Keramikfabriken i Hagaström

[Gideon]

AB Keramik (1907-1918)

Då kakelfabriken 1907 började porslinstillverkning startade Andersson egen fabrikation av keramik i Hagaström med ekonomiskt bistånd av Sten Nordström.
Sten Nordström (1839-1921) hade i början av detta sekel en stark position i Gävle.
Han var ledamot i stadsfullmäktige, drätselkammaren och hushållningssällskapet, ägare av Centralpalatset m fl fastigheter i Gävle och det gamla Sturegodset Penningby i Roslagen.
Sten Nordström hade också tillsammans med stadsarkitekten Erik Alfred Hedin etablerat Hagaströms Tegelbruk 1891. För detta ändamål hade de bl a inköpt fastigheten Haga i Valbo socken. Tegelbruket låg vid strömmar i Gävleån, därav namnet Hagaström från 1892.
Vid Gefle-dala Jernväg öppnades en station i Hagaström 1909 efter önskemål och påtryckningar från tegelbruket. Anhalt hade tidigare funnits för arbetare från Gävle.

Redan under 1800-talet fanns i Valbo socken flera tegelbruk. Bakgrunden till lokalisering av tegel- och keramiktillverkning till Valbo och Hagaström var den rikliga tillgången till lera runt om i trakten. Lertag fanns bl a vid Prestfors och Svedens Tegelbruk, som senare inköptes av Hagaströms Tegelbruk. Även lertaget vid Backa by på andra sidan vägen Gävle-Sandviken är känt som leverantör till flera tillverkare av tegel och keramik. Lertaget vid Backa by var tillgängligt för transporter till Hagaström, eftersom bolaget 1896 erbjudit Valbo kommun att bygga en väg i anslutning till kraftverksdammen. Bolaget hade några år tidigare byggt ett kraftverk i det egna vattenfallet i Gävleån. Anläggningen var vid denna tidpunkt unik i landet.

På tegelbrukets mark i Hagaström uppfördes 1907 en byggnad för lergodstillverkning. I försäkringshandlingar anges att "Fabriksbyggnaden bestod av sten i en våning samt vind. På nb inrymdes formkammare samt en murad ugn. I en utbyggnad inrymdes ett 3.25 Hk ångmaskineri. Belysningen utgjordes av fotogen."
I maj 1907 antogs bolagsordning för AB Keramik i Gefle, "som har till ändamål att tillverka och försälja keramiska konstalster och lerkärl samt drifva därmed i samband stående verksamhet". I bolagsordningen stadgas att aktiekapitalet skulle utgöra minst 10.000:- kr och högst 30.000:- kr.
Som bolagsbildare står handlaren Sten Otto Nordström, modellören Carl Johan Andersson och bokhållaren Sofia Charlotta Boberg. (Syster till dåvarande innehavare av Bo Fajans, bröderna Erik och August Boberg.)
Styrelsen hade sitt säte i Gävle och firman tecknades av Nordström ensam samt av styrelsens alla ledamöter gemensamt.
Med Sten Nordström som ansvarig styrelseledamot i både Hagaströms Tegelbruk AB och AB Keramik kan man förmoda att olika samröre fanns mellan bolagen. Av räkenskaper från Hagaströms Tegelbruk framgår att inköp av lera, olja och emballage skett gemensamt samt även frakter. I anslutning till fabriken hade arbetarbostäder byggts.

Keramiktillverkningen vid AB Keramik startade i mars 1908 - kanske som ett komplement till tegeltillverkningen, då denna var en typisk säsongindustri från omkring juni-november. Keramiktillverkningen blev ej särskilt lyckosam. Fabriken hade svårigheter att avsätta sina produkter och drogs hela tiden med ekonomiska problem. Tillverkningen i AB Keramiks regi varade endast fem år och upphörde redan i februari 1913.
Fabriken arrenderades därefter under några år av C J Andersson, som fortsatte keramiktillverkning under firmanamnet Hagaströms Keramik AB.
Bolagsbildningen för AB Keramik upplöstes 1 juli 1918. Tillgångarna uppgick till 22.941:- inkl fastighet. Skulderna uppgick till 22.942:-
Vid bolagsstämman 1917 hade styrelsen bemyndigat att försöka sälja fastigheten, vilket ej lyckats.

Interiör från keramikfabriken. C J Andersson till vänster.

[Gideon]

Hagaströms Keramik AB (1913-1916, 1917-1941)

C J Andersson arrenderade fabriksbyggnaden av AB Keramik 1/2 1913-31/3 1916 mot erläggande av ett årsarrende av 600:-, brandförsäkringspremie samt med skyldighet att utföra nödvändiga reparationer. Det inneliggande lagret från AB Keramik övertogs av Andersson till en köpesumma av 4.500:-.
Tillsammans med bokhållaren Karl August Eriksson bildades 19/4 1913 Hagaströms Keramik AB. Eriksson utträdde dock ur bolaget redan 1915 för att flytta till Skåne och senare emigrera till USA.

Det var nu allmänt kärva tider för keramiktillverkning i Sverige. Porslinet hade definitivt erövrat marknaden. Även andra material hade kommit som delvis slagit ut de gamla keramikkrukorna i hushållen, t ex aluminium och emaljerade plåtkärl. Keramiktillverkningen i Hagaström fortgick därför under allt svårare förhållanden. Priser på bränsle och glasyrer ökade kraftigt under första världskriget. Det blev även allt svårare att anskaffa erforderligt material, t ex glasyrer från Tyskland. P g a ovanstående tvingades fabriken definitivt lägga ner sin verksamhet 31/3 1916.
Fastigheten utarrenderades från september 1917 för annan verksamhet. Fabriken har senare använts för tillverkning av skor, karameller samt sist som grovplåtslageri. Byggnaden revs 1982 för att ge plats till villabebyggelse.

Annons i Gefle illustrerade adressbok 1913. Fotot är från utställningen i stadshuset 1913.

[Gideon]

Produktionen vid AB Keramik och Hagaströms Keramik AB

Vid fabriken användes två typer av stämplar, men även ostämplade produkter förekom.
Tillverkningen omfattade dels produkter utifrån den gamla krukmakartraditionen, såsom blomkrukor, burkar, krukor av olika slag samt syltburkar med och utan lock, dels prydnadsgods såsom vaser, piedestaler, urnor och enligt muntliga uppgifter även kakelugnar, exempelvis kakelugnen i Värdshuset Faster Ellen, Hagaström. I produktionen fanns även allmoge- och landskapsfat samt tobaksburkar.

Många av produkterna har typisk jugendstil - rikt ornamenterade med mönster från växtvärlden. Både oglaserade och glaserade produkter förekom. Vissa föremål är "konstglacerade" och har en strimmig, prickig eller marmorerad effekt. Glasyrmetoden är en utveckling av äldre krukmakarteknik som innebär att man stänkte eller ströpplade på olika oxidfärgade blyglasyrer, som vid bänningen flöt in i varandra. Konstglasyr har troligen sin benämning efter förmågan att ge varje föremål en individuell prägel.

Produkterna såldes enligt olika uppgifter över hela landet. Även lokal fabriksförsäljning förekom.
I Gefle-Posten 29/3 1913 kan man läsa att "Hagaströmsfabrikens lergods röner liflig efterfrågan. Stora beställningar kommer från många håll, närmare ett 60-tal öfverallt i Sverige bl a Nordiska Kompaniet som ibland inlemnar egna ritningar samt från Hultbergs Konsthandel, Föreningen Svensk Hemslöjd m fl."

Två stämpelexempel och en uppenbarligen skriven.

[Gideon]

Utställningar

Fabriken har deltagit i olika utställningar, bl a följande:
- Allmänna svenska utställningen för konsthantverk och konstindustri i Stockholm 1909 - registrerad på STen Nordström - "Prydnandskärl i lergods".
- Hemslöjdsutställning, Centralpalatset i Gävle november 1910.
I Gefle Dagblad 23/11 1910 återfinns följande recension:
"Man blir glad vid att betrakta alla de smakfulla och trefliga kärlen som dessutom äger den oskattbara egenskapen hos utställningsföremålen att vara prisbilliga. Det är Hagaströms keramikfabrik som har den äran af dessa lergods, som hädanefter med all sannolikhet komma att leta sig in lite varstans i Geflehemmen".
- Geflekonstnärers utställning i nya post- och telegrafhuset i Gävle november 1912.
- Gestriklands Hemslöjdsförenings utställning i Stadshuset, Gävle 31/3-6/4 1913.
Inför Baltiska utställningen, som skulle hållas i Malmö sommaren 1914, hade en kommitté bildats, som skulle organisera Gävleborgs läns deltagande i utställningen. Bland kommittémedlemmarna fanns Sten Nordström. För att se vad länet förmådde inför Baltiska utställningen inbjöds olika hantverkare till hemslöjdsutstäållningen. Hagaströmfabriken deltog med ett 70-tal pjäser.
- Baltiska utställningen i Malmö 1914,
Hagaströms Keramikfabrik deltog på utställningen i Gestriklands Hemslöjdsförenings monter.
　
Oglaserad urna och urna glaserad i blå bottenfärg med jugendmönster i grönt och brunt mot gul botten. Båda urnorna tillhör Länsmuseet, Gävle.

[Gideon]

Perioden efter nedläggningen av fabriken

Carl Johan Andersson arbetade efter nedläggningen av fabriken av fabriken 1916 en period på Upsala Ekeby men återvände redan 1917 till Hagaström. Han drev sedan egen rörelse såsom modellör även i fortsättningen under firmanamnet Hagaström Keramik AB och utförde byggnadsornamentik bl a åt byggnadsfirman Lindbom och Son samt tillverkade porträttbyster och konstföremål.
Exempel på utförda arbeten:
- Biografen Röda Kvarn och Metropol i Gävle - väggornament.
- Gamla skolhuset, Storvik - väggsigill.
- Seminariet, Bollnäs (nuvarande S Hälsinglands Mejeriförening) - två väggsigill.
- Firma Elof Malmberg och Carl A Olsson - skyltar.
- Minnessten vid Rödjningen i Gävle - porträttmedaljong av bankdirektör Robert Nordin, Gefle frivilliga skarpskytteförenings mångårige ledare. Reliefen har gjutits av Herman Bergmans konstgjuteri i Stockholm.
- Skiss till Staffansstaty 1931 - tävling i samband med Staffans kyrkas nybyggnad.
C J Andersson målade även akvareller under signaturen "C J A:n" samt arbetade från år 1900 till sin död 1941 som lärare på tekniska aftonskolan i Gävle - nuvarande Polhemsskolan. Han var skolans i tjänsten äldste lärare och utbildade under årens lopp flera hundra elever i modellering och frihandsteckning. Dessa elever har vittnat om hans "utomordentliga skicklighet som pedagog och konstnär samt om en sällsynt älskvärd, fin och försynt människa".

Tobaksburk.

[simco]

Tusen Tack!!!
Så enastående intressant att få ta del av detta!
Vilket jobb du lagt ned, kul att det fick publiceras här!

[Kaptenen]

Instämmer!

Tusen Tack!!!
Så enastående intressant att få ta del av detta!
Vilket jobb du lagt ned, kul att det fick publiceras här!

Än så länge har vi inte sett något föremål som garanterat kan dateras till perioden 1917-1941, vilket känns värt att notera!

[E.B.]

Strålande Gideon, kunskapspåfyllande är härligt!

[Gideon]

Det är Birgitta Lundblad vi ska tacka, jag är endast förmedlaren.
Men det här är bättre, än att ett fåtal har skriften för sig själva.

Tro nu inte att jobbet är klart, det finns luckor kvar att fylla, och fler föremål att visa upp - framförallt sällan sedda stämplar och signeringar.

[prylsnubben]

Trevligt och intressant, tack till Birgitta och allas vår Gideon. Föremålen från Hagaström verkar genomgående hålla en mycket hög klass.
Det blir något nytt att leta efter under kommande loppisrundor.

[prylman]

Denna fantastiska vas spårar jag till en Hagaströms??

Hittade denna idag på loppis för 40 kr och blev nyfiken. Letade stämplar på nätet och tror mig kunna se att det står STRÖM i den runda cirkeln.
Till min glädje hittade jag denna tråd och vill väl bara få bekräftat av kunnigt folk om jag har rätt?..
Vasen är 21 cm hög och drygt 13 cm i diameter.

Prylman

[Rosa]

Hej Prylman och välkommen till Pes!

Det ser lovande ut. Kan du ordna en närbild på stämpeln?

[Gideon]

Säger också välkommen, prylman!

Ja, det ser defintivt ut som Hagaströms runda stämpel.
Följ Rosas rekommendation, så att det blir fler bra stämpelbilder att jämföra med varandra.
Det är en vacker färg på vasen.

[prylsnubben]

Tveklöst Hagaström, ström syns tydligt på den uppförstorade bilden....

[prylman]

Hej, kul med snabb respons..
Se om denna bild kan ge klarhet?