Allmänt meddelande

**Äjth** · 2006-01-06, 15:41

Den påminner mkt om den skål med ödla jag inhandlade i Danmark, den hade en gul undersida. Kan du lägga in en tydligare mer närgången bild på undersidan. Tidsmässigt ligger du rätt - 10 talet ca.

**Ballonggreven** · 2006-01-06, 15:43

Gult/sandfärgat kan man väl beskriva godset som. Har du en bild på din ödla?

**Bruce** · 2006-01-07, 09:39

Här kommer en bild från Gideon. Han har problem med att lägga in bilder själv, men kommenterar sin bild under dagen.

/Admin

Bifogade filer

**Äjth** · 2006-01-07, 10:22

Här kommer ödlefatet.

Bifogade filer

**Gideon** · 2006-01-07, 12:54

Tack Bruce, för hjälpen!

Ballonggrevens ödlevas, är så lik min avbildade, att ödlorna verkar vara tryckta i samma form, applicerade och därefter justerade. Det enda som skiljer är glasyrfärgen, och det skulle inte förvåna mig om det finns fler kulörvarianter.

På min vas syns inte heller någon stämpel, som blivit så flödigt glaserad att den blivit övertäckt och därmed osynlig. Keramikverkstaden har varit tvungen att slipa ner glasyren på fotringen, för att den skulle stå rakt och inte vingla.

Men jag vet dock att det är Höganäsare vi har, eftersom en samlarvän till mig har en likadan, i samma varma glasyrfärg som min avbildade vas har. På hans exemplar är det rakstämplat HÖGANÄS, plus ett par bokstavskombinationer, som står för drejarens alt. formarens initialer.
Tyvärr har jag inte hans bilder i mitt bildarkiv, men jag kan be honom om dem senare, utifall behovet skulle vara skriande stort.
Detta i sin tur leder oss närmare en datering, som jag vågar sätta till 1905-10 ungefär, i tidstypisk art noveau, eller jugend som vi svenskar kallar den perioden för.

Rakstämpeln användes första gången 1832, men modellnummer, drejar- eller formarsignaturerna tillfogades 1893, och alltid instämplade. 1915 byttes den stämpeln ut mot det välkända ankarmärket, med H och B på var sida.

Äjht:s ödlefat råkar idag vara i min ägo, och jag ser att det är exakt samma modellering på den ödlan (se på tårna, huvudets hållning och utformning). Storlek och tjocklek är också detsamma.
Det enda som talar emot för att fatet är från Höganäs, är själva färgen på undersidan. Den är närmast bornholmsk i lergodset och då tänker jag på Michael Andersen med sedvanlig kopiering över gränserna. Men han signerade alltid sina tidiga verk, och var noga med att märkningarna skulle synas...
Trots allt kan fatet också vara från Höganäs, med sin egen lertäkt, eftersom ödlan är ett så starkt bevis i sin identiska natur och har samma ålder.

Vem som stått för formgivningen, vågar jag inte uttala mig om, även om jag har några tänkbara kandidater i huvudet. Förhoppningsvis tittar Alf Peterson på Höganäs museum in här, och ger oss lösningen på den frågan. Han har i allafall fått en liten vink, i samband med en bokbeställning idag.

Den här boken har jag ännu inte läst, så ny som den är. Förhoppningsvis finns ödlorna med i den.

404 Not Found

http://www.hoganas.net/museum/keramikbok.htm

beställes bäst via:
alf.hoganas.museum@telia.com
eftersom Höganäs museums officiella mailadress inte verkar fungera.