Tweet
Gästabudskniven och lomflaskan - pressglaspluntan med Oskar II:s monogram - var det första märkvärdiga jag stötte på när jag började gå på Saml.för Nordstjärnans möten i Gamla stan på 1970-talet. Det äldre samlargubbarna (alla nu RIP) tog med sig prylar som de visade upp och berättade om. Allmogegubbarna satt vid ett bord, mått och vikt vid ett annat och glasgubbarna vid ett tredje etc, etc enligt alla samlarområden.
Min grunduppfattning om de sk gästabudsknivarnas historia och härkonst mm. är att det troligen är som det sägs i länken, att de är tillverkade i Hälsingebygden (med omnejd) av flera smeder, och att de är tillverkade för avsalu inom säsongsmarknadssystemet. D v s - en slags merkantil utveckling som vi så tydligt ser i Dalarna med slipstenar från Orsa, liar från Lima, skin och skinnprodukter från Malung och målade statusmöbler från södra Siljansbygden.
Man kan tänka sig att en smed gjorde en eller några g-budsknivar, som han tog med på vårens resa till (låt oss säga) Uppsalamarknaden - dit väldigt många hantverkare från Dalarna H-singland reste med sina varor. Det blev an lyckad försäljning, vilket spreds vid hemkomsten till andra smeder i trakten. Nästa resa till U-salamarknaden hade han fler g-budsknivar med sig och hans granne hade också gjort några. Allt såldes med god vinst - och så var ruljansen igång.
Jag tycker att det merkantila spåret är värt att beakta eftersom dessa g-budsknivar finns i så relativt stort antal. Många är snarlika i ett antal grupper och härstammar troligen från en liten krets av smedjor. Flertalet tror jag är gjorda under 1800-talet - även om man inte kan utesluta att produktionen startade under 1700-talet som sägs i länken. Ibland ser man daterade exemplar, men sällan så vitt jag vet - från 1700-talet.
Jag har haft två st g-budsknivar, som är sålda för många år sedan. Jag har kollat ngt i min "Schröderstjerna" (S hade till uppgift att inventera "den finare järn- stål och metallfabrikationen i Sverige under 1750-talet". Detta gjorde han så bra att han blev adlad och fick en "stjärna" lagd till sitt efternamn. I hans inventering finns mängder med alla slags smeder och knivtillverkare inklusive fällknivstillverkare redovisade. Han besökte: Tunafors, Eskilstuna, Vedevåg/Kvarnbacka, bara för att nämna några viktiga platser. Han träffade på Bonden Persson i Foltierna samt mängder med andra småfabrikörer och smeder runt om i södra Sverige, samt Stockholms stad. Boken - som gavs ut 1925 - är faktiskt en guldgruva om man vill veta ngt om den tidiga svenska merkantilismen med inriktning på järn, stål och metall.
Min grunduppfattning om de sk gästabudsknivarnas historia och härkonst mm. är att det troligen är som det sägs i länken, att de är tillverkade i Hälsingebygden (med omnejd) av flera smeder, och att de är tillverkade för avsalu inom säsongsmarknadssystemet. D v s - en slags merkantil utveckling som vi så tydligt ser i Dalarna med slipstenar från Orsa, liar från Lima, skin och skinnprodukter från Malung och målade statusmöbler från södra Siljansbygden.
Man kan tänka sig att en smed gjorde en eller några g-budsknivar, som han tog med på vårens resa till (låt oss säga) Uppsalamarknaden - dit väldigt många hantverkare från Dalarna H-singland reste med sina varor. Det blev an lyckad försäljning, vilket spreds vid hemkomsten till andra smeder i trakten. Nästa resa till U-salamarknaden hade han fler g-budsknivar med sig och hans granne hade också gjort några. Allt såldes med god vinst - och så var ruljansen igång.
Jag tycker att det merkantila spåret är värt att beakta eftersom dessa g-budsknivar finns i så relativt stort antal. Många är snarlika i ett antal grupper och härstammar troligen från en liten krets av smedjor. Flertalet tror jag är gjorda under 1800-talet - även om man inte kan utesluta att produktionen startade under 1700-talet som sägs i länken. Ibland ser man daterade exemplar, men sällan så vitt jag vet - från 1700-talet.
Jag har haft två st g-budsknivar, som är sålda för många år sedan. Jag har kollat ngt i min "Schröderstjerna" (S hade till uppgift att inventera "den finare järn- stål och metallfabrikationen i Sverige under 1750-talet". Detta gjorde han så bra att han blev adlad och fick en "stjärna" lagd till sitt efternamn. I hans inventering finns mängder med alla slags smeder och knivtillverkare inklusive fällknivstillverkare redovisade. Han besökte: Tunafors, Eskilstuna, Vedevåg/Kvarnbacka, bara för att nämna några viktiga platser. Han träffade på Bonden Persson i Foltierna samt mängder med andra småfabrikörer och smeder runt om i södra Sverige, samt Stockholms stad. Boken - som gavs ut 1925 - är faktiskt en guldgruva om man vill veta ngt om den tidiga svenska merkantilismen med inriktning på järn, stål och metall.
Comment