Dokumentation: Johnny Mattsson Trätäljaren

[Jonny Mårtes]

Har en del Johnny mattson pryttlar och här är några av dem på bilden.

Känns som helt rätt att samla på sin förnamns-namne och initial-namne

Blir dock svårare och svårare att få tag i alster av honom.

[Liljerik]

Hej, Jonny Mårtes! Kul att se dina Jonny Mattsson saker. Kan du berätta något om honom och hans produktion och var o när han var verksam?

[Jonny Mårtes]

Visst, vet inte riktigt var jag ska börja...

Född 1906, uppväxt och i huvudsak verksam i Gävle son till Hilda Thor från Korsnäs och Per Johan Mattsson (sågverksarbetare och snickare) från Fredriksbergs Bruk i Dalarna, död 1970 på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Uppväxt med kniven i handen och träarbetets poet, enligt Hans Lidman i boken "Johnny Mattsson träkonstnär" på Askild & Kärnekulls förlag 1976.

Utbildad vid Steneby skola i dekorationsmålning, svarvning och intarsiaarbeten. "Upptäckt" av Länsintendent Dr Philibert Humbla. Drev företaget Gefleslöjd i gamla stan i Gävle. Gift med Sonja. Även poet, musiker och kompositör.

[Jonny Mårtes]

Utdrag i ovan nämnda bok:

[Jonny Mårtes]

Han har dessutom gjort ett flertal offentliga arbeten t ex

Dopfunt i Forsbacka Kyrka
Skulpturen "Två Människor", Gävle Stad
Skulpturen "Rörelse" Gävle Stadsbibliotek
Skulpturen "Tre ålar" 3 m hög framför Alfta Sporthall
Minnessten vid Gamla Berghögsskolan Klacka-Lerberg gruvfält, Örebro Län
Minnessten Stribergs gruva i Västmanland
Skulpturen "Treenigheten" Gamla kyrkogården, Gävle
Skulpturen "Ankaret och seglet" Bergbys ålderdomshem, Hamrånge
Skulpturen "Stålblomman", Edsbyn
Väggutsmyckning Södersjukhuset Gävle
Kandelabrar för Thomaskyrkan, Gävle

[Jonny Mårtes]

Det har precis varit en minnesutställning på Länsmuseet i Gävle med anledning av att det i år är 100 år sedan han föddes

[Jonny Mårtes]

Han var också verksam vid Upsala Slöjd.

[Jonny Mårtes]

Ett kort taget av honom på äldre dar, Ur Gävle Dagblad 4 juni 2006, Foto Lasse Halvarsson

Blev lite fel då. Detta är hans son Per som är konservator.

[Jonny Mårtes]

Jag vet att det finns rätt många samlare av Johnny Mattsson. Det vore kul om någon mer ville ge sig till känna här under ämnet, kanske visa vad ni har. Även naturligtvis om det kan skapa intresse hos andra för den store mästaren i trä.

[Tingeling]

Har haft ett gott öga till JMs saker men har aldrig sett någon i verkliga livet, endast på bild. Så visa gärna dem en och en som du tycker extra mycket om, och hoppas att det är fler som har något att visa.

[Ballonggreven]

Hej Jonny! Tack för en intressant tråd!

[Äjth]

JM designade även en del glas för Rejmyre, men han kände att glaset inte var hans uttrycksmedel, ände finns det glas av honom som ligger mkt nära de sfäriska formerna man ser i hans träarbeten.

[Jonny Mårtes]

Han kom till Rejmyre Glasbruk 1954. Själv såg han det mest som ett experiment. Tydligen formgav han mer än 60 produkter för Rejmyre. Redan under våren 1955 ställde han ut glas från Reymyre i Gävle. Arbetet fortsatte under hela 50-talet men ebbade eftersom ut.

Enligt Lidman var Johnny "Kanske allt för djärv". och han säger vidare "Personligen har jag en vag känsla att Johnnys linjespel inte helt anammades av glasbrukets ledning.

[Jonny Mårtes]

Johnny var mycket noggrann när han valde ut råvara som ek, valnöt, ebenholtz, teak och fura. Han reste runt, bl a till London och Stockholm för att göra sina uppköp.

Han hade goda kontakter och använde ofta mycket gammalt trä som t ex sjödränkt ek från vikingatiden hittad i en mosse i Skåne. Eller en ekstock från Vettersjö utanför Hedesunda som var ca 4000 år.

Fura var ändå hans favoritmaterial. Det var mycket noga att det trä han använde var riktigt torkat och hade hög kvalitet. Under rivnings/Saneringsvågen på 40-60-talen tog han reda på gammalt virke från rivningshusen, t ex från rivningarna av husen från början av 1600-talet i Gävle på Söder.

Det är häftigt att tänka sig att den kåsa av fura man håller i handen mycket troligt har varit en del av ett 1600-tals hus i Gävle. Snacka om att knyta an till historien, inte bara i form, utan även i material.

[Jonny Mårtes]

Kåsorna, som han kanske blev mest känd för, fick han inspiration till formen för efter att ha sett en gammal kåsa från Hälsingland. Jag har sett sådana kåsor gått på auktioner ibland så jag förstår hur grundformen såg ut som inspirerade honom.

Man kan absolut spåra formen i Johnnys kåsor i dessa gamla dryckeskärl, ofta med en bemålning. Har själv försökt få tag i någon sådan kåsa som har den rätta formen men de blir oftast så väldigt dyra (för att ha ett jämförelsematerial). Förra sommaren gick det en med orginalmålning på kvalitetaauktion i Järvsö. Jag var själv med upp till 9000 kr, slutpriset blev över 20000. Så tyvärr passar de inte riktigt min plånbok.