Knoppig italienare

[E.B.]

Synd att de är så anonyma i sin signering dessa italienare. Den här skålen är ju riktigt häftig i sin formgivning. 25 cm i diameter så den är rätt stor. Kan man på något vis identifiera designern tro? Gissar att det är 50-60-tal. Den är bränd vid hög temperatur och har klara fina färger.

[Ballonggreven]

Jag verkligen äääääälskar dessa italienska keramikpjäser. De balanserar på en fin linje mellan kitsch och elegant, tidstypisk design. Tyvärr är de ofta defekta när man hittar dem.

[E.B.]

Det finns ju en hel del av dessa föremål i Sverige, i varje fall relativt sett. Vilka försäljningskanaler hade de, för inte är det turistgods endast.Greven, du har rätt med det där att de ofta är lite defekta, mycket små sprickor och även en del nagg. Denna är som tur är riktigt bra i skicket om än lite smutsig.

[Tingeling]

Den italienska keramiken köps tiilbaks av italienarna, även den moderna. Italien har förbud mot att sälja keramik som är äldre än 50 år till utlandet så de som samlar i tex USA slås om godbitarna när de kommer ut på marknaden.Italienarna vinner oftast..........

EB, det finns EN bok om italienska märken(med engelsk text) och den inte så omfattande. Då de oftast bara skrev ITALY under så är det svårt att attribuera. I flera år gick jag förbi keramiken tills en dag då jag fick tag på en 1800talspjäs,började läsa om den och blev intresserad.

[E.B.]

Stenhårda regler de har de där italienarna, hur kollar de upp sånt tro? Den boken skulle vara roligt att kolla i, jag har köpt en del ITALY föremål då jag också tycker att de har ett häftigt formspråk och starka färger och dekorer.

[Tingeling]

Hur de kontrollerar det har jag ingen aning om! Uppgiften är tagen ur just den boken jag nämnde och visst får du titta i boken. Den har inte speciellt många bilder, mest på märkningarna och fabrikshistorik. Det finns säkert bra böcker på italienska men har inte sett någon än.

[Peter S]

Linjen mellan kitschig och elegant må vara tunn, men oftast ramlar de över den, tycker jag. Kan till nöds acceptera de koboltblå tjurarna och liknande föremål, men enbart för att de "hörde till"...
Jag gillar oftast inte Gambone heller.... Den enda italienska kitschen jag fallit för är Fornasetti.

[E.B.]

Lite mer Italy kitch, eller inte riktigt kitch tycker jag, men det är som ni säger det svävar på gränsen. Riktigt usla bilder, men ändå.....