Info: Försilvringstjocklek på nysilver

[Anna-Carin]

Siffran (60) lär vara hur många gram silver som använts till att försilvra ett dussin sådana bestickdelar.

Jag bryter ut det här till en separat tråd och räknar på saken. Frågan handlade alltså om vad instämplade siffror på nysilverbestick betyder.

En stor gammaldags kniv kanske är 25 cm lång och 2 cm bred, och har därmed en yta på 25*2*2=100 cm². 60 gram silver har en volym på knappt 6 cm³. På ett dussin knivar skulle då försilvringens tjocklek bli ca 0,05 mm (50 μm).

Jag hittade en artikel från 2012, Nysilver - historik, sammansättning, vård (edit: det är någon vajsing på länken, men om man googlar på titeln hittar man PDF:en). "Föremål av försilvrat 'nysilver' har undersökts av författarna, av vilka två är metallkonservatorer och två kemister. Kort historik, vårdmetoder, ett genomfört putsmedelstest, samt bestämning av försilvringsskiktets tjocklek på 36 föremål av nysilver redovisas i föreliggande artikel."

På sidan 2 i artikeln finns ett diagram över vilken tjockleken på silverskiktet som uppmätts på de undersökta föremålen. 8 föremål är från 1880-1910 och har tjocklek 15-45 μm. Från mellankrigstiden har 15 föremål undersökts varav 14 har tjocklek 1-15 μm (de mellersta nio har 3-10 μm, den högsta 23 μm). Efter kriget sjönk tjockleken ytterligare, 10 föremål från 1950 har 1-3 μm. Ett ensamt föremål från 1960 ligger på hela 12 μm. I stort är tendensen alltså att man gjort tunnare och tunnare försilvring med tiden, även om det finns enstaka föremål som avviker.

Den beräknade tjockleken ovan, är bara aningen högre än siffrorna för den äldsta perioden i artikeln. Eftersom silverskiktet sakta nöts ner av användning, diskning och putsning, så är det säkert lite tunnare nu än när besticken var nya. Jag tror alltså vi kan räkna med att det stämmer, att siffrorna anger antal gram silver till 12 bestickdelar (hade det varit per gross, eller per hundra, så hade den beräknade tjockleken blivit mycket lägre).

[FBQ]

Jag undrar då om gram silver per dussin kan stämma. 60 är ju inte en ovanlig märkning, men även 90 förekommer ganska ofta. 25 centimeter är ett ganska långt bestick. Inte helt ovanligt dock. Frågan är dock om de är 2 cm breda. Skedblad eller framdelen på en gaffel är ju vanligen mer, men inte skaftet. Bredden är ju ganska mycket mindre än 2 cm. Sedan tillkommer ju visserligen en del på ytor ytterligare ytor där föremålet inte är jämt, men det borde ändå bli betydligt mindre än 25*2*2. Lite för avancerad matematik för mig att göra ett försök. Om 50 mikrometer dessutom är höga siffror jämfört med vad den här studien från 2012 visar borde måttet vara något annat, även om nu lagret kan vara nött. Kan det vara för ett dussin av en hel uppsättning och inte ett enskilt bestick?

[Anna-Carin]

Det mesta av mitt nysilvret är lite svåråtkomligt så i den ungefärliga beräkningen gissade jag måtten på mina stora Olga-knivar. Jag kan ha tagit till i överkant, och dessutom kanske de inte helt representativa.

Jag hittade i alla fall två 18 cm skedar med märkning nu. Nya Olga av E.P. Almgren är märkt S 21 och Engelsk Snäck av A.W. Möller är märkt 59. Jag mätte och gjorde en överslagsberäkning av ytan, och bedömer att de har vardera cirka 50 cm² totalyta (alltså båda sidorna). Om siffrorna gäller ett dussin exemplar, skulle försilvringen på denna Nya Olga ursprungligen ha haft 2,1/50/12 cm = 35 μm tjocklek och på Engelsk Snäck 5,9/50/12 cm = 98 μm.



Länken jag gjorde ovan pekar fel och jag får inte ordning på den, men man kan öppna PDF:n via googling på titeln. Det finns en tabell över putsmedelstesterna på s 5, där de gjort 25 μm tjock försilvring på koppar och räknat ungefärligt antal "drag" med en tops som krävdes för att 15 olika putsmedel skulle ta sig igenom silvret så att kopparen syntes. Häxans silverputs hörde till de mer hårdhänta: 80 drag. Duraglit Putsa-Lätt var än värre: 40 drag. Gense silverputs var allra snällast i testet: 900 drag. Med sådana siffror så tycker jag det verkar troligt att de uppmätta skikten är betydligt tunnare idag än när besticken var nya.

Kan det vara för ett dussin av en hel uppsättning och inte ett enskilt bestick?

Ja, det är ju en möjlighet. Vad tänker du skulle utgöra en hel uppsättning - gaffel + kniv, eller ingår sked också? Jag tror jag har fyra storlekar på Olga-skedar.

Det vore intressant om det fanns olika siffror på olika bestickdelar från samma tillverkare och ungefär samma tid. Förresten, var det inte så att kaffeskedar kunde ha riktigt låga siffror, 12 har jag för mig att jag hört?

[Eskil]

Jag har tittat på vad den här sajten skriver. Det som man kan läsa här är oftast helt korrekt och kanske tillämpbart även i det här fallet:

https://www.925-1000.com/index.html

Här kan man hitta följande:
Det tyska systemet för märkning av silverpläterade föremål, som beskrivs här, har använts i flera andra länder. Här nämns 12 + 12 bestick, åtminstone när systemet började användas. (Men det är inte så lätt att förstå helt och fullt):

https://www.925-1000.com/a_platenumbers.html

[Anna-Carin]

https://www.925-1000.com/a_platenumbers.html

Tack - intressant! Din länk beskriver att man i Tyskland använde 90 gram silver för att försilvra 12 + 12 bestick, nämligen ett dussin gafflar och ett dussin skedar, vilket fick mig att inse att jag gjort en rejäl tankevurpa förut. Jag skrev om Olga-knivar som exempel, men de har ju stålblad och pressade nysilverskaft. Tablå! Där ser man vådan av att ha kort minne och skriva om något man har undanstuvat.

FBQ, har du sett 90-märkning på just svenska bestick?

[FBQ]

Förlåt för sen återkoppling. Jag skall försöka läsa alla inlägg. Sg frågan om jag har sett 90-märkning på svenska bestick. Jag minns nu inte varifrån de kommit - skall titta lite på vilka märkningar jag hittar här hemma.

I kökslådan hittade jag inget. Jag tror faktiskt att jag inte kan minnas mig ha sett någon sådan siffermärkning av kvalitet på äldre svenskt nysilver - bara på lite nyare saker. Men kan inte minnas hur mycket som varit svenskt.

[Anna-Carin]

Jag kom på att titta i gamla tidningar efter något som hade med detta att göra, och hittade litegrann i Blekingekuriren 1895-10-25.

Adolf Tamm, kontrolldirektör och chef för kontrollverket, hade hållit ett föredrag som refererades. Det fanns färre guld- och silverarbetare vid den tiden än före mitten av 1800-talet; under 1880-talet tillverkades endast tredjedelen så mycket silverarbeten som tidigare (i slutet av 1700-talet i medeltal 3 000 kg/år). Minskningen berodde på nysilvertillverkningen. Numera väger de svensktillverkade silverarbetena bara 5-6 gånger så mycket som guldarbetena, mot i medeltal 20 gånger så mycket före 1880-talet.

Därutöver hade tidningen själv skaffat sig upplysningar, som presenterades:

En stor faktor att räkna med vid bedömandet af vår silverindustri är tillverkningen af nysilfver; och ett missförhållande är, att nysilfret säljes utan all slags kontroll. Köparen löper härvid stor risk, och något borde göras för att tillförsäkra köparen full valuta. Från hvarje försilfrare borde derför lemnas en garanti för hans varors silfverhalt. Matskedar kunde t.ex. vara stämplade med namn och 40 gram, dermed intygande att på ett dussin skedar verkligen funnos 40 gram silfver. Vi säga med afsigt försilfrare, ty inga skedar eller gafflar af nysilvfer tillverkas numera i Sverige. De tagas alla utifrån och försilfras här, så att den ena eller andra svenska firmans nysilfver endast är försilfradt hos den, hvars stämpel det bär. Att försöka tillverka nysilver och konkurrera med utlandet är rent af omöjligt, med den låga tull, som nu är åsatt sådana varor. Det fins dessutom endast några få fabriker, som förse hela verlden med nysilfvervaror, färdiga till försilfring.

Så för att knyta an till det FBQ skrev om att äldre nysilver saknade siffermärkning, så tyder tidningsklippet på att försilvringstjocklek inte stämplades på svenska bestick förrän efter 1895. Och svenskstämplade bestick från den tiden verkar alltså ha varit importerade, men försilvrats och stämplats här.

Därutöver hittade jag bara några klipp från 1902, där olika tillverkare argumenterade mot varandra om hur mycket silver de och konkurrenterna använde. Kanske kan det vara av något intresse i anslutning till diskussionen.

A. E. Wahlberg inledde, med anklagelser mot C. R. Carlström och Guldsmeds-Aktiebolaget:


C. R. Carlström svarade:


A. E. Wahlberg genmälde:


Guldsmeds-Aktiebolaget svarade också:


En annan variant av samma annons avslutas med en lista över några märkningar:


Och A. E. Wahlberg fick avslutningsvis in ett genmäle som ser ut att vara insändare snarare än betald annons: