Kopparsaker.

[Anna-Carin]

Katangakors - ett betalningsmedel. För 50 år sen kunde du ha köpt köpa 10 kilo mjöl eller 5-6 höns för den i Kongo, enligt https://digitaltmuseum.se/021028310863/katangakors

[Lars M]

Kors i taket

Vad är detta? Kopparskrot eller... 22 x 22,5 cm och väger 840 g. Som karottunderlägg är väl inte koppar världens bästa? Och Old rugged cross ger väl ingen ledtråd https://www.youtube.com/watch?v=vrhaR4e5Eew

[FBQ]

Fejk skulle jag väl inte säga, men den är nog inte så värst gammal. Anders Göhle verkar ha startat kopparslagarverkstad i Radermachersmedjorna 1960 https://mb.cision.com/Public/348/992...b9385588fa.pdf, han verkar ha fortsatte verksamneten till 2012/2013.

[Lars M]

Ett stop av koppar, förtent och hopfogat genom laskning. Även den runda grepen har mässing i skarven och ett litet hjärta på ändan! Kopparsmedjan Eskilstuna resp Rademachersmedjorna i runda stämplar. På "framsidan" finns tre "blemmor" som om det suttit ett märke eller vapensköld? Att laska tyder ju på lite ålder men stämplarna verkar vara moderna. De två kopparnitarna syns på insidan som två cirklar och verkar inte särskilt hantverksmässiga...?
Från när? Är det feik eller semifeik...? 11 cm hög och 9,5 cm Ø i öppning och botten. https://www.precisensan.com/antikfor...achersmedjorna

[prylsnubben]

!/16 Kanna verkar vara ett vanligt mått för gryn och liknande
under första hälften av 1800-talet. Med råge S.k. spillkappe
blir det nog ca 2 dl.

[FBQ]

Att jag trodde att tillverkare stämplade kopparföremål med sina initialer, beror också på det här skålfatet. Det har som synes ingen kontrollstämpel, förutom initialer och årtal, kanske är det oäkta / nytillverkat? Det ser ut som om det någon gång har blivit omförtennat, kanske av en kittelflickare som reste runt och förtennade slitna kopparföremål eller av en nutida fejktillverkare?

Jag tycker det här ser ut som en inventariestämpling. Liknande de Kungliga husgerådskammaren hade, men jag har sett liknande från andra slottskök. Vad C SL i så fall skulle stå för har jag ingen aning om.

Jag kan vara fel ute men det liknar inte alls någon tillverkarstämpel. Dateringen förfaller inte orimlig.

[e_v_a]

Hej Eva, tyvärr vet vi inte vem som tillverkat Ditt
lilla målkärl, endast vem som kontrollerat att det
håller måttet.
Jag gissar att det är ett mått för torra varor......

Tack för det klargörandet, visst är det så, han var ju justerare och inte tillverkare.

Att jag trodde att tillverkare stämplade kopparföremål med sina initialer, beror också på det här skålfatet. Det har som synes ingen kontrollstämpel, förutom initialer och årtal, kanske är det oäkta / nytillverkat? Det ser ut som om det någon gång har blivit omförtennat, kanske av en kittelflickare som reste runt och förtennade slitna kopparföremål eller av en nutida fejktillverkare?

Jag törs inte säga om tre kronor bredvid varandra gör den orimlig. På det hela taget ser den ganska trovärdig ut, men på grund av det flitiga förfalskandet finns ju skäl att vara skeptisk. Tycker dock att formen känns lite underlig ut. Vanligen har de ju ganska smal mynning. Kan den ha blivit nedklippt?

Ja, den kan ha blivit nedklippt, den tanken har också slagit mig, kanten känns vass och är något ojämn. Att den inte har något högre ekonomiskt värde är helt klart, men man får ändå en känsla av ”historiens vingslag” när man håller i den och med tanke på Prylsnubben info om Fredrik Sjöstedt, så känns den rätt.

[FBQ]

å de förfalskningar/nytillverkade jag har sett här på forumet (en av J. Wenström samt ett set om tre olika) har man använt samma uppsättning sifferstämplar för alla årtal, eller årtalsstämplar (fyra siffror i ett) i precis samma utförande varje gång. Lite standardiserat och fantasilöst. På tenn så är de falska stämplar jag sett väldigt olika de riktiga, som om förfalskarna inte har sett stämplarna vare sig på bild eller i verkligheten, utan på sin höjd vetat en mästares namn, och gissat själva hur stämplarna ska se ut. På e_v_a:s mått är däremot stämplarna påfallande lika prylsnubbens utdrag ur boken (jämför 8, F, S). Boken trycktes 1999, långt efter förfalskningsvågen, så om måttet/stämplingen är förfalskat måste väl förfalskaren haft tillgång till ett äkta mått och gjort egna stämplar efter det? Jag tycker det talar för att det skulle vara äkta.

Nej, jag håller med - vanligen brukar förfalskningarna vara fantasilösa, moderna typsnitt, illa slagna osv, och jag håller med om att det mesta talar för att det här är en äkta stämpel. Jag törs dock inte vara helt säker.

Ja, den där mönstrade randen på locket gör den väl lite speciell, inte så vanlig mönstring på koppar?

Jag har inte hunnit jämföra med jättemånga olika saker - tror dock att stilskillnaderna på den här puddingformen hör hemma i en annan socialgrupp. De har nog inte varit vanliga i bondkök. Kanske inte bara herrgårdskök men på prästgårdar, inspektorsbostäder med mera. Tyvärr ingen märkning. Törs inte heller gissa så mycket om ålder. Handrullade nitar, och de här handtagen i form av öglor är äldre än vanliga raka handtag, men jag vet inte när brytpunkten hör hemma.

Var tvungen att fundera om jag hade någon liknande mönstrad rand på någon koppar, och då kom jag på den här kaffepannan. Sedan är den mönstrade randen betydligt enklare här. Jag tror att det skall föreställa en förenklad bandstav.

[Anna-Carin]

När det gäller mått måste man ju alltid vara extra försiktig. De var ju extremt heta under 1970- och 1980-talen, betalades med stora pengar och förfalskades friskt.

Jag törs inte säga om tre kronor bredvid varandra gör den orimlig. På det hela taget ser den ganska trovärdig ut, men på grund av det flitiga förfalskandet finns ju skäl att vara skeptisk. Tycker dock att formen känns lite underlig ut. Vanligen har de ju ganska smal mynning. Kan den ha blivit nedklippt?

På de förfalskningar/nytillverkade jag har sett här på forumet (en av J. Wenström samt ett set om tre olika) har man använt samma uppsättning sifferstämplar för alla årtal, eller årtalsstämplar (fyra siffror i ett) i precis samma utförande varje gång. Lite standardiserat och fantasilöst. På tenn så är de falska stämplar jag sett väldigt olika de riktiga, som om förfalskarna inte har sett stämplarna vare sig på bild eller i verkligheten, utan på sin höjd vetat en mästares namn, och gissat själva hur stämplarna ska se ut. På e_v_a:s mått är däremot stämplarna påfallande lika prylsnubbens utdrag ur boken (jämför 8, F, S). Boken trycktes 1999, långt efter förfalskningsvågen, så om måttet/stämplingen är förfalskat måste väl förfalskaren haft tillgång till ett äkta mått och gjort egna stämplar efter det? Jag tycker det talar för att det skulle vara äkta.

Jag tittade på kopparmått på Digitalt Museum för att se hur de koniska måtten ser ut egentligen. Överkanten svänger ju ner rejält bak vid handtaget, med horisontell kant för det justerade måttet (och en del har tre kronor nedanför den kanten). Om man klippte ner, som du säger, ett kvarter till att bli ett halvkvarter, så kunde man ju inte göra det urtaget mitt bak, för det krockar med handtagsinfästningen. Utan då skulle det behöva vara strax intill istället, som här. Och sen kunde man låta justeraren stämpla den. Att urtaget fyllts i igen, kan ha varit för att göra om den till gräddkanna till kaffebordet... Det jag däremot tycker känns lite skumt, är att de tre kronorna är dubbelslagna. Justeraren hade ju god vana vid att stämpla, och borde väl kunna få till det på första försöket.

Passade på att köpa en puddingform i veckan, en sådan hade jag inte tidigare. Ingen märkning men annars tyckte jag den hade ganska trevlig modell.

Ja, den där mönstrade randen på locket gör den väl lite speciell, inte så vanlig mönstring på koppar?

[FBQ]

När det gäller mått måste man ju alltid vara extra försiktig. De var ju extremt heta under 1970- och 1980-talen, betalades med stora pengar och förfalskades friskt.

Jag törs inte säga om tre kronor bredvid varandra gör den orimlig. På det hela taget ser den ganska trovärdig ut, men på grund av det flitiga förfalskandet finns ju skäl att vara skeptisk. Tycker dock att formen känns lite underlig ut. Vanligen har de ju ganska smal mynning. Kan den ha blivit nedklippt?

Passade på att köpa en puddingform i veckan, en sådan hade jag inte tidigare. Ingen märkning men annars tyckte jag den hade ganska trevlig modell.

[Anna-Carin]

Att vikter kan förändras med tiden och att de därför kollades upp med jämna mellanrum, det kan jag förstå, men att det även gällde rymdmått, trodde jag inte, då de inte påverkas av användning i samma grad.

Jag tror att kontrollen främst skulle förhindra att försäljarna försökte lura kunderna. Man kan fila av lite på vikterna, eller sänka kanten på måttkärlen, för att ge kunden mindre mängd än den betalade för.

Nu har jag inga måttkärl själv, men jag har för mig att justerarna brukade sätta en eller flera kronor intill kanten just för att det skulle vara svårare att sänka kanten. Och där tänker jag på att kärlet på länken hade tre kronor på rad precis under kanten, precis som ditt har tre kronor på rad precis under den lilla lagningen. Undrar om ditt mått ursprungligen inte varit avsett för att mäta någon särskild volym, och man senare gjorde ett urtag i kanten på för att göra det till ett halvkvarter; justeraren markerade med sina kronor, och när man slutat använda det som mätkärl lappade man i där igen.

[prylsnubben]

Hej Eva, tyvärr vet vi inte vem som tillverkat Ditt
lilla målkärl, endast vem som kontrollerat att det
håller måttet.
Jag gissar att det är ett mått för torra varor......

[e_v_a]

Tack för svar och intressanta synpunkter.

Jag hittar inget bra i dåtidens mått att översätta 2 dl till, annat än 8 kubiktum. Eller har den kanske haft ett nivåmärke inuti, och använts till att mäta halvkvarter (ca 1,6 dl)?

Det finns ingen annan märkning, vare sig på insidan eller utsidan, men som sagt så är förtenningen väldigt sliten. Men det här med måttenheter, som gällde på den tiden, är ju intressant, om man vill försöka förstå vad den kan ha haft för användning.

Lite konstigt att den är stämplad med tre kronor,
en krona brukar ju betyda att den är krönt ett
visst år. När det är tre borde det ju även stå
tre årtal, men då brukar ju kronorna stå under
varann med årtal emellan. Kan den ha tillhört
kronan månne ?

Justeraren har vi nog här iaf..........................

Kul att få ett namn på tillverkaren, Fredrik Sjöstedt.
Att vikter kan förändras med tiden och att de därför kollades upp med jämna mellanrum, det kan jag förstå, men att det även gällde rymdmått, trodde jag inte, då de inte påverkas av användning i samma grad.

Den skulle kunna vara tillverkad för Kronans räkning, jag hittade en lanterna, fast av yngre datum, märkt med tre likadana kronor, fast de låg inte på rad utan i en triangel. Den skulle tydligen ha kunnat tillhört flottan:

https://auctionet.com/sv/333548-lanterna-koppar-och-glas-markt-hg-1900-tal?currency=SEK

Kanske skulle min kanna kunna vara någon typ av skopa, som användes i kabyssen.

I den här tråden är det också tre kronor på rad:
http://precisensan.com/antikforum/sh...d-kopparkannor

Mycket intressant tråd, bl. a. det här som HgF skrev:

Om märkningarna är slagna med samma eller likartade typsnitt ska man dra öronen åt sig. Såväl årtalen som kontrollörernas signaturer ska vara slagna med olika och varierande stansar. Ofta gick det några år mellan justeringarna och ofta var det olika justerade som reste runt i provinserna och alla hade sina egna stansar med sig i omsorgsfullt förvar.

Jag minns ännu chockvågen som gick genom samlarförbundets Nordstjärnas inre hårda kärna, när det nån gång på 60-70-talen uppdagades att mängder med målkärl var råfejkar, alltså nytillverkningar tillkomna i organiserad form. Många gamla samlare hade byggt upp sina identiteter på samlandet av dessa målkärl, som ansågs viktiga genom att de var daterade med en slags garanti. Många la samladet på hyllan och visade sig aldrig mer på Nordstjärnans möten efter detta. Några satsade på "tillbakakaka" och lät fejkarna vandra vidare till nya entusiastiska samlare via Stadsauktionen. Det var i stort sett vid detta tillfälle hatten blåste av det godtrogna samlandet.

Då är jag i alla fall trygg med att min kanna är äkta vara

[prylsnubben]

Då känner jag mig lugn, Sjöstedt var alltså stadsjusterare
i Göteborg i hela 33-år, inte illa.
Kom på att Sjöstedt borde vara sökbar på PES, därav det
senaste inlägget.

[Anna-Carin]

Tack - smakprov som ger mersmak! Ska köpa den, som sagt.

Sveriges författarförbund förklarar om citaträtten:

Allmänt kan sägas att rätten att citera ett verk gäller både muntligen och skriftligen. Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Eftersom lagtexten inte anger någon bestämd gränsdragning, måste bedömningen göras från fall till fall.

Det är tillåtet att återge delar ur verk som den sortens hjälpmedel i den egna framställningen, som bidrar till att understryka det egna ställningstagandet, till att belysa ett påstående, granska eller kritisera ett annat verk.

Du återgav en "del ur verket" som motiverade din identifiering av justeraren, så jag tycker det är helt inom ramarna!