Urtjusig! En typisk Hald (visste inte att den hette daggpärla...). Har du sett förresten att det är Halda-modellen, men i benporslin! Halda gjordes ju i flintgods. Daggpärla är en sån där "vill ha" (om man inte hade haft så mycket i skåpen).
Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Tiden efter jugend.
Collapse
X
-
Comment
-
Jag tar väl med lite vardagsvara i glasväg också.
Sedan tänkte jag att servisen jag har efter farmors föräldrar kunde få vara med också. Dekoren är ju visserligen av äldre modell med formen är ju typiskt 20-tal. 1924 köpte dom den, fast den tillverkas ju in på 40-talet. Någon porslinsnörd (
) som vet när de började?
Comment
-
Ja, jag ju läst på tillverkningsåren tidigare, men det hade försvunnit ur minnet. Gefles Tokio är det som sagt - bara synd att jag har lite för trångt här för att kunna använda alla delarna fullt ut - jag får väl skaffa ett större hem med tiden.
Comment
-
Mjölby Intarsia gjorde en hel del kul saker med intarsia i Art Deco-stil. Denna takplafond (diam 77cm) med Nymfer och Najader (enligt obekräftad uppgift designad av Birger Ekman) skulle jag gissa är från 30-talet. Jag gillar den bl.a. därför att jag tycker att den lyckas bra med att samtidigt vara både Art Deco och Art Nouveau. Så då kan vi återknyta från denna tråd till Jugend-tråden. Om någon vet mer om denna så tages upplysningar tacksamt emot!< - - - Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ - - - > Markus Dimdal < - - - Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ - - - >
Comment
-
Nja, den är inte ärvd. Jag gillar visserligen den.
Jag funderade tidigare på att ersätta den med en jugendhallykta från mormors föräldrahem, men den har min syster fått nu. Det fanns så vitt jag minns en jugendhallykta från morfars föräldrahem också. Jag skulle vilja ta reda på var den tog vägen.
Jag måste alla fall fundera lite.
Comment
-
Så roligt och njutbart att se alla vackra saker.
Under tiden jag tittade kom jag på, att jag ju – faktiskt – har några prylar från 20- och 30-talet, vilket jag inte hade en tanke på från början.
De är inget märkvärdigt men jag kan iaf bidra med några bilder;
En duk, från 20-talet, vars silkesfransar fortfarande är glänsande. Hela duken är i ”kanonskick”.
Taklampa – högst ordinär.
En liten grön skål (som tyvärr inte fick någon knopp i locket) från julen 1935. Tyvärr dålig bild.
Stor vas med guld. (Den, liksom gröna skålen, är Hald från Karlskrona porslinsfabrik).
Annan taklampa, som jag tror är en 30-talare men är lååångt ifrån säker. Kanske någon kan bidra med ljus i mitt mörker ang. lampans ålder. Jag gillar den – oavsett ålder.
Comment
-
Om man pratar glas är det naturligtvis A E Bohman m fl som diskuteras. Det som kommer efter då är Gate och Hald. Nästa generation Öhrström, Lindstrand, Palmqvist, Lundin m fl. Sedan via Cyrén, Höglund, Wäärf, Wallien till Ehrner osv in i nutid. Många namn är naturligtvis inte medtagna i farten.
Men det jag ser inom många områden inom design är 40-talet ett förlorat årtionde. Naturligtvis mycket beroende på andra världskriget.
Men det jag undrar är: Var tog Elis Bergh vägen i alla diskussioner? Han som var konstnärligt ledare och designer för Kosta under så lång tid med en sådan enormt stor produktion, inte minst av servisglas, och totalt bortglömd.
Comment
-
Jag har massor av glas men tror inte jag har något av Bergh. Har också haft uppfattningen att han är ointressant.
Å andra sidan gjorde också Lindstrand många ointressanta saker. Han var ju en mästare på att få glasbruket på fötter genom att göra populistiska prylar även om han också har gjort massor helt underbara saker. Vicke var ju också enormt produktiv.
Jag läste någonstans att Bergh har designat ungefär 2600 saker förutom alla serviser, att han har designat flest antal serviser av alla (bara första året designade han 12 serviser till produktion). Det jag menar är; han jobbade så länge på kosta i ledande ställning (mellan 1929 - 1950 med uppdrag till 1954) med en enorm produktion men ändå verkar ha gjort så litet avtryck i historien....
Kan hela hans produktion vara helt ointressant eller har vi samlare och "förståsigpåare" förbisett något? Kan allt i denna enorma produktion bara avfärdas som de flesta gör (inklusive mig själv). Detta gäller även litteraturen om glas i allmänhet och Kosta i synnerhet. Ett exempel är boken "Kosta" av Ann Marie Herlitz-Gezelius. Där ägnas ungefär lika mycket text åt Ewald Dahlskog som var 3 år på kosta som designer, som åt Bergh som var på kosta i så många år och dessutom konstnärlig ledare.Last edited by Jonny Mårtes; 2007-09-03, 06:49.
Comment
-
En förutsättning för att det ska finnas "extraordinära" föremål för oss att samla på är att det finns en "ordinär" grundval att jämföra med. Elis Bergh kan nog ses som en av de många som tillhandahållit denna grundval då han skapat serviser och annat som var nog så populära på sin tid, och kanske det som sålde bäst när det begav sig, medan vi idag samlar på det som då stack ut, det som var tidigt - det som bäst passar nutidens smak, men som kanske inte passade samtiden riktigt lika bra.
Comment
-
När jag ändå är inne på tråden så kan jag ju passa på att lägga upp en bild på ett av mina senaste inköp också: En brosch i silver och bergkristall av ateljé Stigbert från 1942 i fullt utvecklad skandinavisk art deco. Sen efterföljare av Wiven Nilsson, men tidig för att komma ifrån Stigbert som var nystartad då.
Comment
Comment