Tweet
Hej Staffan,
-vill bara instämma i att det verkar vara furu i botten på kvarnen.
Mvh Bosse
-vill bara instämma i att det verkar vara furu i botten på kvarnen.
Mvh Bosse
-
-
Hej
Jag vill inte göra reklam, men ändå skulle jag upp-
märksamma en annan kvarn också på Tradera:
Jag visste inte att det finns sådana från Norra-
hammars Bruk:
Kvarnen som säljs har nummer 5 och är så lik de
från Husqvarna. Kanske är det inte så konstig då
Husqvarna köpte bruket 1918, som de skriver...
Vi ser Husqvarna nr 5 på både första och andra bilden:
Hälsar
StaffanLast edited by Staffan Kvist; 2020-02-06, 15:13.Comment
-
Hej
Kanske skulle jag kunna säga att jag köpte
den här kvarnen bara för dess vevs skull.
Jag tror att vi har sett en liknande vev tidi-
gare, men då var kvarnen okänd:
...den jag visade då var av "plåt" och vi läser i
Åhlen och Holms katalog från 1907 att de då
vid den tiden såldes via postorder. Se bild.
Den här kvarnen är tillverkad av Carl Walfrid
Dahlgren (1848 – 1922). Vi hittar väldigt få
kvarnar av hans tillverkning, för den slutade
ca 1914. Det finns mycket skrivet om honom
och vi har faktiskt inte sett någon av hans kvar-
nar tidigare i tråden, mer än den då okända,
fast vi har nämnt dem ofta:
-" C W Dahlgren Fabriks AB
Från starten tillverkning av saxar, rakknivar,
jaktdolkar, spänt- stick-, sprätt- och täljknivar.
Korkskruvar, skridskor, kaffekvarnar, byggnads-
smiden mm.
1884 tillverkning av gångjärn, fönsterbeslag,
kakelugnsventiler m m.
1891 tillverkning av kakelugnsluckor, ventiler,
saxar, rakknivar och div. smiden.
1896 tillverkning av kakelugnssmiden av järn
och mässing, ventiler, gångjärn och beslag,
saxar, rak- och slidknivar, korkskruvar, liar
och skridskor.
Grundades: Carl Walfrid Dahlgren (1848 – 1922)
började redan som sjuåring att arbeta i faderns,
Gustaf Wilhelm Dahlgrens, smedja och vid faderns
död 1870 tog C W helt över verksamheten i sitt eget
namn.
1870 började Dahlgren produktion i Granbergs gård
på Kriebsensgatan, men efter några år köpte han
tillsammans med sin bror ytterligare en gård på Bruks-
gatan 6.
Sedan utökades verksamheten och under åren 1906 –
1915 bedrevs verksamheten i en stor fabriksbyggnad,
som sträckte sig från Kungsgatan till Rademachergatan .
Anställda: 160 st (1895)."
Jag vill säga att den är synnerligen välgjord och i
furuträ fast jag undrar över locket. Kan det vara av
gran? Årsringarna sitter väldigt tätt. Se bild.
Vi ser att den tidigare ägaren har skrapat av färgen.
Lådan är 10 cm bred. Skulle den kunna vara tillverkad
vid sekelskiftet?
På delbilden av katalogen ser vi att fabriken har
varit nog så stor. Där tillverkades många knivar och
dolkar mm
Riksarkivet:
Erikskällan, Eskilstuna museum:
Eskilstuna - Strängnäs Släktforskarförening, sidan 7:
Mera Eskilstuna kuriosa. 1915, efter konkursen övertogs
fabriken av Carl Gustav Blomqvist, som var knivsmed.
Vi har tidigare i samband med en kaffekvarn stött på
"familjen Blomqvist", knivsmeder, eftersom Pontus Holm-
berg "gifte in sig" i familjen. Vi har tidigare sett en "mugg-
kvarn" i en tråd tillverkad av just P. Holmberg
Hälsar
StaffanBifogade filerLast edited by Staffan Kvist; 2020-02-11, 17:22.Comment
-
-
Hej
Jag har nu skruvat isär Dahlgrens kvarn, mycket
för att studera "kvarndelarna". Om denna kvarnen
är så tidig, skulle "kvarnringen" vara rak och med
en mindre vinkel, som jag skrev om tidigare.
Mycket riktigt och när vi jämför med en sen C A M
Nilsson-kvarn så ser vi att Nilsson har vinklat öpp-
ningen i kvarnringens övre del, så där finns större
plats för bönorna att ramla ner. Nu har visserligen
Nilsson också sin "Patent", med en lite plåt, som
pressar ner bönorna också.
Jag skruvade isär en sen kvarn från Eskilstuna Stål-
industri också och deras kvarnringar är "raka" inuti
på ungefär samma sätt som Dahlgrens.
Två första bilderna är på den Dahlgrenska kvarnen
och de andra är på en sen Nilssonkvarn med en "6-
vingad" kvarnkärna och med en kvarnring med större
öppning uppåt. Den liknar något tyska kvarnringar.
Jag tycker att Nilssons kvarnring har lite större vinkel
och med sin extra vinklade öppning är nog hans "kvarn-
ringar" modernare? Vi har sett att C A M Nilsson provade
olika modeller av kvarndelar under sin tid...
Kanske var E. Hoffman en föregångare med sitt patent
redan 1896, ett "Stålkrossverk", som man kunde ta isär
och "skärpa dess lameller" om de "blifvit slöa"....
Vi ser hans kvarn i tråden:
Hälsar
StaffanBifogade filerLast edited by Staffan Kvist; 2020-02-13, 08:55.Comment
-
-
Hej prylsnubben
Jag återvänder till ditt inlägg om den runda
plåtkvarnen.
...för jag har faktiskt tittat på en annan rund
plåtkvarn för kanske ett halvår sedan och jag
hittade några av bilderna i min dator. Jag har
lagt upp några på min sida, så jag kan ta bort
dem om någon klagar:
Tillverkaren av den kvarnen är Carl Zetterlund,
Eskilstuna. Inbuktningarna på hans kvarn verkar gå
utåt, som på den kvarnen, som säljs på Tradera nu?
Jag har också skrivit till den som nu säljer den runda
plåtkvarnen, på Tradera. Den vi uppmärksammade
just tidigare i tråden och frågade om det finns
någon text på det runda locket. Jag frågade också
om jag får visa den här om det blir intressant?
Om C. Zetterlund har tillverkat en sådan kvarn
innan 1915, så kanske det har funnits flera?
Ett tidigare inlägg om C. Zetterlund:
...ännu tidigare:
Tillägg: Kan Carl Zetterlund ha sett en Peugeot-kvarn,
eftersom han också placerar sin namnstämpel på den
runda "skålen", under veven, vilket ju är helt ovanligt
och jag endast har sett hos Peugeot?
Hälsar
StaffanLast edited by Staffan Kvist; 2020-02-14, 08:41. Anledning: Lade till en länk till tidigare inlägg samt textComment
-
Skojigt Staffan, tack för info.
Kanske samma tillverkare då
eller i varje fall från Eskilstuna.Comment
-
Hej
Tittar vi noga på de runda plåtkvarnarna i
länkarna, ser vi att de är av två konstruk-
tioner. En har "skålen" av plåt men "muffen",
genomgången för vevaxeln, av mässing. Ja,
som kvarnen från L. A. Ström:
...men en annan har både skål och muff av
järn. Jag hoppas få svar från säljaren på Tradera.
Men nu till en "skorstenskvarn" från Tyskland.
Magdi "fyndade" en sådan till mig i loppisaffä-
ren vid Liljeholmen, här i Stockholm.
Den liknar till endel, en tidigare kvarn här i trå-
den, dels skadorna på botten och tillverkningen.
...men också dessa och då den till höger, kanske mest:
Den här kvarnen har en "skorsten" av mässing,
men den här mässingen verkar mycket hårdare,
än andra äldre kvarnars. Kan det vara så att den
här tillverkaren använde en senare legering med
mer zink eller aluminium, jag vet inte?
Jag tror kvarnen är kanske från just före kriget?
Skadorna i botten, får jag försöka göra något åt...
Lådan är ca 10 cm på bredden och av bokträ och
kvarndelarna, ring och kärna är mindre än andra
från den här tiden? En enklare billigare kvarn?
Det inre fastlödda locket i "skorstenen" saknas, men
lödningarna där det har suttit fastlött, är kvar.
Tillägg: Jag har funderat. Jag är osäker på datering-
en av kvarnen. Kan den vara äldre från början av
1900 fram till 1920-talet eller är den en enklare "kopia"
utan namnskylt i metall, från just före sista kriget?
De flesta äldre "märkeskvarnarna" hade metallnamn-
skylt, tror jag....
Hälsar
StaffanBifogade filerComment
-
-
Hej
Den här kvarnen fick följa med hem, när säljaren
på Hötorget ropade ut -" 4 saker på bordet 100
kronor".
Lådan är verkligen "ihopsnickrad", inte en enda skruv
till lådan. Det skulle nog bli svårt att ta isär den. Den
ser ut som en 1800-tals kvarn inuti, med smidda
kvarndelar.
Den maler faktiskt till grovt kokmalet, kanske tack
vare den lindade elsladden på vevaxeln?
Jag väntar med att ta isär den. En rolig sak är att den
har en tillskuren trådrulla(Björntråd?) till vevknopp.
Lådan är ca 15 cm på bredden.
Skulle den passa som prydnad i ett soldattorp på
Skansen?
Hälsar
StaffanBifogade filerLast edited by Staffan Kvist; 2020-02-18, 19:42.Comment
-
-
Hej
Jag har fått svar och flera bilder från säljaren
på Tradera, Borag1. Tack, tack.
Han skriver att "refflorna" går utåt, alltså inte som
på Peugeots kvarnar. På en bild ser vi att "muffen",
genomgången för vevaxeln också kan vara av
mässing, kanske.
De här kvarnarna är intressanta och jag skulle
tro att de är från tiden just före sekelskiftet eller om-
kring det samma och kan vara tillverkade av, anting-
en några redan kända tillverkare, eller kanske av
någon, som har försvunnit, utan att vi vet.
Vi ser på närbilden av "skålen" att där finns ett runt
märke, som kanske kan ha varit för en rund stämpel,
intressant. Vi ser också på samma bild att färgen
på genomgången för vevaxeln har en annan färg
än järnet, mer åt grönblått, kanske ärg?
Jag tackar säljaren, Borag1 så mycket för att jag
fick visa bilderna och svaret på frågan om stämplar
mm. Tack, tack.
Jag får ändra mig vad gäller "muffen", genomgången
för vevaxeln. De kan alla vara av mässing, på de här
kvarnarna. Kvarndelarna ser mycket svenska ut.
Den är ganska lik den. som är tillverkad av Carl Zetterlund...
Hälsar
StaffanBifogade filerLast edited by Staffan Kvist; 2020-02-20, 10:25.Comment
-
-
Hej
I söndags "prutade" jag ihärdigt på en gammal,
troligtvis svensk, 1800-talskvarn. Den är "elegant"
med en välgjord, stor och snyggt lackerad låda.
Lådan är ca 20 cm på bredden, sinkad och med
små mässingsskruvar fastsatt lock.
När jag, där på loppisen, drog ut "kaffelådan", låg
där två träklossar. Ja, till vad?
Vi har tidigare i tråden beskrivit att när "kvarndelar-
na inte är fastskruvade i locket så måste de använda
klossar att hålla "kvarndelarna" fast i locket.
Ja, kvarndelarna gick att lyfta med veven, tills metall-
tvärslån, där inne, tog emot.
Skålen är inte "driven" utan maskintillverkad. Jag fun-
derar över om det fanns fler mässingsverk eller verkstä-
der, som maskinellt kunde tillverka kaffekvarnsskålar?
Gustav Eriksson startade ca 1880 med detta i Eskilstuna,
men vi kan läsa att runt Falu koppargruva fanns bl a.
kopparverk och mässingsverk redan omkring 1830.
Så kanske inte alla maskintillverkade kaffekvarnsskålar
av mässing kommer från Gustav Eriksson?
När jag skruvat av locket för att sätta tillbaks klossarna
som torkat och ramlat ner i lådan, hittade jag en text:
-" Justerad d. 23 mars 1906, K. V. L ".
Det var trevligt att hitta en text.
Tillägg: Jag har reserverat en bok på biblioteket,
"Mässingsbruk och bruk av mässing", av Nils Forsgren...
Hälsar
StaffanBifogade filerComment
-
-
Perfekt kan man väl inte få nog av, denna fotadesUrsprungligen postat av Staffan Kvist Visa inlägg
i Vårberg idag.Bifogade filerComment
-
-
Hej prylsnubben
Tack för bilderna. Den här kvarnen, Perfekt,
är verkligen sällsynt. Vi har endast sett en
enda tidigare här i tråden.
Jag tycker att den ser lite "modernare" ut, kan
den vara tillverka någon gång på 50-talet?
Ja, när Eskilstuna Stålindustri, slutat med sina
kvarnar och då tänker jag på deras "gul-gröna"
serie? För den här kvarnen har ju en liknande
färgsättning och de kunde väl knappast vara
samtida?
Tackar och hälsar
StaffanLast edited by Staffan Kvist; 2020-02-25, 09:36.Comment
-
Hej prylsnubben
Tack för tipset, jag satte mig idag på tunnel-
banan och köpte kvarnen i Vårberg.
Den är verkligen liten, plåtlådan är bara 8 cm
på bredden. Jag var så nyfiken på den och att
kunna skruva isär den också.
Hälsar och tackar
StaffanComment
-
Riktigt roligt...
...att kunna bidra, "skruva lugnt" hälsar prylsnubben.Comment
-
Hej prylsnubben
Nu har jag skruvat isär den lilla kvarnen. Den
har fått ett öra till skålens lock, en liten lås-
bricka för locket och skruvar där det saknas.
Kvarndelarna, ringen och kärnan är intressanta
för kvarnringen har tydlig "delning" här. Den
övre med grövre tänder för att krossa bönorna
(1) och en finare(2) för finare malning. Vi ser
att kärnan är som de tidigare, hos Eskilstuna
Stålindustri och med 5 "vingar", ja, som de flesta
Eskilstunakvarnars.
Att kvarnringen är så "utvecklad", med tydlig uppdel-
ning i två funktioner, får mig att anta att kvarnen är
senare, kanske från 50-talet? jämför C.A.M. Nilssons
kvarn där vi ser en tydlig början till detta.
Veven är rak och låsningen för "malningsgraden"
är lik den hos den senare kvarnen "Juffe", med två
"skruvringar" i mässing. Juffekvarnen har vi sett
tidigare i tråden, men med en "spännfjäder" och
låsringar. Jag har en utan fjädern också, här på
bilden.
I. Söderbäcks Eftr. , Herman Söderbäck, Eskilstuna
har som sagt tillverkat den.
Hälsar
StaffanBifogade filerLast edited by Staffan Kvist; 2020-02-28, 22:11.Comment
-
Comment