Här kommer min Bocksbeutel, min första, vet inte om jag ska behålla den, den följde med i en låda med lite annat smått och gott. Jag vet ingenting om dessa förutom det jag läst här, förstår att de med puntelmärke är äldst och att hänkeln sitter högre upp på de äldre exemplaren. Hänkeln på min är liksom "rullad" och halsen är ganska sned, någon som vågar sig på att gissa eller vet vilken tidsperiod det kan röra sig om?
Mvh Simco
Någon som vet hur länge dessa bocksbeutlar tillverkades?
Min har en hel del blåsor i glasmassan samt massa små innåtbuktande "nålstick" eller porer eller vad man ska kalla det? Jag lägger in en till bild på botten på min så kanske någon kan berätta lite om den, eller spekulera?
Tack Juuldk!
Kul, din flaska ser ut att ha samma lutning som min och likadana
"nålstick"!
1800-talet någon gång gissningvis? Vet någon om man värmde upp puntelmärket i botten så att det blev slätt buckligt istället för vasst och sårigt?
Nej jag får föra frågan vidare med"refired puntil"
om det nu betyder värmd puntel,(yta)
då bör det ju vara en bit in på 1900 talet,
nästa PESare kanske vet
Hirvi
SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/
Tack Hirvi!
Nu blir det genast mer följdfrågor!
"Hylsa eller klämma" hur gör man då? Hur ser resultatet ut efter det, istället för puntelmärke menar jag.
Mvh Simco
Ja en hylsa eller klämma blir som en puntel, den är av järn (plåt) med en stång på som en pipa, träs över föremålet bakifrån, (bild)
den är uppvärmd så glaset inte kyls av och spricker,
det blir inga synliga märken på glaset av detta,
bara det att det saknas puntelmärke på föremålet.
Se ett par bilder!
Hirvi
Bifogade filer
SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/
Tack Hirvi för bilden! Trots allt, i vissa lägen, säger en bild mer än tusen ord. Jag tar mig friheten att kopiera hem din bild så sparar jag en kvart nästa gång frågan drabbar undertecknad.
Längre upp i tråden är bild av en s.k. emu brandflaska från Liljedahl. Det vore intressant att få reda på beläggen till glasbruket Liljedahl. Cirkus 1896 försvann både glasbruket i Surte likaväl som det i Liljedahl i och med att de gick samman i det nybildade Surte-Liljedahls Glasbruk. Formar och andra utensilier vandrade friskt emellan de tidigare separata bruken och att säga var ditt eller datt är gjort är nog inte helt enkelt att slå fast, såvida saken i fråga inte är blåst före sammanslagningen är klart.
Det är lätt att dra den sedvanliga slutsatsen att proveniens skapas vid försäljningstillfället, saluflaskor vid försäljning i Värmland brukar vara blåsta vid Liljedahl, neråt Göteborgskrokarna är samma saker blåsta vid Surte.
Comment