                Bifogade filer
                < - - - Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ - - - >  Markus Dimdal  < - - - Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ - - - >

                Comment


                • #38
                  Jämför bild 2 och 4 - det är samma bottenfärg trotts att ena definitivt är röd inuti och i botten.

                  Här är min tolkning: De är en rödbrännande lera i stommen, med en engobering i ljusbrännande lera, som man har lagt på för att få rätt färg på underlaget till de semi-transparenta majolikaliknande glasyrerna. Utan engoben, om man istället hade lagt glasyrerna direkt på en rödbrun massa, så skulle de nog ha blivit ännu mörkare och murrigare.
                  Last edited by emde; 2010-07-15, 11:55.
                  < - - - Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ - - - >  Markus Dimdal  < - - - Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ - - - >

                  Comment


                  • #39
                    Ursprungligen postat av emde Visa inlägg
                    6. Stämpeln på krukan som Lars M visade.
                    Nog verkar det väl ändå troligt att dessa 5 föremål härör från samma verkstad? (även om de med oval runt märket måhända stammar från en äldre verksamhetsperiod.)
                    Lars M:s stämpelvariant förbisåg jag i "blindhet", och den visas också på samma sida 89 i Steningeboken, tillsammans med Paula von Freymanns (PvF) märkning. Men i det här fallet tyckte jag att det räckte med blomkrukan.
                    I ålder skiljer det sig åtminstone 50 år mellan dessa moderna alster och de gamla vaserna här, och tillfälligheterna i typsnittslikhet är för många för att te sig som slumpens verk.

                    Ursprungligen postat av emde Visa inlägg
                    Jämför bild 2 och 4 - det är samma bottenfärg trotts att ena definitivt är röd inuti och i botten.

                    Här är min tolkning: De är en rödbrännande lera i stommen, med en engobering i ljusbrännande lera, som man har lagt på för att få rätt färg på underlaget till de semi-transparenta majolikaliknande glasyrerna. Utan engoben, om man istället hade lagt glasyrerna direkt på en rödbrun massa, så skulle de nog ha blivit ännu mörkare och murrigare.
                    Din tolkning är seriöst övertygande.
                    Du kan det här, emde, och jag tackar för det initierade svaret.

                    Att AK-vasen inte fick tillfälle att göra sällskap med mitt andra exemplar, gör faktiskt inte mycket. Jag är övertygad om att det finns fler oupptäckta runtom i landet, även om många tidiga föremål säkert skattat åt förgängelsen.
                    Den som köpte AK-vasen, kommer säkert vara lika enträgen som vi, i att ta reda på hur det ligger till.

                    Comment


                    • #40
                      Ursprungligen postat av E.B. Visa inlägg
                      Gissar att den här stilrena kannan från Steninge har Ebeling som pappa.
                      Det är jag helt säker på, gamle gosse!
                      Just den 1930-talsfärgen användes senare flitigt i början av Torshällatiden, och det är bara att jämföra med Ebelingare på andra trådar. Formgivningen känns också som "hans".

                      Men Gissla har sista ordet.

                      Comment


                      • #41
                        Jag försökte genom Kommerskollegiums årsberättelser hitta något om den tidiga lergodstillverkningen i Sigtunatrakten.
                        I mitten av 1870-talet fanns det inte mindre än sex st. s.k. stenkärlsfabriker under Sigtuna stad.
                        Dessa var: C. Hedén, C. Lehmann, Johanna Nyberg, G. Rundlöf, C.J. Törnberg och F.J. Vahlberg. De anställdas antal varierade mellan 1 och 3 st. Det som producerades betecknades som "Lergods".

                        Något år senare hittar jag av någon anledning inte en enda stenkärlsfabrik i Sigtuna.
                        Nu är jag väl inte helt bekväm och bekant med detta sökande, så kanske dom dyker upp så småningon.

                        Comment


                        • #42
                          1890 har vi Frans Jakob Vahlberg (f. 1825), Per Gustaf Rundlöf (f. 1837) och Johan Vilhelm Pettersson (f. 1849) som stenkärlstillverkare, dvs fabrikörer, i Sigtuna.
                          Tio år senare är dessa kvar.
                          Mantalsskrivningarna för såväl tillverkare som arbetare är uteslutande Västra kvarteret och Malmkvarteret i Sigtuna, så Steninge känns avlägset i detta spår.

                          Som liten, men intressant notering är dock att en änka Sofia Margreta Hedén (f. 1816) finns med som husägarinna 1890, boendes i Malmkvarteret.

                          Comment


                          • #43
                            E:B visade upp en härlig röd kanna i sitt inlägg 2010-07-12.
                            Han undrar om det kan vara Ebeling? Det kan inte uteslutas, men heller inte bekräftas.
                            Kannan finns med i Steninges gamla säljarpresentation/katalog. Men den ursprungliga formen, som kan vara Ebelings, har förändrats.
                            Kanske har det skett i samråd med en kund. Vi har sett ett flertal ex av denna häftiga kanna i olika färger. Brukar kalla den Alladins lampa!
                            Bifogade filer

                            Comment


                            • #44
                              Ursprungligen postat av Gissla Visa inlägg
                              E:B visade upp en härlig röd kanna i sitt inlägg 2010-07-12.
                              Han undrar om det kan vara Ebeling? Det kan inte uteslutas, men heller inte bekräftas.
                              Kannan finns med i Steninges gamla säljarpresentation/katalog. Men den ursprungliga formen, som kan vara Ebelings, har förändrats.
                              Kanske har det skett i samråd med en kund. Vi har sett ett flertal ex av denna häftiga kanna i olika färger. Brukar kalla den Alladins lampa!
                              Tack så mycket för detaljerat svar Gissla!

                              Comment


                              • #45
                                Steninge, märkning i oval

                                Flera debattörer intresserar sig för den märkning som senasts sammanfattats på ett förtjänstfullt sätt av Gideon med komplettering av emde, båda 2010-7-15. Det skulle vata fint om vi kunde kommma i botten med detta. Bengt Nyström m.fl. har också tagit med denna märkning i boken "Svensk keramik under 1900-talet". En av medförfattarna, uppvuxen på Steninge, hade dock invändningar.

                                Gunilla och jag vill avfärda den grafiska likheten.
                                Den säkra Steningemärkningen har versdala E och gemena n.
                                Den omdiskuterade har gemena e och versala N.
                                Flera andra olikheter finns.

                                Den text som förekommer på Paulas (PvF) och de vanliga planteringskrukorna uppträder inte förrän senare delen av 1960-talet.
                                De aktuella vaserna ger intryck av att vara äldre?

                                Vi har varit till Sigtuna Museum för att titta på en vas som vi minndes och som i någon mån liknar det vi sett på detta forum. Den var omärkt, men tillskrivs en anställd på Steninge som lärde sig dreja och gjorde en del arbeten på fritiden. Han hette Hans Olsson och signerade H.O. Ibland med tillägg av ett ristat runess.

                                OM de visade föremålen skulle kunna komma från Steninge i Märsta som måste vi nog hitta någon som syndat på fritiden och använt ett firmanamn som godsägare Thomas inte skulle ha godkänt.

                                Vi vill gärna höra mera!
                                Gunilla och Giselher

                                Comment

                                Working...
                                X