Strömberg/Strömbergshyttan

[Rebello]

Har nu hunnit gå igenom hela tråden och nog lutar det åt mannen med den skrovliga bottenytan eller ? Rune Strand-en ny bekant för mig.

Jo - så torde det vara!
Svar i dag från min släkting som också har jobbat en period i gravörverkstaden på Strömbergshyttan: "Ja, det lutar nog åt Rune. Den här tekniken med kolformar blev ju populär under -70 talet då också tandläkarborrarna slog igenom/blev användbara när det gäller formmakeriet!"

Rune var på Strömbergshyttan i två perioder. Först "lärlingstiden" då han började hos sin far, glasblåsarmästaren Hilding i hyttan och sedan som gravör med Ragnar Bergqvist som läromästare. Därefter fick Rune 1949 anställning på Trelleborgs glasbruk, där han var till 1951.

Rune Strands andra period på Strömberghyttan, som gravör och formgivare, var 1963 - 1968. Därefter: 1968 - 1977 vid Hovmantorps glasbruk. Boken om Rune Strand presenteras i inlägg nr 208 här på tråden: http://www.precisensan.com/antikforu...and#post109146.

Askfatet kan vara från 70-talet, ty Rune bodde i Lessebo och hade en gravörverkstad i nedervåningen på sitt souterränghus där, minns jag. I en annons beskrev han att han där "ämnade bedriva rörelse omfattande glasgravyrer och formgivning under namnet: Rune Strand Glasgravyr och Design." I boken om Rune anges det i kapitlet om perioden 1968 - 77 att han hade kvar denna firma, men att han inte hann arbeta så mycket med gravering privat, eftersom han på arbetstid hade fullt upp med formgivning. Kanske tittade han in på Strömberghyttan också, med leverans av någon form, på sin en mils pendling från bostaden i Lessebo via Strömbergshyttan och till jobbet i Hovmantorp.

[prylsnubben]

Ett STORT tack till Dig Rebello för ett intressant och uttömmande svar.
Mvh Prylsnubben

[rebessin]

Hej! Jag jobbade lite tillfälligt i hyttan under vintertid på Strömbergshyttan vid mitten av 1970-talet. Jag vill minnas att det blåstes såna tjocka askfat i grafitformar då, och att jag fick sitta och rulla dom en lång stund och blåsa tryckluft, innan temperaturen var sån att man kunde lägga dom i kylröret utan att de deformerades. Så 70-tal är nog helt riktigt. Vem som formgett vet jag dock inte.

[prylsnubben]

Formgivare var som Rebello angett i inlägget ovan Rune Strand. Bakom ett sådant föremål som askfatet ligger vad jag kallar "ett gediget arbete". Resultatet blir ett såväl användbart som vackert vardagsföremål.

[prylsnubben]

Denna tjockväggiga glaspjäs är signerad EH/EA 1990 Sg Strömbergshyttan HG LP MS. Den är alltså skapad av Erik Höglund i högst 5 exemplar vid Studioglas Strömbergshyttan 1990. Mästarna bakom hantverket är :
Håkan Gunnarsson, Leif Persson samt Mikael Svensson.

[Rebello]

Ett mycket tjusigt exemplar av de glas som Erik Höglund formgav för Studioglas Strömbergshyttan!

Även denna studiohytta har vi placerat in och behandlat här på tråden några gånger. Jag vill på nytt erinra om att det är ett helt annat företag än familjen Strömbergs glasbruk. Det har blivit en rad förväxlingar av dessa båda företag - inte minst när de stora auktionshusen skriver "Strömbergshyttan" för pjäser från "Sg Strömbergshyttan". Men det gläder mig, att du "prysnubben" har detta med "Sg" helt klart för dig! På tråden "Fråga: Strömbergshyttan" har jag skrivit så här om detta:

På den ort som i dag heter Strömbergshyttan, vid väg 25 mellan Växjö och Kalmar, anlades ett glasbruk 1876: Lindefors glasbruk. Familjen Edvard och Gerda Strömberg arrenderade detta bruk från 1933 och köpte det så småningom samt gav det namnet Strömbergshyttan. Det bestod av hytta med en rundugn, glassliperi m.m. Detta bruk lade ner driften den 1 juni 1979. Bruksbyggnaden finns kvar och där säljs glas från Orrefors Kosta Boda.

Mitt emot den gamla disponentvillan startades 1987 Studioglas Strömbergshyttan AB av de tre mästarna Håkan Gunnarsson, Leif Persson och Mikael Axenbrant. Deras försäljningsbod finns kvar där men tillverkningen har flyttats till Bergdala glasbruk och man har bytt namn till Studioglas Bergdala. Om dagens verksamhet på orten Strömbergshyttan: http://smp.se/nyheter/lessebo/lesseb...er(1079164).gm. Och om Mäster Håkans verksamhet på Bergdala: http://www.smp.se/nyheter/lessebo/as...la(1285344).gm.

På den gamla hemsidan kan man läsa mer om den verksamhet på Sg Sh som senare ledde till samarbetet med Erik Höglund: http://www.studioglas.se/start.html , klicka på "Om hyttan" och sedan på "Läs mer om hyttans historia här". Om man klickar på "Gästande konstnärer" så omnämns Erik Höglund både med bild och text, bland övriga gästdesigners.

[Rebello]

Tillbaka till askfatet

Jag har nu fått kontakt med en annan formgivare på 1970-talets Strömbergshyttan: Anders Solfors.

Anders Solfors arbetade som gravör på Strömbergshyttan och kom sedan in på konstindustriskolan i Göteborg. Efter den utbildningen arbetade Anders med kolformar på Strömbergshyttan i mitten av -70 talet. Efter perioden på Strömbergshyttan övergick Anders till att vara tecknare på Smålandsposten och han är numera sin egen och gjuter block med inslag av graal (!) och även ansikten.

Här finns ett av Anders Solfors gjutna block med inslag av graal: http://www.vaxjokonstrunda.se/artists/show/44. Och här en ansiktsskulptur: http://www.uniktglas.se/120-2059.html. Mera här: http://www.uniktglas.se/112-1298.html. Graalvas: http://www.uniktglas.se/120-2052.html. och ännu en graalvas: http://www.uniktglas.se/120-2056.html.

Betr. en knottrig rätblockformad vas tidigare på tråden, så trodde vi först att det var Anders design - men han svarade så småningom: det är Rune! Nu verkar det förhålla sig tvärtom med askfatet. Anders är inte riktigt säker på om det är han eller Rune som har gjort formen. (Synd att man inte bättre dokumenterade resp. designer för eftervärden på Strömbergshyttan, min anm.) Min brorson som då en period var glasgravör där, har berättat att den här tekniken med kolformar blev populär under -70 talet då också tandläkarborrarna slog igenom/blev användbara när det gäller formmakeriet! Det var alltså en gravör som gjorde formen - och enligt sin design.

Anders skriver nu: "Jag tror det är jag." Han beskriver tekniken så här:

FORMEN ÄR GJORD I TVÅ DELAR. BOTTENFORMEN ÄR GJORD I GRAFIT
LIKSOM CYLINDERFORMEN SOM SITTER RUNT OM.
BOTTENFORMEN SNURRAR MED NÄR MAN BLÅSER DEN.
DEN ÄR ALLTSÅ INTE FASTBLÅST.

[prylsnubben]

Jag tror det är jag, UNDERBART. Tack återigen Rebello!!

[rebessin]

Kjell Andersson vid sin mästarstol på Strömbergshyttan 1956!

Eftersom det här är en dokumentationstråd om Strömbergshyttan lägger jag in en bild fotograferad av min far Sven-Erik Putte Bergqvist 1956. Mästaren Kjell Andersson har just drivit ut en av Gynnar Nylund designad och tidstypisk vas. Putte arbetade som hyttmästare på Strömbergshyttan och själv var jag ett år fyllda vid tiden för bilden. Han fotograferade en hel del och tillsammans med Kjell A på bilden samt några kompisar startade de Lessebo Fotoklubb 1952/53. Fantastiskt att diabilden fortfarande är så pass välbehållen efter över 53 år. Att jag är så säker på bildens årtal kring 1956 det kan du läsa om i länken och dess kommentarer här:

http://www.fotosidan.se/blogs/graal-blog/40565.htm

[Rebello]

Bilder från Strömbergshyttan 1950-tal

Tack Rebessin! En fin bild på glasblåsarmästaren Kjell Andersson och vasen ritad av konstnären Gunnar Nylund - en vas som Kjell just har klippt och drivit i mästarstolen. Dessa glasarbetare behöver också lyftas fram - ack så nödvändiga för att glaskonstnärernas konstverk ska ta form i hyttan. Just Kjell A och medarbetarna i hans verkstad berömde formgivaren och bruksägaren Asta Strömberg i sitt svar till mig om den vas som är upphovet till den här tråden: "Den asymmetriska vasen med färgkärna är ritad av Gunnar Nylund. Blåst av Kjell Andersson och hans skickliga team."

Nu i januari månads blogg 88/68 har Rebessin lagt in flera av hyttmästaren (tillika min storebror) Puttes bilder som dokumenterar arbetet i glashyttan under 1950-talets Strömbergshyttan: http://www.fotosidan.se/blogs/graal-...ate=2010-01-01 .
När dessa bilder togs gjorde jag rekryten vid Kronobergs regemente i Växjö och stod i begrepp att lämna Glasriket för gott. Det är dessa glasarbetare och deras arbetsmiljö som jag har i kärt minne och förknippar med ett äkta konsthantverk - när jag skiljer sådant glas från alla dessa billiga maskingjorda som i dag finns på marknaden.

Bland hyttbilderna på Rebessins blogg vill jag särskilt peka på de två med det drivna glasets mästare Hilding Strand. Han var far till glaskonstnären Rune Strand som vi har haft tillfälle att uppmärksamma tidigare på den här tråden. Liksom hans mästarkollega i hyttan, Knut Bergqvist, hade Hilding skolats på Kosta Glasbruk; dock 20 år senare än KB. Via bruk som Hjärtsjö och Gadderås samt Glimåkra och Elme, kom HS till Strömbergshyttans föregångare Lindefors Glasbruk 1929. Det kan också nämnas att HS under en period verkade på det danska Kastrups Glasbruk, dit familjen Strand flyttade i augusti 1935. Man återvände till Strömbergshyttan hösten 1937 - i god tid för att slippa undan de svåra år som följde under den tyska ockupationen av vårt grannland. Redan under åren i Danmark hade Rune visat upp en begynnande talang som konstnär: han vann första pris för skolbarn i en teckningstävling om kaffereklam och blev uppmärksammad för en skulptur i snö och is av "den lille havfrue"!

De båda konstnärerna Valliens och Höglunds öden och äventyr i luftballong över Strömbergshyttan (!) skildras sedan i blogg nr 88/67 på den angivna länken. Nisse berättar om hur de två glaskonstnärerna gick ner för landning på Hyllsjöns is - på den sjö som var energimagasin för vattenkraften till Lindefors och Strömbergshyttans glasbruk.

[Rebello]

Gunnar Nylunds sommerso på Strömbergshyttan

På tråden "Hjälp med två underfångsvaser", http://www.precisensan.com/antikforu...ad.php?t=20657,
frågar isalu om två somersovaser (med kärna i färgat underfång). De beskrivs så här av isalu:

"Båda är osignerade, varför jag inte kan googla mig fram. Den lila är ungefär 22,5 cm hög och bredare framifrån än från sidan. Den med mörkblått underfång är väldigt massiv och tung. Tycker det är väldigt fint att underfånget är format som en flaska på det sättet. Öppningen är väldigt trång i den."

Jag har på den tråden gjort bedömningen att det är två av Gunnar Nylunds sommersovaser från hans period 1954 - 1967 på Strömbergshyttan.

Detta grundar jag på en jämförelse mellan sommersovaser av GN och andra forgivare: på Kosta, Orrefors, Hadeland och Iittala - länkar till dessa glas finns på den angivna tråden. Den blåa vasen hos isalu stämmer överens, vad gäller det tunna klarglasskiktet på stor del av höjden, med Freeformsvasen från Strömbergshyttan, Nr 5 här: http://www.freeformsusa.com/glass/misc.htm. (Freeforms anger ett för lågt nummer: "Engraved "Stromberg B89A". Det skall säkerligen vara ett tresiffrigt åttahundratal, utan A.)

Så gott som alla Nylunds skisser samt en kopia av hans anställningskontrakt räddades undan containern efter nedläggningen 1979. Där framgår att en del av ersättningen var att ta ut sekunda (osignerat) glas till ett ganska ansenligt värde – men utan att konkurrera med bruket. Det kan kanske vara ett par sådana glas som visas här? Men det förekom också en försäljning av andrasortering på den s.k. sekundavinden på bruket.

Här visas en bild på isalus vaser och fyra Nylundvaser från Strömbergshyttan. Den utan färgkärna har höjden 10,5 cm, och även den har en viss förträngning i mynningen. De tre miniatyrerna har höjd från 3,5 cm till 12 cm.

[Bruce]

Testar.

[smålänningen]

Rubus Arcticus och jag har nu i dagarna haft en dialog om vaser med färgad kärna i underfång - från Strömbergshyttan.
Tråden heter Fråga: Strömbergshyttan och finns här: http://www.precisensan.com/antikforu...ad.php?t=16338.

Vi kom där in på att många av vaserna från Strömbergshyttan gärna kan användas till att sätta blommor i.
Före modellnumret har de ju en bokstav B som står för blomvas!

Här visar jag ett knippe sådana vaser från 1960/70-talen.
Vasen längst till vänster med en pålagd blomma i glas är dock från 1940-talet och designad av Gerda Strömberg.
De övriga är troligen av Asta Strömberg.

Med buketten av vintergäck, snödroppar, snöklockor och scilla i den lilla vasen,
hälsar jag alla pesare en Glad Påsk !
Blåsipporna baktill har inte satts i vas - de står i sin tuva - ditplanterad av myrorna.

Hej. jag har en vas som jag fått efter min mormor. den liknar vasen längst ner till höger, fast min är graverad med en blomstjälk. det står strömberg B 104661086 el.56 vore himla roligt om någon vet något om vasen.

[Rebello]

Hej. jag har en vas som jag fått efter min mormor. den liknar vasen längst ner till höger, fast min är graverad med en blomstjälk. det står strömberg B 104661086 el.56 vore himla roligt om någon vet något om vasen.

Välkommen till forumet!
Din vas bör vara signerad B 1046 C 1086 och vara ritad av Asta Strömberg under andra hälften av 1960-talet. B står för modellen blomvas och C anger det graverade mönstret.

[Rebello]

Tänk vad man rökte och gjorde askfat under Strömbergshyttans period på 1930-70-talen.
Under en guidad tur i Stockholms stadshus fann jag t.o.m. ett stort askfat från Strömbergshyttan på det stora bordet i sammanträdesrummet för kommunens styrelse - det har väl inte använts på många år nu!

Askfatet längst till höger på bild 1 är ritat av Asta Strömberg och är väl "släkt med" hennes diamanter från sent 50-tal.
Det största och det minsta är ritade av Gerda Strömberg.
Det stora på skärmen, H 21 från c:a 1940, har diameter 22 cm och de två mellanstora 14 cm.
Askfatet till vänster på bild 1 (höger bild 2) är H 26 från 1947 och ritat av Gerda eller Asta - stilmässigt vill jag attribuera det till Gerda. Lite för tidigt för att vara Asta men dock viss osäkerhet p.g.a. Märta Holkers uppgift i Antikvärlden 2008, nr 2:

"Edvard Strömberg avled 1946, varvid sonen Eric tog över ansvaret för driften. Gerda flyttade nu till Växjö. Hyttan fortsatte att producera hennes kraftfulla glas, men hon ritade ytterst lite nytt. - - - Den 15 februari 1960 gick hon ur tiden, och samma år dog även hennes son."

Det lilla drivna fatet med omvikt kant är 77 mm och dessa dukade man festbordet med. T.o.m. jag gjorde så på 1960-talet medan det i dag råder rökförbud här hemma! Askfatet kombinerades exempelvis med de odekorerade serviserna Haga eller Sving.