Kaffekvarnar, andra kvarnar och kaffe-mortlar.

[Staffan Kvist]

Hej Anna-Carin

Tack, tack det är precis vad vi behöver. Nu ser vi
att också C W Dahlgren tillverkade "cylindriska"
kaffekvarnar, ja förutom C. Alb. Nilsson och Carl
Zetterlund.

När vi tittar på "Alla verkstäder i Eskilstuna" så
verkar det finnas ett samband mellan C W Dahl-
gren och Carl Zetterlund, de verkade gå i konkurs
samtidigt runt 1914-15?

Dessa cylindriska kvarnar, tidigare än 1923 vet vi
eller visste vi så lite om, tills nu, med patentet också,
som H-Å.W nyss visade:

En "cylindrisk":

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?43278-Kaffekvarnar-andra-kvarnar-och-kaffe-mortlar&p=281155&viewfull=1#post281155

..och Carl Cetterlund?

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?43278-Kaffekvarnar-andra-kvarnar-och-kaffe-mortlar&p=281745&viewfull=1#post281745

Fyrkantig C W Dahlgren tidigare:

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?43278-Kaffekvarnar-andra-kvarnar-och-kaffe-mortlar&p=281598&viewfull=1#post281598

Att kvarnar hade namn, hade jag ingen aning om,
ja, t ex som "Santos" och "Java".

När jag läser i "prislistan", skulle jag då tolka att en
"cylindrisk" kvarn 2:da, sekunda, kostar ett dussin
8, 5 kr dvs delat med 12 per styck?

Således att om man köper 12 st så betalar man
70 öre st, då 1895?

Vad intressant, hälsar
Staffan

[Anna-Carin]

Hej Anna-Carin
När vi tittar på "Alla verkstäder i Eskilstuna" så
verkar det finnas ett samband mellan C W Dahl-
gren och Carl Zetterlund, de verkade gå i konkurs
samtidigt runt 1914-15?

Kan det månne ha varit kriget och den allmänna konjunkturen som påverkade?

När jag läser i "prislistan", skulle jag då tolka att en
"cylindrisk" kvarn 2:da, sekunda, kostar ett dussin
8, 5 kr dvs delat med 12 per styck?

Således att om man köper 12 st så betalar man
70 öre st, då 1895?

Ja, det blir styckpriset för detaljisten, sen fick konsumenterna förstås betala mer när butiken gjort sitt påslag.

Du kan ju mäta dina C W Dahlgren-kvarnar och se om du kan matcha dem med namn/artikelnummer.

Så hittade jag en annan sak på KB - ett odaterat blad med två kvarnar, den nedre är väl samma som på förra sidan i tråden:

[Staffan Kvist]

Hej Anna-Carin

Så roligt, nu har kvarnen fått ett namn, Tuna.

Kan det ha varit runt 1907 till 1914 kanske?
Patentet för kvarnen Tix kom år 1907.

Visserligen kanske det kom en annan kvarn
med namnet Tuna, 1914, tillverkad av Plåtslageri-
bolaget, kanske verkligen på samma adress?

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?43278-Kaffekvarnar-andra-kvarnar-och-kaffe-mortlar&p=267618&viewfull=1#post267618

Tackar och hälsar
Staffan

[H-Å.W]

Det där var riktigt roligt att se och det passar ju väldigt bra in i ämnet.

[Anna-Carin]

Så roligt, nu har kvarnen fått ett namn, Tuna.

Kan det ha varit runt 1907 till 1914 kanske? Patentet för kvarnen Tix kom år 1907.

Visserligen kanske det kom en annan kvarn med namnet Tuna, 1914, tillverkad av Plåtslageri-bolaget, kanske verkligen på samma adress? http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post267618

Ja, det låter som att just den modellen försvann ur sortimentet men namnet Tuna återanvändes. Men kaffekvarnshistoria är för komplicerat för mig, jag nöjer mig med att göra lite uppslagningar ibland så här i periferin.

Tix annonserades flitigt i Stockholmstidningen våren 1908:
"Tix" är nutidens bästa kaffekvarn. Köp den och spar tid, den är billig. Kr. 2.- pr st.
De följande åren nämns olika storlekar i annonseringen. (För tidningar från de senaste 115 åren visas tyvärr bara textutdrag, men om några år bör man kunna klicka sig in och se de scannade sidorna: https://tidningar.kb.se/?q=kaffekvarn*%20tix&sort=asc)


Jag råkade se en notis om patent på kaffekvarn, och eftersom namnet inte nämns här i tråden ska jag ge ett sammandrag av vad jag hittade. Patentet har ni säkert sett tidigare!

Anton Håkansson Rehné var född 1871. Han bodde i Krylbo/Jularbo och arbetade som kontorsbiträde vid järnvägen där. Men han var även engagerad i nykterhetsrörelsen, hade suttit i ett riksdagsutskott omkring 1896, i början av 1900-talet sålde han pressat hö en tid, förmedlade fastigheter, osv.

År 1900 beviljades han patent på en kaffekvarn som sägs göra att malningen går på tredjedelen av tiden. Kvarnen ska tillverkas av E. G. Hagström i Eskilstuna:



1903 uppförde E. G. Hagströms son Carl Hagström en smidesfabrik i Krylbo, med Anton Rehné som disponent. Hagströms tillverkning flyttas alltså från Eskilstuna till Krylbo. Jag ser dock inget om kaffekvarnar i artikeln:



Dessförinnan hade han varit disponent på AB Krylbo Snickerifabrik, som grundades året innan. Spårbytet nämns i en notis 1903, där det framgår att han fortfarande är järnvägstjänsteman, men tjänstledig:



Han sökte patent 1898 och det beviljades 1900 (PDF):

[Staffan Kvist]

Hej Anna-Carin

Tack för så intressant material. Ja, kanske blir
bilden av "Eskilstuna kaffekvarnsvärld" mindre
suddig för mig.

En sak jag undrar över är att det skulle funnits
två tillverkare där på den adressen, av kvarnen Tix,
samtidigt, Ramstedt och Bleck- och Plåtslageribolaget,
men patentet var Ramstedts. Hur kom de överens?

Det patentet du visar är intressant och innebär att
det fortfarande finns kaffekvarnar att "hitta", för den
har jag aldrig sett. Har den en "spiralgänga", som
pressar ner bönorna, om jag tolkar texten rätt?

Det är spännande och vad hände sedan med kvarnen
Tix, och hur kom den till Norge och hur är det med
kvarnen Eskil?

hälsar
Staffan

[Anna-Carin]

Staffan,
Jag sökte i dagstidningarna, och såg att Carl Ramstedt & Co i Eskilstuna nämns endast 1907-1908. Om vi tänker oss att firman sedan såldes till Bleck- och Plåtslageribolaget, så skulle firmanamnet rimligen övergå till Carl Ramstedt & Co:s Eftr., som det står på den övre etiketten. Eller, för att uttrycka det annorlunda, om Plåtslageribolaget övertog Ramstedts så var de ju Ramstedts efterträdare. I vilket fall så tror jag att om Ramstedts Eftr. blev ett helägt dotterbolag till Plåtslageribolaget, så skulle Plåtslageribolaget ha full rätt att kalla patentet för sitt, oavsett om de hade avvecklat Ramstedts Eftr. eller inte.

Kul att Rehnés kvarn var ny för dig, jag hoppas att det ska dyka upp någon så småningom! Även jag tolkar det som att innovationen är att den pressar ner bönorna.

[Staffan Kvist]

Hej Anna-Carin

Ja, intressant det du skriver.

När jag läser i "Alla verkstäder i Eskilstuna", så
hittar jag detta:

-"Carl Ramstedt & Co
Tillverkning av kaffekvarnar och div. smiden
Grundades: Av C.G Ramstedt (okänt år)
Var åtminstone verksam 1919 enligt Södermanlands
länskalender".
----------------------------------------------------

Eskilstuna Bleck- & Plåtslageri AB

Verksamhet med byggnadsplåtslageri och tillverkning
av eldsläckare, brandsprutor, vattenvärmare m m
samt rostfria produkter.

Från 1964 tillverkades skorstensanslutna oljekaminer,
samt diskmaskiner för metalltvätt.

Grundades: Firman grundades 1897 av Axel Larsson,
Carl Oskar Belfrage, Viktor Nilsson och Otto Lindblad i
en mindre verkstad vid Rademachergatan 14, men
flyttades 1898 till Kriebsensgatan 15.

År 1907 uppfördes plåtslagerifabriken och år 1939
svetsningsverkstaden.

1912 blev C O Belfrage ensam innehavare av rörelsen.

Anställda: 1944 hade man det största antalet
anställda, ca 35 st.

Bild 1 är från katalog 1913
Bild 2 ...1909
Bild 3 ....1909
Bild 4 ..1909

Så många, många pusselbitar...


Hälsar
Staffan

[Staffan Kvist]

Hej Anna-Carin

Jag måste säga att jag vet inte om årtalen stämmer
varken för texten och de från katalogerna.

Så det är ju riktigt svårt för mig att "pussla" fram hur
det kan hänga ihop? Ja, vilka var Carl Ramstedt & Co:s Eftr ?

Jag är så tacksam, för nu får jag en ny bild av Carl
Ramstedt och att han faktiskt tillverkade andra kvarnar
också förutom Tix.

Eskilstuna Stålindustri och deras föregångare Jernström
& Ericsson...tillverkade ju också Tix-kvarnen...

Tänk om det skedde en sammanslagning efter de årtal,
som jag nu tror att jag "har koll på", innan tillverkningen
dyker upp i Norge, med kvarnen "Knas" och Hildebrand
tillverkade kvarnen "Eskil"?

Här lite om den sistnämnde:

E Hallin Metall & Smidesverkstad.
Grundades: E J Uhr startade företaget i Kungsör 1893
och sonen övertog så småningom verksamheten.
1924 överläts företaget till Hildebrand & Co och flyttades
samtidigt till Tullgatan 5 i Eskilstuna. 1933 köpte E Hallin
rörelsen.

Så Hildebrand kanske tillverkade en Tix-kvarn under namnet
Eskil, kanske mellan 1924 till 1933? Är det slutet på tillverkningen
i Sverige då?

Tillägg: Nej det stämmer inte för kvarnen Eskil har botten och
kaffelåda av trä, vilket inte Ramstedts Eftr. och Plåtslageribol.
har, de är i plåt. Däremot den tidiga Ramstedts har dem i trä.

Jag det är mycket spännande.


Hälsar
Staffan

[Anna-Carin]

Staffan,

Ifrånga om mina tidningssökningar så gäller att "absence of proof is not proof of absence"! Att namnet Carl Ramstedt & Co förekommer i tidningarna enstaka gånger under ett par år tyder på att firman fanns då men motsäger inte att den funnits tidigare och/eller senare. De årtal du fått fram från kalendrarna är alltså mycket mer trovärdiga. Om man hittar en tidningsnotis med konkreta uppgifter om att ett företag grundats eller sålts eller upphört är det förstås en annan sak.

Jag har försökt titta närmare på detta med två olika firmor på Kriebsensgatan 15. Båda har bevisligen tillverkat kvarnen Tix, men finns det bevis för de gjorde det samtidigt, eller bara att båda firmorna hade den adressen samtidigt? Jag tycker det verkar högst sannolikt att Ramstedts tillverkade Tix först, och att senare övertog Bleck- och Plåtslageribolaget Ramstedts firma inklusive patentet, och fortsatte tillverkningen.

Historiska kartor över Eskilstuna finns för ett antal år. Kriebsensgatan ligger i södra delen av det gamla fristadsområdet (idag centrum), här var förr mycket träbebyggelse som revs under 1960-/70-talen. Fastigheten med adressen Kriebsensgatan 15 utgjorde 1/8 av det som idag är kvarteret Valören, nu bebyggt med gamla Myntverkets byggnad från 1974. Innan rivningsvågen hette kvarteret Värjan. Obs att Kriebsensgatans udda nummer har numrerats om på senare tid, nr 15 ligger i grannkvarteret idag (den stora upplagsplatsen mellan ån och Kriebsensgatan 1 bebyggdes, och blev nya nr 1, så numren försköts).

Kartbild från 1907 över kvarteret Värjan - Kriebsensgatan går till vänster, Smedjegatan upptill och Västermarksgatan nertill. Jag har ringat in tomten med rött; den var på ca 1200 m². Alla husen är ritade i gult, vilket betyder trähus. På andra tomter finns en del blåa hus (reveterade) och rosa hus (stenhus, dvs troligen tegel). Jag har kollat på Lantmäteriet men hittar ingen information där om fastigheten. Antagligen ägde Bleck- och Plåtslageribolaget fastigheten och hyrde ut någon byggnad de inte behövde till Ramstedt.



1927 har det tillkommit en stenbyggnad i tomtens inre hörn.




När det gäller R. Hildebrand så är frågan hur länge Ramstedts patent gällde; de kan ha börjat tillverka Eskil efter att patentet hade gått ut. Att Eskil har mer trädelar skulle kanske kunna bero på att de kopierat en äldre kvarn från Ramstedt, eller att de hellre jobbade med trä och minimerade plåtanvändningen?

Jag får nog lämna resten av frågorna därhän, det är mycket annat just nu!

[Staffan Kvist]

Hej Anna-Carin

Tack för intressant text och trevliga bilder.

Kvarteret Kriebsensgatan 15 ser, nåja ganska trevligt
ut numera, också...Google...

Ja, det har jag inte tänkt på att patent kan gå ut. Kan
då detta förklara att Eskilstuna Stålindustri också kunde
tillverka en Tix-kvarn, i sin "Gul-gröna serie", vid mitten
av 30-talet omkring, eller tidigare också på 20-talet?

Det hade jag missat helt, tack.

Nu verkar bitarna kanske passa bättre?

Normalt räcker ett patent i 20 är, skriver de.

Hälsar
Staffan

[Anna-Carin]

Det gläder mig att ha kunnat bidra något! Etiketterna utan texten "patent" ser nyare ut, kan jag tycka (de jag sett är Eskil, Knas, och denna gulgröna Tix). När patentet gått ut var nog inte namnet Tix skyddat heller, om det någonsin varit det.

Jag har just rättat ett skrivfel i det jag skrev om omnumreringen av Kribsensgatan. Ramstedt m.fl.:s Kriebsensgatan 15 heter nr 17 idag, och ingår i 1970-talsbygget Myntverket. Entrén till gamla Kungliga Myntet i Stockholm är mer i min smak!

[Staffan Kvist]

Hej Anna-Carin

Nu börjar jag fundera. Skulle det kunna vara så
att Tix-kvarnar utan texten Patent skulle vara så
sena att patentet hade gått ut, dvs från efter
år 1927?

Jo, det skulle göra sådana kvarnar yngre. Det hade
jag inte tänkt eller ens funderat över.

Jag vet inte om "Tix Favorit" skulle ha omfattats
av det patentet, från 1907, men kanske?

Tillverkare I. Söderbäcks Eftr.

Hälsar
Staffan

[H-Å.W]

Staffan det är ju mest logiskt att kvarnarna med patent kom först och dom utan senare. Annars borde dom ju fått nytt namn när patentet togs och.... Varför lägga in om patent på något man redan sålt ett tag?

[Staffan Kvist]

Hej H-Å.W

Ja, jag håller med dig, men det är svårt att
riktigt se det när jag jämför kvarnar där den
ena ser så mycket äldre och använd ut, att
den då skulle vara betydligt yngre.

Sedan har jag de osäkra årtalen för kvarnarna
från Jernström & Ericsson och Eskilstuna Stål-
industri, ja när firman bytta namn. Jag har an-
tagit att namnbytet skedde år 1924 och då det
finns Tix-kvarnar med etiketten Jenström &
Ericsson, så skulle de varit eller kunna varit från
före 1920 eller omkring, dvs innan patentet
hade gått ut.

Men Tix-kvarnen i Gul-gröna serien här ovan är
säkert från mitten av 1930, jmfr Kockums serier.

Tackar och hälsar
Staffan